Gröna vinster

Gröna vinster

Miljöpartiet de gröna har varit med och styrt Stockholm i två mandatperioder: 2014-2018 i en rödgrönrosa majoritet och 2018-2022 i en grönblå. Under denna tid har vi kunnat genomföra mycket grön politik. Vi har förverkligat en lång rad förslag från partiets kommunpolitiska program och lokala valmanifest. Samtidigt har vi hållit Sverigedemokraterna utanför makten.

2014-2018 hade Miljöpartiet borgarråd med ansvar för miljö och klimat, trafik samt sociala frågor. 2018-2022 hade Miljöpartiet fortsatt ansvar för miljö och klimat samt trafik. Här följer ett urval av de gröna avtryck som har satts av Miljöpartiet i staden.

Senast uppdaterad: 27-09-2022

Arbetsmarknad och integration

• Större möjlighet till jobb för kvinnor. Mer resurser har avsatts till uppsökande arbete för att skapa fler jobbmöjligheter för kvinnor långt ifrån arbetsmarknaden.
• Förbättrat för sociala företag. Sociala företag baserar sin affärsverksamhet på att lösa en eller flera samhällsutmaningar. En handlingsplan för socialt företagande har antagits och en samordnare har tillsatts för att stötta företagandet. Alla nämnder och bolag ska se om de kan främja arbetsintegrerade sociala företag.
• Grön omställning. Fler utbildningar har med information om grön omställning i undervisningen och fler korta utbildningar har tagits fram inom området.
• Stöd under corona. Företag har fått stöd för att kunna fortsätta sin verksamhet under coronapandemin. Bland annat togs avgifter bort för torghandel, uteserveringar och foodtrucks. Hyreslättnader och uppskov med betalning för lokaler, tomträttsavgälder och arrende infördes. Tillsynen minskades för att underlätta företagens administration. För att uppmuntra smittsäkra resor pausades p-avgiften för MC och moped. Vårdpersonal fick slopade p-avgifter.
• Återstart. Efter pandemin görs insatser för att få igång företagsamheten i staden och få ekonomin att rulla. Insatser görs framför allt i City, Skärholmen och Kista. Ansökningar om att arrangera evenemang bedöms generöst. Satsningar på en mer levande stad fortsätter, till exempel i form av sommargågator och sommartorg.
• Stadsdelsmammor har införts. En stadsdelsmamma är en kvinna som själv är nyanländ i Sverige och som arbetar uppsökande gentemot andra kvinnor för att sprida kunskap om hur samhället fungerar och hjälper till med myndighetskontakter. Stadsdelsmammorna skapades under mandatperioden 2014-2018 och har successivt blivit fler.
• Bättre samhällsorientering. Samhällsorienteringen för nyanlända ska utökas och inkludera mer kunskap om digitalisering och teknik. Samarbetet med civilsamhället har också stärkts.

Fastigheter

• Högre miljömål för fastigheter. Höga miljö- och klimatmål för stadens fastigheter har satts. Nya fastigheter uppförs i regel med miljöcertifiering på nivå miljöbyggnad guld eller silver. Ett arbete med livscykelanalyser vid nybyggnation och större renoveringar har påbörjats.
• Bättre byggmaterial. Fler förskolor, skolor och äldreboenden ska byggas i trä, och staden ska börja jobba för en ny förskola helt i återvunnet material.
• Fler solceller. Fler solceller har satts upp på stadens fastigheter, bland annat på Tekniska nämndhuset. Solceller har satts upp och ska sättas upp på fler äldreboenden, förskolor och idrottsfastigheter.
• Klimatomställning. Maskinparken har ställts om och lampor har bytts ut till att vara mer energisnåla. Handlingsplaner har tagits fram för att motverka effekterna av häftiga regn och skyfall, som kommer bli vanligare med anledning av klimatförändringarna.
• Färdigställda renoveringar. Renoveringarna av Medborgarhuset, Stadsmuseet samt Kulturhuset har avslutats och verksamheten har kommit igång igen.
• Hästa Gård ska rustas upp. Resurser har tillsatts för att kunna åtgärda Hästa gårds underhållsbehov samtidigt som gårdens långsiktiga ägande inom staden ses över. Ladugårdens renovering har påbörjats.
• Bättre finansiering. Ökade medel har getts till stadens egna fastigheter. Detta bäddar för rimliga hyror för verksamheter och bättre underhåll.
• Cirkulärt byggande. En handlingsplan för cirkulärt byggande har färdigställts, så att mer återbrukat material ska användas när staden bygger nytt eller bygger om.

