Ett starkt försvar och 
ett starkt fredsarbete

Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina har satt den europeiska säkerhetsordningen ur spel och orsakat ett drastiskt  försämrat säkerhetspolitiskt läge. Detta har konsekvenser för Europa och för Sverige. Miljöpartiet vill att Sverige ska stärka sin försvarsförmåga och fortsätta vara en stark röst för demokrati, fred och mänskliga rättigheter.

Miljöpartiet vill att försvaret ska kunna möta olika typer av hot, Sverige som land behöver bli mer motståndskraftigt. Naturkatastrofer, miljöförstöring, teknologiska katastrofer som härdsmältor och cyberattacker är exempel på sådana hot. För att stärka vår motståndskraft vill Miljöpartiet prioritera det civila försvaret, som länge fått stå tillbaka för det militära.

Miljöpartiet har sedan flera år stått bakom en snabbare och mer omfattande uppbyggnad av totalförsvaret – såväl det militära som det civila försvaret. Vi står bakom överenskommelsen från våren 2022 om att 2 procent av BNP ska avsättas till det militära försvaret så snart som det är möjligt. Vi står också bakom samtliga stödpaket till Ukraina.

Med det sagt är syftet med vårt försvar att bevara freden. Försvaret ska vara krigsavhållande och fredsbevarande. Därför behöver vi ha ett starkt totalförsvar. Genom att vi ökar vår beredskap, både civilt och militärt, kan vi minska risken för att det blir krig.

Miljöpartiet verkar inte för ett utträde ur Nato, däremot kommer vi att fortsätta arbeta mot kärnvapen. Sverige ska vara en kärnvapenfri nation, med god lagstiftning som skapar förutsebarhet och säkrar detta över tid.  Vi vill bland annat att Sverige antar lagstiftning som förbjuder införsel av kärnvapen i Sverige både i freds- och krigstid.

Fredliga samarbeten mellan länder är ett bra sätt att förebygga konflikter. Därför stöttar vi organisationer som FN och EU, som för länder närmare varandra.

Miljöpartiet vill att Sverige agerar i solidaritet med världens utsatta och krigsdrabbade människor. Demokratibistånd, satsningar på diplomati och kamp mot klimatförändringar är viktigt säkerhetsarbete som fortsatt måste prioriteras.

Det är viktigt att stå upp för de internationella lagar som förhindrar att stora stater utnyttjar de som är svagare. Alla stridande parter i världen är skyldiga att respektera den internationella humanitära rätten. Alltid. Den är inte öppen för diskussion. Vi kommer fortsätta verka för att misstänka folkrättsbrott ska utredas.

EU skapades som ett fredsprojekt, och det ska unionen fortsätta vara. Samtidigt ska EU vara en solidarisk aktör som stöttar länder vars demokrati och självständighet hotas av främmande, auktoritär makt.

Det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet i EU ska vara trovärdigt och pålitligt. Att öka de försvarspolitiska utgifterna i unionen har inget egenvärde, om inte samarbetet också säkerställer att EU:s medlemsländer kan spendera mindre på exempelvis försvarsmateriel var för sig, och samtidigt uppnå bättre resultat.

I nuläget behöver EU:s medlemsländer stärka sin försvarskapacitet på grund av det säkerhetspolitiska läget och detta bör EU bidra till. Samtidigt är det viktigt att

EU verkar för att minska de säkerhetspolitiska spänningarna i världen, så att vi i framtiden kan leva i en fredlig samexistens som bygger på tillit och samarbete, istället för vapenmakt.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina är ett fruktansvärt brott mot folkrätten och de mänskliga rättigheterna. De som bär ansvaret för dessa brott måste ställas till svars. Alla brott mot internationell rätt, internationell humanitär rätt och internationell lag om mänskliga rättigheter i och i samband med kriget i Ukraina måste utredas.

EU och Nato är organisationer som skiljer sig åt avsevärt i natur och beslutsfattande. Till följd av Rysslands anfallskrig har samarbetet mellan organisationerna fördjupats. EU och Nato ska inte konkurrera om kollektivt försvar. Organisationerna kompletterar varandra och bör verka för att reducera onödiga kostnader för medlemsländerna och effektivisera samarbetet genom mer standardisering av försvarsmateriel, och högre interoperabilitet. EU och Nato bör också fördjupa samverkan kring hybrida utmaningar som klimat, cyber, och annan teknisk utveckling.