Gröna framgångar i den första grönblå budgeten

Gröna framgångar i den första grönblå budgeten

Med budgeten så får Stockholm en ny klimatmiljard som möjliggör offensiva klimatinvesteringar och en och en halv miljard till ökad framkomlighet för gående, cyklister och kollektivtrafik. Samtidigt skärps stadens klimatmål: Nu ska Stockholm vara klimatpositivt och fossilbränslefritt 2040 och all olja ska vara utfasad 2025.

Nu har det grönblåa samarbetet i Stockholms stadshus lagt fram sin första gemensamma budget. En budget för att Stockholm ska vara världsledande i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalets målsättningar i klimatarbetet. Med budgeten fastslås också att Stockholm ska vara en öppen och modern stad där livskvalitet för alla stockholmare och hänsyn till kommande generationer är i fokus.

Staden har som mål att Stockholm ska vara en fossilbränslefri stad 2040 och en fossilbränslefri organisation 2030. Agenda 2030:s globala mål för hållbar utveckling ska ligga till grund för en hållbar utveckling och  Stockholm ska vara ledande i genomförandet av de 17 globala hållbarhetsmålen.

Budgeten är en fortsättning på överenskommelsen mellan de grönblåa partierna och innebär att en stor del av Miljöpartiets vallöften redan nu blir verklighet. 

Tjugo gröna avtryck i den grönblåa budgeten:

1. Klimatmiljard – en miljard i investeringar som märkbart minskar stadens klimatpåverkan och till klimatanpassningsåtgärder som gör staden mer motståndskraftig mot klimatförändringar.
2. Mål om att vara en klimatpositiv stad 2040, vilket vi uppnår utsläppsminskningar och genom koldioxidinlagring och biokolsanläggningar.
3. En lokal koldioxidbudget ska tas fram under året. Stadens samtliga bolag ska arbeta för att minska sin klimatpåverkan och identifiera klimatrelaterade sårbarheter.
4. Ut med det fossila: Ta fram en plan för och påbörja utfasningen av fossil olja. All fossil olja ska vara utfasad 2025. Kol för uppvärmning ska vara helt utfasat till 2022.
5. Nu ska Stockholm få en strategi för biologisk mångfald.
6. Under året ska naturreservat i Kyrkhamn och Hagsätraskogen inrättas och reservatsbildning i Fagersjöskogen och Storskogen/Ålstensskogen utredas. Naturreservatet i Årstaskogen ska utvidgas.
7. Nytt mål om minst 4 000 publika laddplatser till 2022.
8. 1,5 miljard i investeringar till ökad framkomlighet – det ska bli enklare att ta sig fram i staden med cykel, gång eller kollektivtrafik. Varav en miljard öronmärks för cykling. Detta leder konkret till exempel till fler cykelbanor, bredare övergångsställen och separata busskörfält på fler ställen i staden. Samtidigt kommer bland annat fler gångbanor och trottoarer sopsaltas.
9. Under 2019 ska beslut tas om att införa miljözoner på Hornsgatan från 1 januari 2020. Luftkvalitetsnormerna ska inte överskridas på stadens gator och trafiknämnden ska löpande pröva vilka ytterligare gator som kan bli aktuella för miljözoner.
10. Levande Stockholm: Stockholm ska få fler gågator, sommargågator och sommartorg. Nu kommer det även utredas att göra Skeppsbron till en mer levande plats, med mer utrymme för exempelvis uteserveringar och marknader.
11. Nu ska förturslägenheterna bli fler samtidigt som våldsutsatta och barnfamiljer med långvarig hemlöshet får starkare möjligheter att få förtur i bostadskön.
12. Fortsatt stöd till Stadsmissionen på 20 miljoner, för att lösa boendesituationen för ensamkommande som fyllt 18 år.
13. Fler bostad först-lägenheter. En viktig åtgärd för att motverka hemlösheten.
14. Gröna tak och solceller: Vid nybyggnation och renovering i allmännyttan så ska utgångspunkten vara att tak ska nyttjas, antingen med solceller eller gröna tak.
15. Gröna skolgårdar: Mer naturmaterial och bättre balans mellan grönytor och hårdgjorda ytor på stadens skolgårdar.
16. Fler naturskolor ska öppnas för att möjliggöra för fler barn att få tillgång till naturskolans verksamhet. Många stockholmsbarn växer idag upp utan att skapa sig en egen relation till naturen.
17. Matlyft inom äldreomsorgen: äldrenämnden kommer att arbeta för att förbättra maten i äldreomsorgen under året, för detta arbete tillskjuts tre miljoner kronor.
18. Staden ska verka för fler mötesplatser för unga hbtq-personer, inklusive unga hbtq-personer med olika funktionsvariationer. Samtidigt ska skolorna öka sin kompetens inom hbtq-frågor och fler av skolornas verksamheter ska hbtq-certifieras.
19. Staden ska minska användningen av plast, bland annat genom att minimera användning av plastmaterial i offentliga miljöer.
20. En större andel av maten inom stadens verksamheter ska vara ekologisk och Stockholm ska vara en föregångskommun gällande upphandling av mat som minskar klimatpåverkan. Vi behöver både minska onödigt matsvinn och samtidigt samla in det matavfall som uppstår i form av restprodukter.