Öka skogsägarnas valfrihet – på riktigt
Många roslagsbor som gillar att bo naturnära märker med sorg hur deras favoritskog och svampställen försvinner när kalhyggen breder ut sig.
Det behöver inte vara så.
Med 300 000 markägare som äger hälften av all produktiv skogsmark har Sverige en unik mångfald av skogsägare. Men den mångfalden återspeglas inte i skogarna – 97 procent brukas med kalhyggesmetoder.
Det industriella kalhyggesbruket har få vinnare men många förlorare. Massaindustrins aktieägare är vinnare. Till förlorarna hör naturturismen, renskötseln och landsbygdsbor som får svampställen förstörda. Till förlorarna hör också Sveriges skogsägare.
Samtidigt som skogsbolagen gjort rekordvinster, har skogsägarna dragits med dålig lönsamhet. Trots att många vill något annat med sin skog, sitter de fast i ett system som styr mot kalhyggesbruk.
Myndigheter har riktat kritik mot marknadsmisslyckandet i skogen; skogen värderas inte för alla samhällsnyttor och de som erbjuder rådgivning är oftast företag som jagar billigt virke till industrin. För den som vill skydda skog finns med nuvarande budget ingen ersättning att få inom rimliga tidsramar.
Alternativet till trakthyggesbruket är moderna, hyggesfria metoder. Ett naturnära skogsbruk ger bättre balans mellan skogens olika sociala, ekonomiska och ekologiska värden. En ny rapport visar att skogsbruk med fokus på kvalitetstimmer och långlivade produkter ger större klimatnytta.
Flera studier, markägare och organisationer visar att naturnära skogsbruk ofta är mer lönsamt. Markägaren slipper dyra åtgärder som markberedning och plantering, får ett jämnare kassaflöde och bättre betalt för det kvalitetsvirke som tas ut.
För att ge skogsägare fler alternativ föreslår vi:
● Skogslån för övergång till hyggesfritt
Ett förmånligt, statligt skogslån för markägare som vill ställa om till naturnära skogsbruk, men som av ekonomiska skäl inte kan avstå från en slutavverkning. Det kan handla om en skogsägare som behöver lösa ut en släkting i samband med arvskifte, eller som redan betalat för dyra åtgärder som markberedning och plantering.
● Oberoende rådgivning och nya affärsmodeller
Skogsstyrelsen behöver öka sin rådgivande verksamhet för att motverka dagens obalans där vinklad rådgivning från vireksköpare dominerar. Nya affärsmodeller där skogens olika samhällsnyttor kan integreras i marknadsekonomin måste utvecklas.
● Pengar till ersättningar
Anslagen för att ersätta markägare som vill spara värdefull skog måste höjas avsevärt. Vi vill totalt satsa totalt 3,3 miljarder mer om året än regeringen på skydd av värdefull natur.
Rebecka Le Moine (MP), talesperson biologisk mångfald
Elin Söderberg (MP), klimat- och landsbygdspolitisk talesperson
Emma Nohrén (MP), ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott
Karin Persson (MP), ordförande i Miljöpartiet de gröna i Norrtälje
Debattartikeln finns också publicerad på Norrteljetidning.se
