Hälso- och sjukvård
Hemsjukvård
Allt mer specialiserad vård kan utföras i hemmets trygga vrå. Därför bör vi satsa på ökad läkarmedverkan i hemsjukvården. För att klara det så behöver vi samordna läkarnas schemaläggning med sjuksköterskors och annan personals schemaläggning. Också ambulanssjukvården kan medverka i hemsjukvården. På vissa ställen är andelen utryckningar bara 15% av den totala arbetstiden. Övrig tid kan ambulanspersonal medverka i hemsjukvården men för att det ska fungera så måste samverkan mellan regionen och kommunerna bli bättre.
Ehälsa
I Danmark kan KOL- sjuke Annette, istället för att ägna 6 timmar om dagen åt att resa till och från sjukhuset, få sin dagliga undersökning av andning och puls genomförd digitalt via en särskild undersökningsväska med inbyggt skypeliknande system. Hennes femton minuter långa undersökning hos sjuksköterskan på universitetshospitalet i Odense blir just femton minuter i stället för över sex timmar. Resten av tiden kan hon umgås med nära och kära, sitta ute i trädgården och leva livet precis som vanligt. Så borde vi ha det i Sverige också, särskilt med tanke på våra långa avstånd.
Primärvård och närsjukvård
Näst 1177, så är vårdcentralen ingången till hälso- och sjukvården för i princip alla som inte kommer med blåljus eller har en redan känd diagnos. Jag tror att tillgängligheten bör förbättras. Egentligen är vårdgarantins 7 dagar till första besök på vårdcentral satt försent. De flesta vårdcentraler klarar av att ta emot besök inom 3 dagar vilket är mer rimligt. De lokala sjukhusen har successivt tömts eftersom sällansjukvården på grund av dyr apparatur och brist på utbildad personal behöver kontcentreras. Istället bör vi utveckla lokalsjukhusen till nav för närsjukvården. Det kan exempelvis handla om rehabilitering, öppenvårdspsykiatri med uppgift att stödja t.ex. barn och ungdomar inom elevhälsan, inom primärvården et.c. För att utveckla närsjukhusen behöver vi också förbättra samverkan med kommunerna. Att rösta grönt i både region- och kommunvalet underlättar alltså en utveckling av närsjukhusens roll i framtiden.
Regionutveckling, kultur och kollektivtrafik
Tänk globalt – handla lokalt
Västra Götaland och min hemvist Dalsland har goda förutsättningar att både vara en självförsörjande jord- och skogsbruksregion, men också en modern region med innovativt expanderande näringsliv. Inom jord- och skogsbruk är behovet av den gröna omställningen påtaglig, det är där vi ser stor lönsamhet för framtidens företagare. Genom att styra om och göra fler av naturbruksgymnasierna ekologiskt inriktade så kan regionen bidra till omställningen. Västra Götaland delar årligen ut stora medel för nya innovativa branscher. Bakåt i tiden har dessa inriktats på typiskt manliga branscher som fordon, läkemedel och dataspel. Det är bra, men genom att satsa på fler branscher motverkar vi könsstereotypa satsningar och minskar också sårbarheten i det västsvenska näringslivet. Den nödvändiga energiomställnigen är en viktig fråga att driva för såväl region som kommuner. Solenergin är underutvecklad jämfört med flera av våra grannländer. Turismen är en central näring i stora delar av västsverige. För Dalsland är det viktigt att, vid sidan av långväga sommarturism, stimulera inomregional turism i syfte att förlänga säsongerna. Det kan vi göra genom att t.ex. skapa förmånliga pensionärspaket, skolresepaket et.c. et.c. I dessa lösningar bör även kulturen ingå. Det är inte bara de stora kulturscenerna i Göteborg som är regionalt finansierade. I min hembygd får exempelvis Kulturbruket, Dalslands konstmuseum och Not Quite i Fengersfors regionalt kulturstöd. Även Stenebyskolan, västsveriges nav för design och konsthantverk, finansieras till delar av regionen.
Kollektivtrafik på landsbygden
När jag skulle uppdatera min hemsida med kollektivtrafikfrågor, så blev jag kontaktad av en kille från Ed i nordvästra Dalsland. Han beskrev omöjligheten i att kunna pendla till Trollhättan om söndagarna. Det fick mig att få upp ögonen för hur viktigt det är med en fungerande kollektivtrafik veckans alla dagar, också på kvällar och helger. Femdagarsvecka tillhör, om det någon gång existerat, det förgångna. I dag arbetar, studerar och fröjdas vi också om kvällar och helger. Det ställer nya krav på kollektivtrafiken. Samtidigt ska vi inte köra tomma bussar. Men med nya, smidiga lösningar, som t.ex. att man ringer in bussen någon timma före avfärd, eller genom att satsa på kollektiva bilbusspooler (finns i en del andra länder), så kan vi utveckla kollektivtrafiken också här på landsbygden.
DVVJ – Dal-Västra-Värmlands-Järnväg
Tack vare en aktiv kampanjgrupp, samt Miljöpartiet och regionen, så blev DVVJ- banan, Mellerud-Bengtsfors, räddad. Regionen betalade de stora slantarna eftersom Trafikverket bara får anorektiska underhållsbidrag av den nuvarande alliansregeringen. På DVVJ rullar inga persontåg om vintern. Men om kommunerna som äger trafiken på DVVJ är beredda att betala för t.ex. helgtrafik året runt, så borde vi få Västtrrafik att ställa upp med dealen att man kan åka på vanliga månadskortet ombord på DVVJ- tåget. Det skulle kunna bli ett första viktigt steg i att återfå persontrafik året om på DVVJ- banan.
Västsvensk pågatågsmodell
Har ni hört talas om pågatågen i Skåne. Lokala/inomregionala tåg som tack vare att de stannar också på de mindre orterna, fylls till brädden av resenärer och har mångdubblat kollektivtrafikresandet i Skåne de senaste tiotals åren? Miljöpartiet vill genomföra en liknande reform i västsverige. I mitt närområde Dalsland så kan det handla om att få tågen att börja stanna på ställen som Bäckefors, Rostock och Brålanda. Eller varför inte möjliggöra pendling Älvängen-Åmål utan byte? Det är en viktig reform för en levande landsbygd.
Vad tycker du?
Med din röst i ryggen känner jag mig stärkt i arbetet med att ta mig an framtidens utmaningar! Har du goda idéer, tips eller förslag som du tycker att MP och jag bör driva? Hör av dig!