Idrott och fritid

• Nya idrottsanläggningar. Idrottshallar, simhallar och fotbollsplaner har anlagts och renoverats, bland annat nya utomhusbadet i Järva, Forsgrenska badet och Gubbängens sportfält/skridsko- och bandyhall.
• Fler ska kunna simma. Ett simpaket och en simkunnighetsstrategi har tagits fram för att öka simkunnigheten. Målet är att simkunnigheten ska öka för små barn, nyanlända och barn i skolålder.
• Idrotten ska vara till för alla. Fokus har legat på att minska ojämlikheten inom idrottande, med bland annat jämställdhetsperspektiv vid investeringar, bidragsgivning och tidsfördelning. Riktade insatser har gjorts i ytterstaden tillsammans med föreningslivet för att få fler barn och unga fysiskt aktiva.
• Billigare att sporta. Sportotek med utlåning av gratis utrustning kommer att byggas ut. Nolltaxa har införts för hyra av idrottsanläggningar för barn och ungdomar. Fler utegym har byggts eller renoverats, vilket är bra då alla kan träna oavsett plånbok. Förslag på pop-up-idrottsytor i staden tas fram.
• Renare vatten inom fritidslivet. En båtbottentvätt har införts för att få renare vatten. Laddstolpar för elbåtar är på gång vid Bergsundsstrand och dialog förs för att få till fler elanslutningar. Granulatfällor har installerats vid idrottsanläggningar för att minska spridningen av mikroplaster.
• Renovering av parklekar. Resurser satsas på att rusta upp och renovera parklekar, vilket är viktigt både för öppna förskolan och barn som besöker parklekarna utanför verksamheten.
• Fler badplatser. Nya badplatser har skapats och flera tidigare badplatser har renoverats. Det anläggs badplats och bastuflotte vid Årstaviken. Badbryggan vid Eriksdalslundens koloniträdgårdsförening renoveras. Drevviken får fast brygga, flytbrygga och nya sittplatser. Flatenområdet får dusch, toalett, bastu och omklädningsrum.
• Tillgängliga naturreservat. Det ska bli enklare att hitta guldkornen i naturen. Naturkartan ska peka ut badplatser, motionsspår och fiskeplatser. Åtgärder ska också göras i Hellasgården för att stärka tillgängligheten.
• Guide till tystnaden. Över 80 platser i staden har bullermätts, kartlagts och skyltats så att alla stockholmare ska kunna hitta en rofylld plats i staden.

Klimat

• Skärpta klimatmål. Stockholm ska vara klimatneutralt 2030 och klimatpositivt och fossilfritt senast 2040. Stockholms klimatarbete och mål är nu i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.
• Konsumtionsbaserade utsläpp. Stockholm har för första gången mål för att minska sina konsumtionsbaseradeutsläpp, vilket är viktigt då stockholmares utsläpp till stor del skapas utanför stadens geografiska område.
• Klimatmiljarden. 2 miljarder har lagts på klimatinvesteringar under de senaste mandatperioderna. Målet är att klimatanpassa Stockholm och minska klimatutsläppen genom stora och små projekt i staden. Pengarna används för att förverkliga miljöprogrammet och klimathandlingsplanen.
• Införande av koldioxidbudget. 2020 antogs en koldioxidbudget som bestämmer hur mycket staden får släppa ut.
• Planering för minskade utsläpp. Staden har som mål att innerstaden ska vara utsläppsfri 2030, med hjälp av elektrifiering och minskad biltrafik. En klimathandlingsplan har antagits för att skapa ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040, och en fossilfri organisation 2030.
• Redan minskade utsläpp. Under de senaste åtta åren har stockholmarnas klimatutsläpp sänkts med cirka ett ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per person och år, från 2,7 ton CO2 per person och år till 1,6 ton.
• Nedstängning av kolkraft. Värtaverkets kolkraftvärmeverk, en av Sveriges största CO2-utsläppare, stängdes ner för gott vintern 2019/2020.
• Koldioxidlagring. Stockholm Exergi har påbörjat ett arbete med att fånga upp och lagra den koldioxid som släpps ut ur det biobränsleeldade kraftvärmeverket i Värtan, vilket på sikt kan leda till att Stockholms stad blir klimatpositivt.
• Klimatföredöme. Stockholm vann Sustainable Cities Index förstapris för hållbarhetsarbetet, arbetet med frisk luft och natur och de minskade koldioxidutsläppen. Stockholm har även utsetts till bästa miljöbilskommun 8 år i rad. Samtidigt har Stockholm tagit en ledande roll i klimatnätverket C40 som samlar 97 storstäder med höga ambitioner och inspirerar andra.
• Klimatanpassning. Den första klimatanpassningsplanen har tagits fram. Stockholm ska bli bättre rustat för att kunna hantera klimatförändringars effekter.
• Bättre skyfallshantering. Staden har påbörjat det strategiska arbetet med att motverka effekterna av häftiga skyfall och risken för översvämningar.
• Bättre hantering av värmeböljor. Staden har genomfört en kartläggning för att upptäcka var värme koncentreras och bidrar till temperaturer över 35 grader under varma sommardagar. Nu kan gaturummet, förskolor och äldreboenden planeras så att alla får tillgång till svalkande grönska.

Kultur

• Stärkta resurser till kulturen. Kulturnämndens budget har ökat med 10 procent under den senaste mandatperioden. Högre kulturstöd infördes också för att stärka kultursektorn som drabbats hårt av pandemin.
• Mer gatukonst. En strategi för gatukonst och muralmålningar har antagits.
• Mer kultur för äldre. Ett helt nytt arbete med kultur inom äldreomsorgen har startat, bland annat genom en stadsövergripande samordnare för kultur för äldre. Ett system för subventionerade inköp av kultur för stadens äldreboenden håller på att införas.
• Kulturpark i Snösätra. En kulturpark i Snösätra industriområde med gatukonst och graffitti växer nu fram, i samarbete med aktörerna i området. I år satsar staden på en pop-up-kulturpark i Snösätra som ett första steg.
• Upprustning av Kulturhuset. Kulturhuset har totalrenoverats och byggts ut med än mer kulturell verksamhet. Bland annat har den nya scenen Kilen samt barnverksamheten Tiotretton tillkommit.
• Breddad verksamhet för stadsteatern. Stockholms stadsteater har växt med nya permanenta scener i förorter som Skärholmen och Husby
• Nya bibliotek och kulturskolor. Nya större bibliotek har öppnat i bland annat Norra Djurgårdsstaden. Nya större kulturskolor har öppnat i Medborgarhuset och Vällingby.
• Repotell. Repotell är replokaler som är lätta för allmänheten att hyra. Ett repotell i tre våningar kommer att öppna i den så kallade superellipsen vid Sergels torg.
• Pandemisäkra evenemang. Flera kulturevenemang arrangerades för att ge tillgång till kultur även under corona, bland annat i Kungsträdgården.

Lika rättigheter

• Råd för Agenda 2030. Ett råd för Agenda 2030 har inrättats, med brett fokus på hållbarhet. Rådet består av 17 ledamöter varav åtta politiska representanter och nio opolitiska experter, som ska stödja och ge råd i stadens arbete med att nå hållbarhetsmålen.
• Kartläggning av antisemitism. En kartläggning av antisemitism i stadens grundskolor och gymnasieskolor har gjorts. Den har synliggjort att lärare skulle behöva mer kunskap för att kunna motverka antisemitismen och att arbetet behöver pågå oavsett om det finns judiska elever på skolan eller ej.
• Kartläggning av diskriminering. Stockholmarnas upplevelser av rasism, funkofobi, homofobi och transfobi ska kartläggas, så att rätt insatser kan göras för att minska diskrimineringen.
• Stärkt arbete för de nationella minoriteterna. Arbetet för de nationella minoriteterna har skruvats upp. De nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Det ska bli lättare att ansöka och få modersmålsundervisning på nationella minoriteters språk. Kulturhistoriskt viktiga platser i staden ska skyltas och uppmärksammas. Äldreomsorgen ska anpassas till nationella minoriteters behov. Kulturstödet har stärkts och en romsk festival har hållits.
• Antirasistiskt arbete. En satsning för att förebygga rasism har gjorts på stadens skolor.
• Information om samtycke. En översyn har gjorts av sex- och samlevnadsundervisningen. Ökade satsningar har gjorts på undervisningen gällande sexualitet, samtycke och relationer för att säkerställa kvalitet och likvärdighet. Staden har genomfört en riktad kampanj mot unga om samtyckte på sociala medier.

