En konstpolicy utan demokratisk förankring?
I torsdags, den 27 mars, antog kommunfullmäktige i Sollentuna en konstpolicy med tillhörande regler. Syftet med policyn är att styra upp hur Sollentuna kommun ska arbeta med investeringar i offentlig konst och vi i Miljöpartiet välkomnar att en sådan policy tas fram.
Tyvärr brister dock policyn i sin tydlighet och saknar flera formuleringar om hur processen ska ta hänsyn till de som konsten är till för – medborgarna – vilket också lokaltidningen Mitt i Sollentuna rapporterade om i helgens tidning. Sådana formuleringar är också vanliga i liknande dokument i andra kommuner, så varför vill de styrande i Sollentuna aktivt undvika att vara tydliga här? Vi i Miljöpartiet tycker det är viktigt att vara tydlig i våra styrdokument så att det enkelt går att utvärdera att kommunen gör rätt.
Bild 1. Konstverket ”När vi blundar”, Edsvik.
I de framtagna reglerna som följer av policyn går det att läsa att Sollentuna ska arbeta med två stycken konstråd, ett för lös konst och ett kopplat till exploateringsprojekt och investeringar i fast konst. Dessa råd ska bestå av sakkunniga tjänstepersoner och ledas av en konstansvarig på kultur- och fritidskontoret. Det framgår av reglerna att även personer med ”kunskap om målgrupp, brukargrupp eller verksamhet” ska delta i arbetet.
Ingenstans nämns begrepp som ”inkludering” ”involvering” ”transparens” ”dialog” eller att boende, brukare och verksamheter ska höras i processen. De förtroende- och folkvalda i sin tur kommer enbart till tals i det absolut sista skedet, utöver att ha beslutat om detta styrdokument initialt, samt den ekonomiska ramen för konstinvesteringar.
Detta sammantaget innebär att de boende i Sollentuna inte har någon som helst garanti för att de ska bli tillfrågade eller hörda i fråga om offentlig konst i Sollentuna. Det är enbart i det fall att våra utsedda tjänstepersoner känner för det. Detta tycker vi är fel
– Det duger inte att säga att “det gör vi ändå”. Skattebetalarna bör kunna förvänta sig att vi är mer noggranna med hur deras pengar används än så, säger Peter Godlund (MP), oppositionsråd.
Bild 2. Exempel på formuleringar i andra kommuners styrdokument för konst.
Vi yrkade i kommunfullmäktige på återremiss av ärendet för att istället be förvaltningen att bereda ett nytt förslag där det tydliggjordes att dessa perspektiv faktiskt ska beaktas i processen så att den demokratiska förankringen kan garanteras. Tyvärr valde enbart Vänsterpartiet att stödja vårt förslag till återremiss. Det tycker vi är mycket svagt av övriga partier.
– Vid ej brådskande beslut är det bättre att gå tillbaka och göra om och göra rätt, säger Peter Godlund (MP), oppositionsråd
Se vårt debattinlägg från kommunfullmäktige på vår Youtube-kanal här.
Vår skriftliga reservation i vår helhet:
Det är bra att kommunen nu äntligen får en konstpolicy. En sådan säkerställer att konsten inte glöms bort när kommunen byggs ut, eller när kommunala byggnader byggs eller renoveras.
Miljöpartiet reserverar sig dock mot beslutet då policyn inte säkerställer att medborgarna får chans att tycka till under processens gång när, och om, allmänna platser ska utsmyckas. Att ge medborgarna möjlighet att komma med förslag och uttrycka sina åsikter stärker tilliten i samhället och gör besluten bättre. Det är viktigt att kommunen förverkligar medborgarnas önskan om att få vara delaktiga i frågor som rör deras omgivning.
I regelverket för hur beslutsprocessen ska gå till saknas avstämningspunkter där de förtroendevalda fattar beslut om ambitionsnivån för konsten när exploateringsområden ska anläggas. Det blir då svårt att avkräva ansvar och utvärdera tagna beslut, vilket är grundläggande principer i en demokrati.
Läs de antagna styrdokumenten i sin helhet här:
