Skogen
Vi skyddar Väsbys natur- och friluftsområden.
Upplands Väsby ligger bra till geografiskt med en tätort centralt och två av Storstockholms gröna kilar i öster och väster. Vi skyddar värdefull natur och underlättar för alla sorters friluftsliv.
Miljöpartiet vill skydda mer skog och grönområden
Miljöpartiet har tagit initiativ till Törnskogen och Bergaskogen som naturreservat. Kampen för att skydda Törnskogen gav frukt 2016 när Norra Törnskogens naturreservat bildades. Södra Törnskogen i Sollentuna kommun blev naturreservat redan 2012. För Bergaskogen pågår arbetet fortfarande. Läs mer om vårt arbete för att Bergaskogen ska bli naturreservat här.
Områdena vid Kairohöjden måste ges ett varaktigt skydd. Ett naturreservat skulle ge ett långsiktigt skydd för detta mycket värdefulla naturområde. Vi vill också ge skydd till fler bostadsnära grönområden såsom Sandaskogen, Fysingens västra strandområden, Edoberget och Norra berget.
Skydda våra bostadsnära gröna lungor. I den centrala staden skyddar vi våra gröna lungor som Smedbyskogen, Apoteksskogen och den mer småskaliga bebyggelsen i Folkparksområdet. Den ursprungliga bebyggelsen i Väsby villastad längs Optimusvägen norr om Mälarvägen ska bevaras och skyddas som kulturminne från Väsbys framväxt i början av 1900-talet.
Vi vill utveckla ett friluftsområde i västra Väsby från Runbyskolan till Kairo och Sättra för rekreation, fina bad, spår, cykelsport (MTB), orientering, ridning, promenadstråk, båtliv och vila i rogivande skog. Här finns plats för förbättrade anläggningar och vandringsleder för motion och bad.
Här nedan kan du läsa en Väsbysbos mycket tänkvärda reflektion över skogens betydelse!
”När det sista trädet fälls”
Av Sherko Jahani Asl
Cree-folket, en av Nordamerikas ursprungsbefolkningar, lämnade oss en tidlös varning: ”När det sista trädet har fällts, den sista floden förgiftats och den sista fisken fångats, kommer vi att inse att pengar inte kan ätas.” Deras ord är inte bara en påminnelse om naturens värde, utan också en varning om vad som kan gå förlorat när vi sätter kortsiktiga intressen framför vårt långsiktiga välmående.
Att avverka skog är ett internationellt problem som hotar den biologiska mångfalden och våra ekosystem världen över, och detta gäller även Sverige. Exempelvis idag hotas i Upplands Väsby flera skogsområden av avverkning för att ge plats åt byggprojekt, bland annat en ny fotbollsplan. Medan idrottsanläggningar kan bidra till samhällets välmående och hälsa, måste vi också ställa oss frågan om det är värt att förstöra skog och viktiga ekosystem för detta. Skogar som har stått i århundraden och skyddat den biologiska mångfalden riskerar att försvinna. Vi måste väga fördelarna med nya anläggningar mot den långsiktiga förlusten av naturens ovärderliga ekosystemtjänster – som att rena luften, skydda mot klimatförändringar och ge oss en plats för rekreation och avkoppling.
Frågan är, är det verkligen nödvändigt att offra vår natur för att bygga idrottsplatser och annan infrastruktur? Denna fråga har länge engagerat tänkare och filosofer. Den amerikanska författaren Henry David Thoreau, som levde nära naturen för att förstå livets essens, såg naturen som en källa till andlig och mänsklig förnyelse. För honom var naturen något heligt, som inte bara skulle nyttjas utan också vördas. När vi i Upplands Väsby hugger ner skog för att bygga, riskerar vi att förlora inte bara träd, utan en del av vår mänskliga själslighet.
Den tyska filosofen Immanuel Kant betonade människans moraliska och etiska ansvar gentemot andra människor. Även om han inte direkt diskuterade naturvård, framhöll Kant i Metaphysics of Morals att vår behandling av djur har en indirekt inverkan på vår moraliska karaktär. Han argumenterade för att grymhet mot djur kan leda till en förhärdning av våra relationer med andra människor. Genom att visa respekt för djur och natur stärker vi vår moraliska förmåga, vilket i sin tur fördjupar våra etiska principer i samhället. Att förstöra skogar och natur för kortsiktiga vinster underminerar därför inte bara miljön, utan även vårt moraliska ansvar gentemot framtida generationer.
Aristoteles, en av antikens främsta filosofer, betonade vikten av balans och harmoni – både i samhällen och i naturen. Trots att han inte stod inför de moderna miljöutmaningar vi möter idag, är hans idéer om dygd och balans fortfarande relevanta. De hjälper oss förstå att en störning av naturens harmoni kan leda till oönskade konsekvenser, inte bara för ekosystemen, utan även för samhället. Förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringar är inte längre framtida hot; de är den påtagliga verkligheten vi redan bevittnar.
Det innebär inte att vi måste avstå från att bygga idrottsplatser och annan infrastruktur. Det finns sätt att kombinera samhällsutveckling med naturens bevarande. Genom hållbara lösningar och innovativ planering kan vi skapa utrymme för både idrott och samhällsliv utan att offra ovärderliga naturresurser. Miljöpartiet arbetar för att främja sådana lösningar, där både människor och natur kan samexistera och blomstra i framtiden.