Miljö

• Biologisk mångfald. Den första stadsövergripande handlingsplanen för biologisk mångfald har tagits fram. Extra resurser har skjutits till för naturskötsel och för att stärka den biologiska mångfalden.
• Betesdjur och ängar. Fler djur används nu i olika delar av staden för att öka den biologiska mångfalden. Mängden ängsmark har ökat, både genom stöd av betesdjuren och genom andra insatser såsom slåtter och blomsterplantering.
• Levande vatten. Groddammar och gäddvåtmarker har anlagts. Fiskarnas livsmiljö har stärkts genom anläggande av risvasar på botten av Riddarfjärden och Årstaviken.
• Privatpersoner kan bidra till mångfald. En guide har tagits fram som visar hur privatpersoner kan bidra till den biologiska mångfalden, med fokus på trädgårdar.
• Skapa biokol. Sedan 2017 tillverkar staden biokol av park- och trädgårdsavfall. Mer av stockholmarnas trädgårdsavfall ska samlas in och omvandlas till biokol, som består av det kol som växterna har bundit från luftens koldioxid. Biokolet används i stadens växtbäddar där det gör jorden bördigare och fungerar som en kolsänka, som minskar koldioxidhalten i atmosfären.
• Hållbar användning av plast. Den första handlingsplanen för att minska plastanvändningen i stadens verksamheter har antagits. Målet är att ska skapa cirkulära plastflöden och att påverka tillverkarna till att skapa bättre plastprodukter.
• Färre engångsartiklar. Staden tittar på retursystem för matlådor från foodtrucks och restauranger samt pantsystem för dricksglas vid stora evenemang.
• Ny matstrategi. En ny strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat har tagits fram för staden. Klimatpåverkan från förskolematen har minskat.
• Renare vatten. Handlingsplaner kring vatten har tagits fram. En informationskampanj om vatten har hållits, för att visa människor att dagvattnet rinner ut i vattendrag, och att det är viktigt att hålla dagvattnet så rent som möjligt.
• Mindre övergödning. Fyra av Stockholms sjöar har behandlats för att minska övergödningen och ge klarare och friskare vatten.
• Bättre avloppsrening. Första delen av Stockholms nya avloppsrening är färdigbyggd och leder till minskade utsläpp av övergödande ämnen och mikroplast till Östersjön.
• Ökade investeringar i vattenledningsnätet. För att säkra rent och bra dricksvatten till alla stockholmare sker ett stort upprustningsarbete på vårt vattenledningsnät.
• Fler naturreservat. Sedan 2014 har Stockholm fått fyra nya naturreservat, det senaste i Hagsätraskogen. Årstaskogens naturreservat har också utvidgats under 2022. Stockholm har nu 12 naturreservat. 40 miljoner kronor satsas 2022 på naturreservat och biologisk mångfald. Groddammar har anlagts och skyddet stärkts för ängar och träd
• Skydd av mer värdefull natur. Potentiella biotopskydd pekas ut i staden, där det är extra viktigt att värna och stärka den biologiska mångfalden.
• Mer återbruk. En helt ny återbruksverksamhet har startat inom stadens avfallshantering, där hela saker tas omhand istället för att slängas. Återbruk finns nu i Skärholmen och Rinkeby och mobila återbruk cirkulerar under sommarhalvåret för att göra det lättare att återvinna utan bil. Tomma lokaler ska kunna användas till pop-up-återbruk. En utredning har gjorts av möjligheten att ha återvinningscentraler på båt.
• Utveckling av Stocket. Stadens interna Blocket, Stocket, har startat och utökats. Kontorsmöbler kan där flyttas inom stadens olika verksamheter istället för att slängas.
• Färre farliga kemikalier. Skadliga bekämpningsmedel har förbjudits inom staden genom den nya kemikalieplanen.
• Kemikaliesmarta förskolor och skolor. Flera ton hormonstörande ämnen har rensats bort från stadens förskolor. Arbetet fortsätter i stadens alla skolor.
• Vinterviken har sanerats. 25 ton bly och arsenik har avlägsnats från mark och strand.
• Sanering av mark. En prioriteringsplan för vilka av stadens mest förorenade områden som ska saneras först har tagits fram.

