Var ska maten odlas?
Jordbruksmarken är en ändlig resurs. Den är av avgörande betydelse för vår framtid.
Mycket pekar på att svensk jordbruksmark kommer att bli allt viktigare för livsmedelsförsörjningen både lokalt och globalt. Alla bör ha en krismedvetenhet och förstå vikten av att kunna producera mat i vår absoluta närhet. Pär Holmgren, EU-parlamentariker för MP, sa när han besökte Väsby i våras ”Vi vet att klimatförändringarna gör att det kommer att bli tuffare och tuffare att producera mycket mat i Sydeuropa. Vi kommer att behöva producera mer mat här i Nordeuropa och då är det det dummaste vi kan göra att bygga på fin åkermark.”
Upplands Väsby kommun har som mål att öka andelen närproducerad mat som serveras till våra barn, unga och äldre. Då kan man inte minska ytan där denna mat kan produceras.
Kommunen har en nyckelroll för att bevara jordbruksmarken för framtiden. Kulturlandskapet, kulturminnen, biologisk mångfald och den brukade jorden har ett stort värde som vi inte får förlora. Att bevara jordbrukslandskapet bygger på att det brukas. Jordbruksmarken är en resurs och förstörs den av exploatering så kan vi aldrig ta tillbaka den för livsmedelsproduktion. Vi kan räkna med att jordbruksmarken blir ännu mer värdefull än idag.
De styrande partierna (S, VB, L och V) med stöd av övriga partier, inklusive C har gett grönt ljus och positivt planbesked till flertalet projekt som ämnar bygga på jordbruksmark. Idag finns planer att bebygga över 80 hektar produktiv jordbruksmark, bl.a. på åkermark vid Västra Eds Allé, vid Älvsunda, i Fresta och norr om Norrviken.
Enligt 3 kap § 4 miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark bara exploateras om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
Samtidigt finns byggplaner som omfattar ca 4 000 nya bostäder centralt i Väsby, på redan hårdgjord yta. Vi behöver alltså inte ta jordbruksmark i anspråk – vi kan ändå bygga de bostäder som behövs! Miljöpartiet i Väsby är det enda partiet i kommunen som säger ifrån när positiva planbesked om att bygga på värdefull åkermark lämnas. I ett senare skede kan Länsstyrelsen bromsa offrandet av jordbruksmark, men som ett ansvarsfullt politiskt parti kan vi agera i ett tidigt skede för att hindra exploateringen och inte lägga kommunens pengar på felaktiga planprocesser.
Att bygga på jordbruksmark är inte en rimlig risk att ta i ett världsläge där Ryssland invaderar grannländer och Europa blir allt mer isolerat, när USA vänder sig inåt och diktaturer som Kina får allt mer makt. Det är heller inte ett rimligt agerande under pågående klimatkris och under pågående massutdöende av arter och förlust av ekosystemtjänster.
Mer fakta i frågan:
Hur vi väljer att använda kommunens mark idag kommer att få oåterkalleliga konsekvenser för våra barn och barnbarn. Valet att bebygga vår jordbruksmark innebär att dessa marker inte längre kommer kunna användas för livsmedelsproduktion av kommande generationer. Att bebygga jordbruksmark är en slutgiltig och oåterkallelig åtgärd. Matjorden i våra åkrar har skapats genom årtusenden av biologisk aktivitet och återställs inte genom att asfalten tas bort. I Sverige har oerhört mycket jordbruksmark gått förlorad under de senaste 100 åren. Den mindre produktiva marken har ofta planterats med granplanteringar medan produktiva lerjordar ofta bebyggts istället. (Jordbruksverket 2015)
Enligt SCB består Uppland Väsby idag av över 21% bebyggd mark. Jordbruksmark upptar endast drygt 18% av marken. I Stockholms län som helhet upptar bebyggd mark 15 % av marken, och i landet som helhet upptar jordbruksmark endast 7 % av marken. Enligt SCB finns idag i Sverige endast 0,2 hektar jordbruksmark per person, samtidigt som den genomsnittlige svensken konsumerar livsmedel som bedöms kräva över 0,4 hektar jordbruksmark per person (SCB 2025 & SCB 2013). I Upplands Väsby ligger andelen jordbruksmark per person på 0,02 hektar per person (kommunen har över 50 000 invånare, men endast ungefär 1220 hektar jordbruksmark). Andelen bebyggd mark i kommunen har femdubblats sedan 60-talet, och mycket av det som byggts under denna tid har byggts på åkermark.
Med hjälp av dessa siffror är det inte svårt att förstå att en mycket stor andel av vår mat idag produceras på andra länders jordbruksmark. Ungefär hälften av svenskarnas livsmedel importeras. Siffrorna kan variera beroende på hur man räknar, och självförsörjandegraden kan öka genom smartare odling och övergång till en mer växtbaserad kost, men även om sådana åtgärder vidtas blir det svårt att försörja 10 miljoner invånare med hjälp av endast den jordbruksmark vi idag har tillgänglig i Sverige.
Källor
Jordbruksverket. 2015. Jordbruksmarken värden.
SCB. 2025. Kommuner i siffror.
SCB. 2013. Markanvändning i Sverige.