En satsning på kärnkraft i Svalövs kommun medför många problem
Kärnkraft är dåtid. Framtiden är förnybar, skriver Anders Malmros och Hanna Hagbom, ordförande för Vänsterpartiet respektive Miljöpartiet i Svalöv.
Svalövs kommun har tagit emot två miljoner kronor av Naturvårdsverket för att utreda möjligheterna att bygga ett kärnkraftverk i kommunen. Att ansvariga politiker både på kommunal och nationell nivå vill ödsla tid och pengar på ett sådant slukhål bådar inte gott.
Sverige befinner sig i en klimatkris. Utsläppen måste minska drastiskt under de närmsta åren. För att det ska ske krävs en snabb energiomställning.
Ett kärnkraftverk i Svalövs kommun är varken lösningen på minskade utsläpp, lägre elpriser eller brister i elnätet. Vad som behövs är kommunala satsningar på energieffektivisering, effekthantering och förnybar energi. Det är en strategi som ger bättre avkastning till låg risk.
En satsning på kärnkraft i Svalövs kommun medför många problem.
Kärnkraft är extremt dyrt. En utbyggnad av kärnkraft i Svalöv kräver att staten går in med hundratals miljarder kronor i kraftigt subventionerade lån. Det finns en rad exempel runt om i världen där kärnkraftsutbyggnad har försenats med långt över tio år och de beräknade kostnaderna mer än fördubblats. Ett varnande och närliggande exempel är kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3 i Finland som försenades 14 år och kostade över 100 miljarder kronor, jämfört med budgeterade 30 miljarder kronor. I brittiska Hinkley Point C och franska Flamanville 3 har efter 15-20 års byggtid ännu inte någon reaktor tagits i drift. Kostnaderna väntas uppgå till 200-300 miljarder kronor per reaktor.
Den av regeringen tillsatta utredningen Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft föreslår att kärnkraftens kostnader ska täckas av skattebetalare och vanliga elkunder. Den till synes planekonomiska tanken är att staten ska garantera ett elpris till kärnkraftsproducenter på 80 öre per kWh i 40 år framåt. Det innebär i dagens penningvärde att elkunderna ska betala ett elhandelspris på närmare 2 kr/kWh för kärnkraft (inklusive påslag, energiskatt och moms). Priset ökar med inflationsutvecklingen och blir en tung kostnadsbörda för kunderna.
Kärnkraftens höga driftskostnader och bränslepriser utgör en riskfaktor som kan medföra skenande kostnader och driftavbrott.
Förnybara kraftslag som vind och sol producerar el för en kostnad långt under kärnkraftens prisnivå.
Förnybar vind- och solel har en produktionskostnad på 20-30 öre per kWh och fortsätter att minska.
Inte sällan bidrar förnybar elproduktion, med dess låga driftskostnader, till elhandelspriser som är nära noll eller till och med negativa på nordiska elbörsen Nord pool.
Det är utmärkt för elkunderna. Effekthantering handlar om att nyttiggöra denna gåva genom att flytta behov eller lagra energi till tider då de bättre behövs. Det finns redan kommersiella och kostnadseffektiva lösningar på det som sprids och utvecklas i en rasande takt.
Tack vare sol, vind, energieffektivisering och effekthantering är Svalöv inte långt ifrån att vara en energineutral kommun, det vill säga den lokala förnybara elproduktionen motsvarar nästan elanvändningen inom kommunens gränser.Sett till hela landet har Sverige år efter år haft ett mycket stort överskott av elproduktion som går till export. En extremt dyr satsning på kärnkraft är därför överflödig. Bättre prioriteringar krävs när de offentliga investeringsbehoven är stora och eftersatta på många områden.
Vid sidan av kärnkraftens finansiella och ekonomiska tillkortakommanden utgör avfallshanteringen dess största, mest allvarliga och olösta problem. Kärnkraft producerar radioaktivt avfall som är livsfarligt i över 100 000 år.
Trots 50 år av forskning, utredningar och prövningsprocesser finns ingen lösning på slutförvaring av radioaktivt avfall.
Konceptet SMR, Small modular reactor, är långt ifrån färdigutvecklat. Det är inte känt vilka risker denna form av kärnkraft kan medföra.
Politiker i Svalöv har ett ansvar gentemot alla som lever och verkar i kommunen, och gentemot framtida generationer.
Att bygga ett kärnkraftverk innebär en risk för kommunens ekonomi, för säkerheten, för naturen och för alla som lever i kommunen idag och framöver.
Hur många invånare i Svalövs kommun vill egentligen bo granne med ett kärnkraftverk?
De områden som har föreslagits i Svalövs kommuns bristfälliga lokaliseringsstudie gränsar till Eslöv och Bjuv.
Varken invånarna i Svalöv, Eslöv eller Bjuv har tillfrågats om vad de tycker om ett nytt kärnkraftverk i sin närhet.
Istället för kärnkraft bör Sverige och Svalövs kommun bygga ut förnybar elproduktion och satsa på stabil grön baskraft, som sol och vind. Ett förnybart elsystem är möjligt, det producerar inget livsfarligt avfall och det blir både billigare och går snabbare att bygga ut, det konstaterar såväl forskare vid Chalmers i rapporten Ett framtida elsystem med och utan ny kärnkraft – vad är skillnaden? som Svenska kraftnät i den långsiktiga marknadsanalysen Scenarier för kraftsystemets utveckling fram till 2050.
Kärnkraft är dåtid. Framtiden är förnybar.
SKRIBENTERNA
Anders Malmros, ordförande för Vänsterpartiet i Svalöv
Hanna Hagbom, ordförande för Miljöpartiet i Svalöv
Läs debattinlägget i Helsingborgs Dagblad här