Sociala frågor

• Krafttag mot hemlöshet. Den akuta hemlösheten har minskat mellan 2018 och 2020. Extra resurser har lagts på det uppsökande arbetet, med särskilda insatser riktade till kvinnor i hemlöshet. Fler anpassade boendeplatser till äldre personer i hemlöshet har tagits fram. 150 lägenheter per år öronmärks till barnfamiljer i osäkra boendeförhållanden.
• Förtur i bostadskön för våldsutsatta. Den som har en allvarlig hotbild riktad mot sig kan ansöka om förtur till en bostad. En utredning har gjorts om vilka administrativa hinder som gett färre kvinnor förtur. Därefter har riktlinjerna tydliggjorts. Kompetensutveckling har genomförts hos bostadsförmedlingen och kontakten med socialförvaltningen har ökat. Det har gjort att antalet beviljade förturer har ökat.
• Bostad Först. Bostad Först är ett arbetssätt som riktar sig till personer i långvarig hemslöhet med komplexa stödbehov till följd av missbruk och/eller psykisk ohälsa. En Bostad Först-lägenhet beviljas utan krav på drogfrihet, tillsammans med erbjudande om stödinsatser. En stor satsning på Bostad Först har gjorts sedan 2014, och från 2018 har det tillkommit 50 nya lägenheter per år.
• Skolsociala team på fler ställen. Det har tagits fram en modell för skolsociala team, som nu ska spridas i hela staden. Det innebär att socialtjänstens närvaro ökar i skolan och att det blir lättare att nå elever som har det tufft.
• Stöd till återhämtning från psykisk ohälsa. Arbetet med ”peer support” har permanentats. ”Peer support” innebär att personer med psykiska funktionsnedsättningar och erfarenhet av psykisk ohälsa kan få professionellt stöd av utbildade kamratstödjare i återhämtningsprocessen. Utvärderingar har visat positiva resultat för klienter såväl som för personalen.
• Ökad flexibilitet för ledsagning. Riktlinjerna för ledsagning och ledsagarservice har gjorts mer flexibla, så att personer ska kunna nyttja insatserna utifrån sina egna förutsättningar.
• Kultur till LSS-bostäder. Mer kultur har tillförts till LSS-verksamheter för att minska negativa effekter av isolering under pandemin.
• Bättre arbetssituation för socialtjänsten. Under mandatperioden 2014-2018 togs en handlingsplan fram för att förbättra socialsekreterares och biståndshandläggares arbetssituation. Sedan dess har planen uppdaterats och permanentats. Stadens socialsekreterare har fått en löneförhöjning och ett lönetillägg har införts för socialsekreterare som jobbar med barn och ungdomar i ytterstaden. Det har lett till minskad personalomsättning, lägre sjukfrånvaro och färre konsulter samt ökad nöjdheten på arbetsplatsen.
• Mer resurser till socialtjänsten. Under mandatperioden 2014-2018 gjordes historiska satsningar på barn- och ungdomsvården och på andra delar av socialtjänsten. Totalt tillfördes 300 miljoner kronor.
• Motverka våld i nära relation. En storsatsning har gjorts och alla stadens medarbetare har fått utbildning. Under 2014-2018 etablerades tre nya relationsvåldscentra, jämfört med ett sedan tidigare. Relationsvåldsteam har etablerats i varje stadsdel.
• Motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Nu finns det beredskap året runt för att möta ungdomar i riskzonen för tvångsäktenskap. Det myndighetsgemensamma centrumet för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, Origo, permanentades 2016. Staden ger långsiktigt stöd till personer som tvingats fly från en hederskontext, även efter att de flyttat från skyddat boende. En plan har tagits fram för att stötta unga som inte längre behöver akut hjälp.
• Prostitution och människohandel. Mikamottagningen (mottagning för personer i prostitution) och KAST (behandlingsenhet för personer som köper sexuella tjänster) har blivit länsövergripande, för att kunna ge stöd till fler personer. En satsning har gjorts på regionkoordinatorerna och stöd ges till organisationer som jobbar med målgruppen. Personer som befinner sig i prostitution, men inte är folkbokförda i Sverige (ofta papperslösa) ska få stöd, skydd och hjälp att komma ur sin situation.
• Stöd till utsatta EU-medborgare. Antalet akutboendeplatser vintertid har fördubblats och platserna har kraftigt utökats under sommarhalvåret. Stödet till och samarbetet med civilsamhället har förstärkts genom ett idéburet offentligt partnerskap (IOP). Samarbete mellan socialtjänsten i Stockholm och socialtjänst i Rumänien har inletts.

Stadsbyggnad, bostad och stadsutveckling

• Fler bostäder och hyresrätter har byggts. Under Miljöpartiets tid vid makten har det totala  antalet hyresrätter ökat. Från år 2019 fram till februari 2022 har 27 459 bostäder markanvisats, varav 12 538 är hyresrätter. Under mandatperioden 2018-2022 har 4137 nya hyresrätter i allmännyttan färdigställts.
• Skyddad natur. Vi har arbetat hårt för att bevara värdefulla naturområden. Vid byggande på värdefull naturmark kräver staden numera grönytekompensation, vilket betyder att nya grönområden skapas eller att befintliga naturområden förbättras. Samtidigt ställs krav på ny grönska vid byggande på redan exploaterad mark, så kallad grönytefaktor.
• Fler naturreservat. Trots hög byggtakt har flera nya naturreservat inrättats i bland annat Årstaskogen, Rågsved och Hagsätra.
• Cirkulärt byggande. För att minska koldioxidutsläppen har staden antagit en handlingsplan för cirkulärt byggande, vilket inkluderar återanvändning och återbruk av byggmaterial. En återbruksdepå för byggmaterial ska inrättas; material som blir över vid ett bygge ska inte slängas. Staden har skapat ett cirkulärt expertcentrum.
• Stärkt hyresgästinflytande. Hyresgästernas möjlighet att tycka till om sitt boende samt välja olika upprustningsnivåer vid renoveringar har stärkts.
• Ökat skydd av kulturmiljöer i allmännyttan. Allmännyttan ska ta större hänsyn till värdefulla kulturmiljöer i sitt eget bestånd.
• Ekostadsdel. Staden har sett över möjligheterna att inrätta en ekostadsdel i Skarpa By.
• Bromma flygplats. Staden har påbörjat planering för att kunna bygga bostäder på Bromma flygplats. Området är utpekar som ett stadsutvecklingsområde i Stockholms översiktsplan.
• Flexibla och gröna parkeringstal. Parkeringstalen ska sänkas vid nya bostäder, så att bostadsbolagen behöver bygga färre parkeringsplatser. Om det finns tillgång till bra cykelparkering, bilpool eller liknande kan parkeringstalet sänkas ytterligare. Eftersom det kostar mycket att bygga parkeringsgarage för bilar kan bostäderna bli billigare.

Stadsmiljö

• Sommargågator och sommartorg. I projektet Levande Stockholm har sommargågator, sommartorg, sommarkajer och pop-up-parker införts och utvecklats. 2015 gjordes Swedenborgsgatan till gågata på försök under juni-augusti. Sedan dess har allt fler platser inkluderats. 2022 fanns det över 40 sommarplatser med ett mer levande stadsliv.
• Grönare Stockholm. Projektet Grönare Stockholm kom till för att skapa bättre offentliga miljöer i ytterstaden. Från början låg fokus på möblering och lekplatser, men efter hand har fokuset förflyttats till att stärka den biologiska mångfalden och arbeta med klimatanpassning. 75 miljoner kronor per år satsas på Grönare Stockholm fram till 2025.
• Bättre skötsel av grönska. Skötseln av parker och grönytor har utvecklats, med ett reinvesteringsprogram. Staden ska lägga 45 miljoner kronor per år under tio år för att förbättra underhållet av stadens parker.
• Tillgängliga parker. Tillgänglighetsinvesteringarna har höjts från 50 till 100 miljoner kronor. Pengarna kan användas av stadsdelsnämnderna för att förbättra tillgängligheten i parker.
• Fler träd. Ett trädmål har antagits för gator, torg och anlagda parker. Om ett träd behöver tas ner ska två nya träd planteras i närområdet. Krontäckningsgraden på gator och torg ska också öka, vilket betyder att större träd ska bevaras och att skugga prioriteras.
• Gratis stadsodling. Vem som helst kan nu ansöka om att ha en stadsodling på stadens mark. Upp till 6 kvadratmeter odling är gratis.
• Stärkt renhållning. Extra resurser har skjutits till för bättre renhållning. Solcellsdrivna skräpkorgar som komprimerar innehållet har köpts in och möjlighet till källsortering har införts i vissa parker. Sopkärlen har utformats mer estetiskt.
• Bättre koll på skräpet. Tillsynen av avfall och nedskräpning har förstärkts. En städsamordnare har tillsatts för att kunna hålla ihop allt arbete i staden. Handlingsplaner har tagits fram gällande nedskräpning, skadedjur och klotter.
• Torg och torghandel. Stadens torg har fått en nytändning. Utformningen av torghandeln ska förändras, så att det både finns permanenta platser och tillfälliga platser, där det är lättare att hyra stånd för en kortare period. Kontrollerna har skärpts, för att bli av med oseriösa försäljare. Ett gestaltningsprogram för torghandeln är på gång.
• Jämställd snöröjning. Snöröjningen prioriteras för att främst hjälpa gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer. Då det är fler kvinnor än män som reser på dessa sätt innebär det också att jämställdheten ökar. Dessutom är det viktigt att röja snö för gående, så att personer som har svårt att gå kan använda gatorna tryggt och säkert.
• Mer trygghet i stadsmiljön. Trygghetsfrågorna beaktas i all planering, genom attraktiva offentliga miljöer, som gör att människor gärna vistas ute. En stor andel av gatubelysningen har setts över och bytts till energisnålare alternativ.

