Miljöpartiet har länge drivit frågan om en klimatlag. År 2012 presenterade Åsa Romson idén och sommaren 2017 klubbas lagen i Sveriges riksdag.
2012
Redan för fem år sedan presenterade Åsa Romson idén om ett klimatpolitiskt ramverk på DN-debatt. På hösten motionerar MP om frågan i riksdagen.
2013
Vi får med oss Socialdemokraterna och Vänsterpartiet på vår motion om ett klimatpolitiskt ramverk.
2014
I Miljöpartiets valmanifest är ramverket det allra främsta gröna vallöftet.
Resultatet blir att det klimatpolitiska ramverket lyfts som en prioriterad fråga för den nya S-MP-regeringen i regeringsöverenskommelsen.
2015
I januari ger Åsa Romson den sittande parlamentariska miljömålsberedningen i uppdrag att ta fram ett klimatpolitiskt ramverk. Stina Bergström är Miljöpartiets ledamot i beredningen.
2016
I mars kommer beredningen med ett delbetänkande om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive en klimatlag. Slutbetänkandet kommer i juni 2016 med ett mål om minus 70 % utsläpp i transportsektorn.
2017
I februari 2017 lägger klimatminister Isabella Lövin fram propositionen och sprider den välkända bilden där hon skriver under lagrådsremissen.
15 juni klubbas det klimatpolitiska ramverket av 7 av 8 riksdagspartier!
2018
1 januari träder klimatlagen i kraft. Myndigheten klimatpolitiska rådet får i uppgift att utvärdera regeringens politik och de underlag den bygger på. Rådet ska också bidra till en ökad diskussion om klimatpolitiken i samhället.
2019
KIimatpolitiska rådet lämnar sin första rapport om hur regeringen lever upp till klimatmålen. Regeringen presenterar den klimatpolitiska handlingsplanen som tar ett helhetsgrepp kring klimatfrågan. Regeringen genomför grundläggande förändringar och klimatet sätts i centrum av politiken, all politik blir nu klimatpolitik.
