Det är dags att ställa sig frågan vad slutnotan för ny kärnkraft kan tänkas landa på för svenska hushåll?
Språkrör Daniel Helldén, energipolitisk talesperson och energiingenjör Linus Lakso och Örebro läns riksdagsledamot Camilla Hansén ställer sig den enkla frågan: Ska Sverige ha ett energisystem som är miljövänligt, billigt och säkert, eller ett energisystem som är farligt, dyrt och ohållbart? Det är dags att prata om priset för ny kärnkraft.
När kostnaderna för ett elsystem med ny kärnkraft jämförs med ett elsystem byggt på förnybar energi, inklusive de investeringar i energilagring och flexibilitet som behövs i ett förnybart energisystem, uppgår merkostnaden, det vill säga behovet av subventioner för tio reaktorer till hisnande 1 890 miljarder.
Slår vi ut dessa kostnader per hushåll i Sverige rör det sig om en kostnadschock på från 8 000 kronor per år upp till 22 500 kronor per år i 35 år (IFN) för ny kärnkraft jämfört med förnybar energi.
Varje svensk ska också riskera cirka 4 000 kronor var i form av kreditgarantier. Därtill får kärnkraften ytterligare subventioner då den inte betalar sina faktiska försäkringskostnader, för varken olyckor eller slutförvar.
Eventuell kärnkraft kommer alldeles för sent för att minska utsläppen i tid, sannolikt om cirka 20 år. Då behöver utsläppen redan vara borta. Den förnybara energin byggs idag utan subventioner, den går snabbt att bygga ut, är miljövänlig och långsiktigt hållbar.
Frågan vi egentligen behöver ställa oss är enkel. Ska Sverige ha ett energisystem som är miljövänligt, billigt och säkert, eller ett energisystem som är farligt, dyrt och ohållbart?
Läs hela debattartikeln i Nerikes Allehanda här, länk: https://www.na.se/2024-01-01/miljopartiet-dags-att-prata-om-priset-for-ny-karnkraft
Läs mer om kostnaderna för kärnkraft
Chalmers: Ett framtida elsystem med och utan kärnkraft – vad är skillnaden?
Institutet för näringslivsforskning: Sveriges elförsörjning ”Vänta med statligt stöd till ny kärnkraft”
