Oro när kommunen bygger bostäder för före detta flyktingar
8/11 var det ett öppet informationsmöte i Salem om placeringen av bostäder för flyktingar som beviljats uppehållstillstånd. Det var ett bra beslut av kommunen att avhålla detta möte, debattonen var acceptabel och några inresta huliganer sågs inte till. Men vad var den politiska behållningen av mötet, dvs vad kunde vi politiker lära oss?
I vår kommun handlar det om ett boende för ensamkommande flyktingbarn och lägenheter för c:a 100 övriga personer, familjer och ensamstående vuxna.
De oroliga är det på olika grunder:
– En grupp är orolig för sina döttrars säkerhet
– En grupp är orolig för stigande kommunalskatt
– En grupp är orolig för sänkta fastighetsvärden
- Det är svårt att hantera människors oro för sina döttrars säkerhet. Ingen politiker kan lova 100%-ig säkerhet för någon, till det räcker inte vår makt och kompetens. Det vi kan göra är att försöka undvika att skapa miljöer som gynnar framväxten av missnöjda och frustrerade människor. Det betyder att inte skapa getton utan istället bygga små lättintegrerade bostäder i befintliga, väletablerade bostadsområden. Utöver det måste vi naturligtvis kräva att polisen gör sitt jobb, men det är en självklarhet som inte borde behövas uttalas.
- När det gäller kommunalskatten kan man bara konstatera att den styrande alliansen, med stöd av Rönningepartiet och Sverigedemokraterna sänkte skatten förra året. Om vi vore tvungna att återgå till vår tidigare skattesats skulle det inte vara någon katastrof, det kan ingen tycka. Rönningepartiets Carl-Gustaf Borg frågade något förvirrande om vad våra moderpartier ansåg om kostnaderna för migrationen. På vilket sätt detta var en kommunal fråga framgick inte och svaren blev följaktligen svävande. På frågan om hur paviljongbyggandet kommer att påverka skattesatsen gav alliansen lugnande besked: Ingen. Visst kan man på sikt se ökande behov och därmed förknippade kostnader, men det är en ekvation där det också finns en plussida, icke att förglömma…
- Frågan om sänkta fastighetsvärden kommer alltid upp när det gäller nybyggnation. I grunden handlar det antingen om att det kommer fel sorts grannar, eller att de bygger för fult. Var och en som har köpt ett hus intill obebyggda tomter borde ha övervägt risken att det skulle komma att byggas på dessa. Sen är det en annan sak att de berörda bör kunna påverka utformning och placering av de ny byggnaderna. Det kan handla om hushöjder och planteringar, ja allt som avgör om nybygget smälter in i omgivningen. Slutsatsen är att oron antingen bottnar i en föreställning om de boendes moral och uppförande, eller om byggnationens fysiska företräden. I första fallet hamnar oron i kategori 1 och är svårhanterlig. I andra fallet är problemet hanterbart och kan diskuteras och lösas i samråd mellan kommunen och berörda grannar.
