Som en del av det hållbara samhällsbygget föreslår Miljöpartiet brobyggare i skolor för att bryta segregationen i det svenska samhället.
Alla människor ska ha samma rätt att känna sig trygga, som en del av samhället och ges samma möjligheter i livet oavsett var i Sverige du bor. Miljöpartiet ser skolan som nyckeln för att uppnå detta mål.
Bakgrund: Segregationen ska brytas
Regeringen har presenterat ett långsiktigt reformprogram som ska stärka utsatta områden och motverka segregationen. Arbetet fokuserar på fem delar för att bryta segregationens mekanismer och lyfta utsatta områden. Det handlar om att förhindra brottslighet, bryta långtidsarbetslöshet, lyfta skolan och elevernas resultat, starkare samhällsservice och bekämpa trångboddheten samt att ge stöd till civilsamhället och arbetet för demokratiska värderingen.
Detta är en central uppgift i det samhällsbygge som vår regering arbetar för. Det är ett långsiktigt arbete som ska ske i nära samarbete med myndigheter, kommuner och civilsamhället. Miljöpartiet ser skolan som nyckeln i detta arbete.
Skolan är motorn som kan bryta segregationen
Skolan är motorn som kan bryta segregationen och göra Sverige till ett mer jämlikt land för alla.
För det första, skolan möjliggör bildningsresor. Det är genom en jämlik skola som förutsättningarna kan utjämnas och lusten väckas också hos de elever vars föräldrar gått kortare tid i skolan eller som inte har lika många böcker hemma i bokhyllan. När vi investerar i skolan så att lärarna får mer tid med barnen ger vi alla barn en ärlig chans att lyckas i skolan. På det sättet ges varje barn möjlighet att förverkliga sig själv, sina drömmar och på sikt vara med och bidra till ett hållbart samhällsbygge. Det är ett mål i sig själv att lyfta skolan och elevernas resultat i utsatta områden, men skolan är också nyckeln för att möta otrygghet, förebygga brottslighet och arbetslöshet och stärka demokratiska värderingar.
För det andra, skolan är – när den fungerar som bäst – en fantastisk mötesplats. En mötesplats mellan villabarn och hyreshusbarn, mellan nyanlända och de som har varit fler år i Sverige, mellan barn till föräldrar med hög utbildning och de med kortare, mellan höginkomsttagare och de med lägre inkomster. Här har skolan en unik position. Alla barn möts i skolan och mycket av barnens aktiva tid tillbringas där. Skolan ska vara den samhällsinstitution som allra tydligast bidrar till samhörighet mitt i mångfalden. En skola som motverkar polarisering, som bildar motpol till att vi främst möter spegelbilder av oss själva, en skola där vår egen världsbild blir belyst av andras erfarenheter. Därför investerar regeringen i att bryta skolsegregationen genom reformer som Samverkan för bästa skola, förbättrade möjligheter för friskolor att ta emot nyanlända och riktade investeringar i de skolor som har det tuffast.
För det tredje, skolan har bäst förutsättningar att länka samman de olika aktörer som verkar i lokalsamhället. Det handlar om polis och socialtjänst men också om arbetsliv, kulturliv, idrottsföreningar, ungdomsorganisationer och övriga civilsamhället. Vi behöver i större utstäckning än i dag hitta former för systematisk och kontinuerlig lokal samverkan mellan skola och det omgivande närsamhället. På det sättet kan fler aktörer vara med och bidra till en starkare och mer jämlik skola. Det handlar om samverkan inte bara när problem redan uppstått utan i att förebygga uppkomsten av problem och i skapandet av tillit, förtroende och framtidstro. Samverkan sker idag på många platser men vi behöver se till att den sker på alla skolor i utsatta områden och att det ges utrymme till ett större fokus på förebyggande och främjande verksamhet, som tar tillvara på samhällets samlade resurser. Det kräver ett tydligt ansvar och goda förutsättningar för samordning och samverkan.
Miljöpartiet föreslår: Anställ brobyggare på skolor i utsatta områden
Miljöpartiet vill ge kommunerna bättre förutsättningar att skapa samverkan mellan skola och närsamhället i utsatta områden. Vi är noga med att inte öka arbetsbördan för redan arbetstyngda lärare och rektorer, utan vill istället skapa förutsättningar för avlastning så att lärarna kan få mer tid med eleverna och rektorerna kan fokusera på det pedagogiska ledarskapet.
Miljöpartiet ser behov av en ny typ av brobyggartjänst i skolor i de utsatta områden i Sverige där segregationens effekter är som störst.
