Jag är lärare sedan 30 år tillbaka, speciallärare sedan 2001. I min profession möter jag elever med alternativa lärstilar, inte sällan uppgivna efter att ha svikits av vuxenvärlden, vilket har lärt mig se förbi det som hindrar och att istället se lösningar och möjligheter. Det gäller att hitta det som är bra och bygga på det, förbi det som är dåligt, för att nå hållbara lösningar och skapa förhoppningar om en framtid.
Vanor och strukturer måste kunna ändras. Att göra samma misstag igen och igen leder inte till att det blir bättre, men att lära av misstag kan göra det. Så tänker jag när det gäller att skapa möjligheter för allt lärande, så tänker jag även när det gäller att skapa möjligheter för allt levande. Mycket är skövlat och förstört, men mycket finns kvar. Något är ännu orört; vi måste va rädda om det vi har. Vi måste rädda det vi har, åt kommande generationer, om tusen morgondar, och om miljoner.