Trafik

• Historisk satsning på hållbara transporter. Sedan 2014 har det satsats historiskt på gång, cykel och kollektivtrafik. Stockholm prioriterar nu gång, cykel, kollektivtrafik och godstrafik högre än biltrafik i planeringen. En ny framkomlighetsstrategi har tagits fram 2022, som bekräftar detta fokus för framtiden.
• Ökat fokus på gång. Fler gågator har anlagts och skötseln av gångbanor och trottoarer har utvecklats. Senaste mandatperioden har en halv miljard kronor lagts på framkomlighetsåtgärder för gång och kollektivtrafik.
• Prioriterat gångvägnät. En ny gångplan har antagits och ett prioriterat gångvägnät håller på att tas fram. Målet är att förbättra de stråk där flest människor går och där det finns störst potential att öka antalet gående.
• Tryggare cykel- och gångbanor. Gående och cyklister har i högre utsträckning separerats, så att fler människor kan gå och cykla tryggt i staden.
• Två miljarder till cykel. Mellan 2014 och 2022 har över två miljarder kronor lagts på bättre cykelvägar och höjd standard på cykelnätet.
• Reinvesteringar och cykeljour. Staden har fått ett reinvesteringsprogram för cykelbanor och en budget för att kunna hålla cykelnätet i trim. En cykeljour har inrättats som löpande ska se till att stadens cykelbanor håller hög standard.
• Bättre cykelparkering. Över 16 000 säkra cykelparkeringar har byggts, vilket är viktigt då cykelstölder är ett stort skäl till att människor väljer bort cykling.
• Cykelvänlig arbetsplats. Stockholms stad ska bli kommunens cykelvänligaste arbetsplats, med möjlighet till förmånscykel och cykel som hedersbelöning efter 30 år i stadens tjänst.
• Cykelplanering. En ny cykelplan har antagits. Tidigare har cykelprojekt framför allt fokuserat på att människor ska ha lätt att cykelpendla till jobbet. Nu ska även fler projekt för fritidsresande och resande till andra målpunkter förenklas.
• Snabbare stombussar. Insatser har gjorts för att öka stombussarnas hastighet genom nya busskörfält, bättre signalprioritering, väjningsplikt för trafik från anslutande gator och bättre övervakning av felparkerade fordon. Samverkan har skett med regionen.
• Mer spårväg och spårvagn. Spårväg City med spårvagn ut till Djurgården drogs fram till centralen vid Klarabergsgatan istället för att stanna redan vid Norrmalmstorg. Samtidigt blev Klarabergsgatan också fri från biltrafik.
• Förlängning av Tvärbanan. En utbyggnad har gjorts av tvärbanan mot Kista.
• Utbyggnad av tunnelbanan. Gula linjen till Solna från Odenplan byggs. Blå linjens fortsättning från Kungsträdgården till Nacka har påbörjats och det pågår planering för ytterligare linjer. Spårbunden kollektivtrafik är en viktig grund för att färre ska välja bilen.
• Smidigare godstransporter. Antalet lastzoner har ökat för att underlätta för godsleveranser. Samlastning av stadens leveranser har också setts över för att öka effektiviteten.
• Tysta leveranser. Elektriska lastbilar kan få tillåtelse att leverera nattetid. Tysta godsleveranser gör det möjligt att minska trängseln under dagtid.
• Elektrifiering av alla fordon. Eldrivna fordon minskar klimatutsläppen, förbättrar luftkvalitén och orsakar mindre buller. Därför ska alla bilar i innerstan vara eldrivna senast 2030.
• Utbyggnad av laddplatser. Senast år 2030 ska 100 procent av stadens parkeringsplatser i innerstan vara laddplatser, och 80 procent i ytterstan. Det innebär en utbyggnad med över 100 000 laddplatser. Staden har antagit delmål för vägen dit.
• Laddning för hyresgäster. Sedan 2022 ska hyresgäster med parkeringsplats i garage i något av stadens kommunala hyresbolag inte kunna nekas laddplats. Om en hyreshäst har önskemål om laddplats ska hyresvärden ordna detta.
• Mer offentlig laddning. Över 3000 offentliga laddplatser kommer 2022 finnas tillgängliga genom Stockholms stad. Flertalet finns i Stockholm Parkerings garage. Det finns också några laddgator där det går att ladda bilen på gatumark.
• Stockholm Parkering. Stockholms kommunala parkeringsbolaget kommer i slutet av 2022 att ha totalt 5000 laddstolpar. Stockholm Parkering är drivande i att hjälpa andra av stadens bolag att installera laddstolpar. Bolaget jobbar också med mobilitet i bredare bemärkelse och har bland annat möjliggjort för cykelparkering i sina garage.
• Ökad trafiksäkerhet. Nya hastighetsplaner har tagits fram för alla stadsdelar. Trafiksäkerheten har ökat genom sänkta hastigheter och hastighetsbegränsande åtgärder.
• Miljözon på Hornsgatan. Miljözon klass 2 har införts för att förbättra luftkvaliteten på Hornsgatan. Under 2022 skärptes kraven i miljözonen, vilket innebär att dieselbilar som tillverkades under ”dieselgate”-tiden 2011-2015 inte längre är tillåtna på gatan.
• Dubbdäcksförbud för bättre luft. Dubbdäcksförbud har införts på Fleminggatan, Hornsgatan och delar av Kungsgatan. Dubbdäck river upp extra mycket hälsoskadliga partiklar från asfalten. Därför behöver användningen minska.
• Minskat buller. Flertalet bullerskydd har byggts för att minska ljudnivån. Under 2022 skapas tio nya gröna bullerskydd, som är klädda av grönska och bidrar till biologisk mångfald.
• Färre parkeringsplatser. Trots att antalet bostäder har ökat i innerstan (inkluderat Norra Djurgårdsstan och Hammarby sjöstad) har inte antalet parkeringsplatser ökat.
• Höjda parkeringsavgifter. Parkeringsavgifterna har höjts för att stadens mark ska kunna användas effektivt. Parkeringsavgifter har införts i större delen i närförort. Avgiften för felparkering har höjts för att få fler att parkera trafiksäkert.

