Miljöpartiet överklagar bygget av ett jättefängelse på Sveriges bästa åkermark
Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel måste öka. Det håller de flesta med om. Då går det inte att använda Sveriges bästa åkermark som fängelsemark. Miljöpartiet överklagar därför beslutet som M, SD, S, KD och L i Trelleborg drivit igenom. Här följer vår överklagan.
Överklagan gällande Detaljplan 269 kriminalvårdsanläggning del av Dalköpinge 2:1 med flera i Trelleborgs kommun
(KS 2020/506,dp269:kriminalvårdsanläggning)
Kommunfullmäktige i Trelleborg antog den 31 januari detaljplanen för en Kriminalvårdsanläggning på Sveriges bästa åkermark.
Detaljplanens syftet är att möjliggöra för en kriminalvårdsanläggning inklusive ett häkte om totalt cirka 450 platser. För det tar detaljplanen cirka 50 hektar mark som idag brukas som åkermark i anspråk. En betydande del av marken är idag inte detaljplanerad för något ändamål. Marken är av klass 10, det vill säga Sveriges bästa åkermark. Endast 7% av Sveriges åkermark är klass 8 eller högre.
Enligt miljöbalken, 3 kap 4 §, får brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Behovet ska då inte heller kunna tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
Sveriges riksdag har antagit en livsmedelsstrategi. I denna finns det övergripande målet att den inhemska produktionen av livsmedel ska öka. För att uppnå detta krävs bland annat god tillgång på produktiv mark. Vidare beskrivs att miljöbalkens hushållningsregler om markanvändning inte tillämpas som det är tänkt när samhällsintressen ställs mot varandra.
Bland annat för att kommuner och myndigheter saknar kapacitet att värdera jordbruksrelaterade intressen jämfört med andra intressen.
Det finns inget som gör att fängelsebyggnader är bättre lämpade på den allra bördigaste marken. Flera andra kommuner i Skåne har varit tydliga med att de har plats för
Kriminalvårdens anstalt på mark som inte är bördig. Därmed kan behovet att bygga en anstalt tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk än den utpekade. För att nämna
några möjliga lokaliseringar, med god möjlighet att finna kompetent arbetsplats, har kommuner som järnvägsknutpunkten Hässleholm med goda förbindelser till Malmö/Lund och
Helsingborg, samt Kristianstad som i sig själv är en regional kärna som dessutom nyligen fått en nybyggd motorväg, E22, till Lund/Malmö.
Till detta vill vi också lyfta fram de kulturhistoriska och visuella värden som marken representerar. Det finns enligt arkeologiska undersökningar ett stort område på ca 21 ha
med en by från järnåldern. Fängelset påverkar också siktlinjen, ett av söderslätts absoluta kärnvärden och det så attraktiva kulturlandskapet försvinner för all framtid. Värden som inte går att återställa. Argument om att växla in annan jordbruksmark som idag är detaljplanerad för att ta icke planerad mark av klass 10 i anspråk rättfärdigar inte beslutet. Den inhemska matproduktionen skadas oavsett om detaljplanerad eller icke detaljplanerad åkermark bebyggs. I ljuset av kriget i Ukraina blir det än tydligare att Sveriges självförsörjningsgrad behöver öka. Förutom import av drivmedel är Rysslands position på marknaden för konstgödsel unik. I det läget kan vi inte förstöra Sveriges bördigaste jordar.
Om det trots det går att motivera ianspråktagandet av bästa åkermark för att bygga ett fängelse så borde ytan inte behöva vara så omfattande. Tidigare fanns det planer att bygga
fängelset i Svedala kommun. Då rörde det sig om ett fängelse som tog 30 hektar i anspråk. De eventuella vinster Kriminalvården gör på att bygga ett jättefängelse, istället för att
använda två lokaliseringar, ser vi inte som starkt nog för motivera att hela 50 hektar tas i anspråk.
Slutsatsen är att brukningsvärd åkermark kan värnas utan att samhällsintresset försämras då kriminalvårdsanstalt kan byggas på annan plats än klass 10 jord. Detaljplanen strider
därigenom mot miljöbalken.
Som företrädare för Miljöpartiet överklagar vi Kommunfullmäktiges beslut och yrkar att beslutet ska upphävas i enlighet med Miljöbalken kap 3 § 4.
Emil Samnegård och Maria Wilhelms
för Miljöpartiet de Gröna, Trelleborg