Dessa brobyggare i skolan ska:
- Ha till huvuduppgift att på skolor med särskilt tuffa utmaningar säkerställa att samarbetet mellan skolan och samhället är väl uppbyggt för att förebygga exempelvis kriminalitet, otrygghet, problematisk skolfrånvaro och brist på framtidstro hos unga,
- Fungera som spindeln i nätet som ser till att skolan blir den drivande kraften i att vända utvecklingen och göra utsatta områden till mer öppna, trygga och starka delar i ett jämlikt svenskt samhällsbygge. Uppgifterna för den som arbetar som brobyggare ska utformas utifrån den enskilda skolan särskilda behov.
Brobyggarna kan ansvara för att exempelvis:
- Se till att skolan har en upparbetad kontakt med polis och andra blåljusyrken och att lärare och elever har en god relation till dessa, exempelvis genom att ordna regelbundna besök. Kontakten ska täcka elevens hela skoldag, vilket även innebär att fungerande kontakt behöver arbetas upp med exempelvis fritidshem.
- Se till att skolan har en upparbetad kontakt med socialtjänsten för att skolpersonal ska känna sig trygga med när och hur kontakter ska tas och hur samarbete kan ske för en tryggare miljö för eleverna i skolan, på fritiden och hemma.
- Se till att skolan har goda kontakter med civilsamhällesorganisationer, för att utbyta erfarenheter, skapa samverkansprojekt, ge erfarenhet av demokratiskt föreningsliv och erbjuda vägar till engagemang i civilsamhället för eleverna.
- Skapa samverkan mellan skolan och organisationer, företag och högre utbildning som kan visa på utvecklings- och arbetslivsmöjligheter för eleverna, till exempel genom besök hos arbetsgivare. Detta arbete ska ske i samverkan med studie- och yrkesvägledare på respektive skola.
- Arbeta upp samverkan med andra skolor för att skapa utbyte mellan elever från olika områden i syfte att kompensera för effekterna av skolsegregation.
- Främja spridning och tillvaratagande av goda exempel och framgångsrika arbetssätt från andra skolor när det gäller skolans samverkan med närsamhället.
Tjänsten som brobyggare mellan skola och närsamhälle utformas och införs genom överenskommelser när stat och skolhuvudmän samverkar för skolutveckling och är därmed inte ett riktat statsbidrag som kommuner söker. Brobyggarna kompletterar och utökar de utvecklingsinsatser som redan idag sker inom Samverkan för bästa skola.
Brobyggare på skolor i utsatta områden kompletterar befintliga insatser
Staten har ett ansvar att se till att skillnaderna mellan skolor minskar. Regeringen genomför ett flertal insatser för att alla skolor ska vara bra skolor såsom:
Samverkan för bästa skola. Samverkan för bästa skola är den största förändringen i statens relation till huvudmännen sedan kommunaliseringen och grundandet av Skolinspektionen. Genom att regeringen infört Samverkan för bästa skola tar staten ett större ansvar för att höja resultaten i skolor med låga studieresultat och tuffa förutsättningar. I dialog med huvudmän erbjuder Skolverket nu stöd för att höja kvaliteten hos utvalda skolor. Syftet är att förbättra elevernas kunskapsresultat och öka likvärdigheten inom och mellan skolor. Satsningen på Samverkan för bästa skola uppgår till 600 miljoner kronor årligen från och med 2016.
Inom ramen för Samverkan för bästa skola har regeringen gjort en särskild satsning på höjda lärarlöner på skolor med särskilt tuffa förutsättningar. Denna lärarlönesatsning innefattar också möjlighet till lönehöjning för skolledare i utsatta områden. Regeringen investerar 50 miljoner kronor årligen i denna satsning, som finansieras inom ramen för Samverkan för bästa skola.
Riktade statliga resurser. Regeringen har tagit fram en fördelningsnyckel för att statsbidrag kan ge mest till de till de skolor som behöver det mest. Alla nya statsbidrag fördelas så att de skolor som har de största behoven får en större del av stödet. Exempel på faktorer som avgör hur statliga skolutvecklingsmedel fördelas är elevernas kunskapsresultat, andel nyanlända elever, föräldrars utbildningsbakgrund och Skolinspektionens beslut med anledning av den regelbundna tillsynen av skolor. Ett exempel på statsbidrag som nu har en viktning är det av regeringen införda lärarlönelyftet där ett av de kriterier som förhandlats fram av arbetsmarkandens parter är att ge lärarlönelyft till lärare med särskilt svåra undervisningssituationer.
