Nu är Miljöpartiets analys av vår valrörelse i Europaparlamentsvalet 2024 klar. Slutsatserna är bland annat att vi vinner mycket på att kunna sätta våra frågor på den politiska dagordningen, att företrädarna spelar stor roll samt möjligheten att få prata sakpolitik.
Europaparlamentsvalet 2024 blev en framgång för Miljöpartiet. Jämfört med resultatet i riksdagsvalet 2022 är Miljöpartiet det parti som har störst procentuell ökning. Vi ökade vårt stöd brett hos många väljargrupper och blev tredje största parti. Valresultatet på 13,85% innebar att Miljöpartiet ökade med 2,3 procentenheter och behöll partiets tre mandat i Europaparlamentet.
– Vi är stolta över den valrörelse vi gjorde i våras och ser det som en språngbräda för arbetet framåt mot 2026. Vår uppgift nu är att fortsätta driva på för klimatet och välfärden och göra oss relevanta i samhällsdebatten. Vi ska också öka förtroendet för våra företrädare och finnas där människor är, säger Katrin Wissing, partisekreterare för Miljöpartiet.
Framgångsfaktorer för MP
Den politiska sakfrågeagendan
Miljöpartiet har enligt flera mätningar i olika valrörelser varit det parti som tydligast har en prioriterad sakfråga; miljö- och klimat. I EP-valet var klimat- och miljö i topp i samtliga mätningar som publicerades inför valet. Enligt väljarna har Miljöpartiet haft bäst politik inom miljö- och klimat under lång tid, något som bekräftades av bland annat Indikators eftervalsundersökning
Populär toppkandidat
Miljöpartiet ställde upp med tre välkända toppkandidater i valet till Europaparlamentet. Toppkandidat Alice Bah Kuhnke var en av de kandidater som både var mest känd hos väljarna men också den kandidat, tillsammans med Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt, som flest hade förtroende för. Även Holmgren och Lövin hade ett relativt stort förtroende hos potentiella väljare och förknippades i stor utsträckning med partiets prioriterade frågor samtidigt som de ansågs kunniga, erfarna och kompetenta.
Miljöpartiets prioriterade frågor
Miljöpartiets tre prioriterade frågor under valrörelsen (klimat, demokrati, natur) var alla frågor som var viktiga för potentiella väljare och dessutom frågor som där Miljöpartiet har ett förtroende hos väljarna. Det är även frågor som alla har en tydlig koppling till EU-politiken, och som det i valrörelsen fanns en tydlig politisk konflikt i. Partiets läge i opposition i rikspolitiken med en regering som monterat ned både klimat och miljöpolitiken har gjort det än tydligare för väljarna att det finns stora skillnader i svensk klimatpolitik. Att en majoritet av väljarna dessutom vill ha en klimatpolitik som minskar utsläppen och når klimatmålen och att regeringen får dåligt betyg av väljarna för just sin klimatpolitik gav Miljöpartiet ett bra utgångsläge för att lyfta dessa frågor i valrörelsen.
Stabilt utgångsläge i partiet
Efter en turbulent tid i partiet med språkrörsbyten, låga opinionssiffror och stor uppmärksamhet i media om partiets inre liv så befann sig Miljöpartiet på en bättre plats än på länge när valrörelsen drog igång under våren 2024. Det stabila utgångsläget möjliggjorde att få prata politik och nå ut med både partiets politik och toppkandidater. Att Amanda Lind valdes till partiets ena språkrör i april 2024 och att Daniel Helldén var relativt nyvald (november 2023) öppnade också upp till en chans för nystart med ett ökat intresse för partiets väg framåt. Att Lind gick in med höga förtroendesiffror och att Helldén ökade i förtroende under våren gav även det en positiv injektion i valrörelsen.
Om valanlysen
På uppdrag av partistyrelsen innehåller valanalysen bland annat en analys av valresultatet med huvudsakligt fokus på Miljöpartiets resultat. Analysen redogör även för valrörelsen, vilka frågor och vilka faktorer som påverkade Miljöpartiets resultat samt hur det relaterade till partiets kommunikativa prioriteringar i valrörelsen. Den sammanfattar några av framgångsfaktorerna och innehåller medskick för arbetet framåt med målet att nå fler väljare i kommande val, så väl riksdagsval som val till Europaparlamentet.