Det vi vet idag är att alla elever kommer få betyg eftersom icke godkänd tas bort, men att betyget inte säkerställer en godtagbar nivå.
Nu får det vara slut på experimenten i svensk skola meddelar regeringen. Det konstateras att skolans arbete ska bygga på fakta och beprövade metoder. I nästa andetag meddelas att vi ska ha ett helt nytt betygssystem – utan tidigare förlaga i Sverige och dessutom en ny Läroplan som stakar ut skolarbetets innehåll.
Med det sagt, är inställningen till förändring inte avig. Uppenbarligen har nuvarande system lett till utslagning och en kraftigt ökad stress bland elever, oavsett betygsnivå.
Detta behöver såklart hanteras, men det är oroande om den allmänna uppfattningen blir att en ny betygsskala ska rätta till de utmaningar många av våra unga möter i skolan. Oroande om gemene man är av uppfattningen att ingen blir underkänd och att kunskapsbristen nu är avhjälpt. Oroande om försöket är att sminka över otillräckligheten att bemöta alla elever utifrån deras behov genom ett falskt godkänt i en betygsskala från 1-10 som saknar underkänt, men kräver genomsnitt på 4 för vidare studier.
Miljöpartiet vill inte enbart se en förändring av papper och styrdokument. Vi vill se lösningar i direkt relation till eleven. Vi vill att insatser sätts in för att bemöta eleven där eleven befinner sig. Lärare, skola och kommun har det svart på vitt redan i lågstadiet när lärarna använder Skolverkets obligatoriska underlag som påvisar elevens kunskapsutveckling, eller brist på densamma, och resurser måste sättas in där och då. I dag ser vi hur allt fler elever går genom årskurserna utan att klara målen för grundläggande kunskaper att läsa, skriva och räkna. Vi ser hur elevernas självkänsla och psykiska hälsa tar stryk och hur resurserna kommer på plats först i slutet av grundskolan- eller inte alls. Resultatet är dyrt och riskerar att bli en livslång förlust både för eleven och samhället.
Under debatt i Kommunfullmäktige refererar ordförande för Utbildningsnämnden, Jonas Håård(S) till att alltför många elever i Sverige har underkända betyg i förhållande till övriga Europa.
Hanteras detta då med nya betygskriterier?
Det vi vet idag är att alla elever kommer få betyg eftersom icke godkänd tas bort, men att betyget inte säkerställer en godtagbar nivå. Med det nya betygssystemet kan vi se att skolans prestationer totalt lägger grunden för elevens betyg i större utsträckning än tidigare, vilket gör valet av skola än viktigare.
I betygsutredningen (SOU 2025:18) kan vi läsa:
“En generell nackdel ur elevperspektiv är att lärare måste sänka eller höja enskilda elevers betyg med hela betygssteg. I praktiken får därmed enskilda elever sina betyg sänkta om gruppens betygsnivå ligger för högt i förhållande till provresultaten. En ytterligare nackdel är att det endast är skolans genomsnittliga betygsnivå som kan kalibreras medan det i praktiken är omöjligt att få lärarna att också beakta spridningen i betygen.”
Örebro kommun styrs delvis av regeringsunderlaget och en kan inte låta bli att undra hur dialogen mellan nivåerna ser ut.
Kommer statliga pengar som garant för likvärdiga skolor? Finns resurser för att stärka skolor i utanförskapsområden? Hur ska Örebro kommun i samband med att det nya betygssystemet införs säkerställa att det inte skapas fler frånvalsskolor?
Lea Strandberg
Debattartikeln har varit publicerad i Nerikes Allehanda
