Medlemsmöten
Lördagen den 30 Nov inbjöds Jonas Wilson till att dela med sig om sina tankar om hur ett hållbarare samhälle kan utvecklas
Som kanske framgick under mötet är jag intresserad av hur ett mer hållbart samhälle kan se ut rent praktiskt. Vi är ju ofta bra på att prata inom miljörörelsen, men även om vi lyckas övertyga folk att vi måste förändra oss för att rädda planeten så vet knappt någon hur man praktiskt ska förändra sitt liv. Det är svårt att tänka bortom vår fossileldade globaliserade tillvaro. Därför tror jag det viktigaste framöver måste vara att koppla grön retorik till praktiska tillämpningar av retoriken.
Redan här kan det förstås förekomma olika åsikter kring hur man i praktiken ska skapa ett hållbart samhälle. Även inom miljörörelsen. Räcker det med att eftersträva en så kallad grön tillväxt? Ska vi bygga ut förnyelsebara energikällor i våldsam fart? Ska vi satsa resurser på teknikutveckling i hopp om att på så sätt uppnå hållbarhet? Eller ska vi förespråka stora livsstilsförändringar?
Kanske är det en mix av dessa saker som behövs, men personligen tror jag mest på den sistnämnda. Visst kan teknikutveckling vara behjälplig, men jag tror människan i längden är bättre på att anpassa sig till naturen än på att anpassa naturen efter människan. Dessutom kan det vara lämpligt att fundera i andra banor än teknikutveckling om det skulle visa sig att tekniken inte är den tillväxtsamhällets räddare som så många ansvariga politiker hoppas (själv har jag inspirerats av Alf Hornborgs myten om Maskinen: http://www.bokia.se/myten-om-maskinen-essaer-om-makt-modernitet-och-miljo-4300693) Därför handlar mina idéer här om hur man kan skapa ett samhälle där det faller mer naturligt att leva energisnålt, resurssnålt och miljövänligt än vad som är fallet just nu. Förhoppningsvis behöver ett sådant samhälle inte vara sämre än vad dagens är. Tvärtom tror jag man skulle kunna få människor att längta efter en något långsammare tillvaro.
Hur tar man då steg i en sådan riktning? Jag tror man kan lära sig mycket av att se till de länder som drabbats av ekonomiska bekymmer på sistone. Grekland och andra länder i södra Europa. Argentina. Dessa länder har redan fått erfara hur det är när världsekonomin brister. Gemensamt för länderna är försök med lokala valutor och ekonomier som fungerar parallellt med den globala ekonomin (se exempelvis http://www.dn.se/ekonomi/har-har-grekerna-redan-skaffat-ny-valuta/ . Liknande initiativ borde utarbetas runt om i Sverige. Kanske låter det både svårt och dramatiskt, i mångas ögon även protektionistiskt, men samtidigt är det troligt att framtiden blir mer dramatisk om sådana steg inte tas redan innan världsekonomins kriser fördjupas.
Utgångspunkten borde vara att Värnamo och Gislaved, precis som andra samhällen runt om i världen, måste göra det mesta av den solstrålning och de resurser som finns tillhanda just där. Det innebär givetvis inte att all handel med omvärlden måste upphöra; men det innebär en betydande förändring jämfört med nu där resursutvinning och produktion av varor för vår konsumtion i stor utsträckning förlyttats till låglöneländer. Detta mönster är förstås beklagligt ur såväl miljö- som rättviseprespektiv. Dessutom är det ett mönster som gör oss i den rikaste delen av världen sårbara eftersom vi monterat ner förmågan att tillgodose människors grundläggande behov på egen hand. Så det är där, i lokalsamhällets förmåga att tillgodose den egna befolkningens behov, strävan mot det uthålliga samhället måste påbörjas.
Som jag sa på mötet vore det spännande att rulla ut en karta över tätorterna i kommunen och visionera om hur de ser ut 2050. Sedan vore det lämpligt att välja en sak att börja med, exempelvis ordentligt genomtänkt trädgård där man visar olika sätt att odla och hur man bäst kan utnyttja djur (höns, grisar etc), regnvatten, väggar och växthus för att uppnå en rik skörd med så få resurser som möjligt (kan inte tänka mig ett bättre exempel än http://mandelmann.se/tradgarden/). Kanske kan man bygga den i anslutning till en skola där elever från olika program kan få planera/bygga/skörda/laga mat.
I takt med att ett sådant projekt kommer igång kan man politiskt påtala betydelsen av fler sådana initiativ och man kan hoppas att fler människor blir inspirerade att göra liknande saker. För att underlätta en sådan utveckling kan man tänka sig att kommunen bidrar, om inte med pengar så genom att bistå med mark eller lokaler till personer som vill delta i den framväxande lokala ekonomin. Det kan handla om personer eller grupper som vill öppna verkstäder för att laga saker (se http://cykelkoket.blogspot.co.uk/p/om-cykelkoket.html) , som vill skapa marknader för människor att byta saker (ex klädbyten, bokbyten) (http://www.naturskyddsforeningense/nyheter/sveriges-storsta-kladbytardag-5-april-2014), som vill ta hand om kompost och annat lokalt avfall (http://www.hallbarstad.se/blogs/posts/302-urban-solutions-100-learning-cases-staders-sopor-som-resurs) , som vill odla (http://www.tillsammansodlingen.se/) , som vill anlägga en skogsträdgård (http://skogstradgardensvanner.se/wordpress/) som vill underlätta kontakten mellan lokala bönder och kund (http://www.gardsnara.se/), som vill delta i bilpool (ett fenomen på frammarsch http://www.svd.se/naringsliv/motor/hajpad-bilpool-byter-agare-i-jatteaffar_7794344.svd) , som vill odla bin (http://www.hallbarstadse/projects/50-biodling-for-en-gronare-stad) osv.
För att få igång en sådan här utveckling tror jag den stora potentialen ligger i att påverka vad människor gör under de timmar när man inte lönearbetar. Alltså människors fritid. Det skulle ju till exempel inte vara så bra om mängder av människor hux flux slutade gå till det vanliga jobbet och började bygga smarta regnvattensystem istället. Lyckligtvis kräver lönearbetet inte mer än 8 timmar av vår tid varje dag (många behöver inte arbeta en enda minut) och all den tid som blir över blir nyckeln för utformandet av den lokala ekonomin. Kanske kan man genom framväxten av den lokala ekonomin få arbetslöshet att ses som en samhällsresurs och även skapa kanaler mellan lönearbetande och dem som pga arbetslöshet har möjlighet att bygga upp den lokala ekonomin på heltid. Sådana kanaler skulle kunna ta sig i uttryck som ett lokalt fördelningssystem.
Dessa är som sagt bara ett par tankar som flygit genom huvudet sedan mötet. Förhoppningsvis finns där något som ni känner är intressant för er politik. Jag kommer säkert värka fram fler tankar framöver, men det är lika bra jag skickar mailet nu annars blir det kanske inte av. Jag vill återigen tacka för inbjudan och för mötet, det var mycket trevligt!
Vänliga hälsningar
Jonas