Trygghet

• Förbättrat trygghetsarbete. Det första samlade trygghetsprogrammet har antagits under mandatperioden 2018-2022, tillsammans med en strategi för att minska risken för att barn och unga dras in i kriminalitet. Trygghetsarbetet har bland annat förstärkts inom skola och socialtjänst.
• Motverkande av gängkriminalitet. Sedan 2018 har metoden Trefas använts av staden, polisen och kriminalvården för att minska det dödliga våldet. Trefas riktar koordinerade insatser mot specifika personer, utifrån en aktuell lägesbild från polisen.
• Gör det lättare att lämna kriminaliteten. Avhopparverksamheten, de sociala insatsgrupperna och insatserna för unga brottsutsatta och vittnen har stärkts. Stadsdelarna har sociala insatsgrupper för de som vill lämna kriminaliteten och avhopparverksamhet för de som också har en hotbild mot sig.
• Förstärkt samverkan. Samverkan mellan skola, socialtjänst och polis har förbättrats, med bland annat samlokalisering av polis och socialtjänst.
• Tidiga sociala insatser. 250 miljoner kronor har avsatts för tidiga sociala insatser. En strategi har antagits för att minska risken för barn och unga att dras in i kriminalitet
• Stärkt trygghet i den fysiska miljön. Det har årligen satsats över 100 miljoner kronor på trygghetsinvesteringar till bland annat stärkt belysning, fysisk omvandling av gator och torg, utökade städinsatser och aktivering av platser.
• Mer platssamverkan. Staden har samarbetat med fastighetsägare, näringsliv och civilsamhälle genom så kallad platssamverkan, för att öka tryggheten vid tidigare brottsutsatta platser.

Äldreomsorg

• Mer resurser till hemtjänsten. Hemtjänstpengen har höjts och insatser har gjorts för att minska antalet personer som kommer hem till den enskilde.
• Vikariepool på gång. En utredning har tillsats under 2022 för att skapa en vikariepool med fast personal inom äldreomsorgen för att minska antalet timanställda och antal personer som kommer hem till den enskilde.
• Mer kultur för äldre. I år satsar vi ytterligare på tillgång till kultur för äldre. Det kan minska ensamheten och skapar även jobb inom kultursektorn. Kulturturnéer på särskilda boenden fortsätter.
• Vårddjur införs. I år kommer fler vård- och omsorgsboenden i Stockholm att få besök av vårddjur. Vårddjur är djur som med sin närvaro kan lugna, sänka människans blodtryck och få människor att utsöndra må bra-hormonet oxytocin.
• Bättre hörselmiljöer. Insatser har gjorts för att skapa bättre hörselmiljöer på stadens äldreboenden.
• Godare mat. Satsningar har gjorts för att öka måltidens betydelse. Medel har gått till aktiviteter som motverkar undernäring och ofrivillig ensamhet.
• Medicinskt ansvarig person för rehabilitering. Arbetet med hälsofrämjande och rehabiliterande arbetssätt i vardagen har stärkts inom stadens äldreomsorg.