Översiktsplaner; Yttrande
Norrköpings kommun måste ändra planerna att centralorten Norrköpings stad ska växa ut på omlandet. Slättlandet utanför stadsbebyggelsen består av mycket brukningsvärd jordbruksmark, till stor del bördiga åkrar.
Till
Stadsbyggnadskontoret
fysisk planering
601 81 Norrköping
fysiskplanering@norrkoping.se
Synpunkter på översiktsplanerna för landsbygden och staden
Översiktsplaner för hållbar utveckling
Brukningsvärd jordbruksmark
Hållbar utveckling är ett honnörsbegrepp som många använder. Grunden för begreppet är Brundtlandkommissionens definition: Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra för kommande generationer att tillgodose sina behov.
I Miljöbalken finns tvingande styrmedel för ekologiskt hållbar utveckling som riksdagen fastställt hushållningsregler anges att brukningsvärd jordbruksmark endast i yttersta undantag får exploateras för bebyggelse och anläggning. För att det ska komma att fungera som lagen anger krävs att kommunerna planerar enligt lagkraven.
Norrköpings kommun måste ändra planerna att centralorten Norrköpings stad ska växa ut på omlandet. Slättlandet utanför stadsbebyggelsen består av mycket brukningsvärd jordbruksmark, till stor del bördiga åkrar. Efterfrågan på områden för byggande måste styras mot tidigare byggda markområden (rivningstomter) och andra biologiskt lågavkastande markområden. Hela Norrköpings kommun behöver inventeras för att hitta de områden som är lämpligast. Till vilka områden i Norrköpings kommun behöver nybyggande styras för att klara av hushållningen på lång sikt? Framtiden måste planeras nu! Samarbete över kommungränserna krävs säkerligen för att lösa dessa behov på bästa sätt.
Sista meningen i stycket: Riktlinjer gällande jordbruks och skogsmark. Se sid. 69 i Översiktsplan för staden: ”Brukningsvärd jordbruksmark och värdefull skogsmark kan prövas för exploatering i sista hand”. Meningen är en klar förbättring mot tidigare, men uppfyller inte alls kraven i Miljöbalkens tredje kapitels fjärde paragraf.
I Översiktsplan för landsbygden, sid. 5, redogörs varför jordbruksmark pekas ut för bostäder när den samtidigt anges vara viktig att behålla. Detta resonemang uppfyller inte heller kraven i Miljöbalken 3:4
För att uppfylla lagkravet att brukningsvärd jordbruksmark endast i yttersta undantag får exploateras för bebyggelse och anläggning behöver brukningsvärd jordbruksmark i kommunen inventeras och pekas ut i översiktsplanerna. I översiktsplanerna behöver också beskrivas vilka väsentliga samhällsintressen som skulle kunna bli aktuella för att tillåta att brukningsvärd jordbruksmark exploateras. Dessa två grundläggande kriterier för att tillämpa Miljöbalken 3:4 saknas i översiktsplanerna för landsbygden och staden, och planerna behöver därför kompletteras med detta.
Blandad bebyggelse
Förslaget har inriktning på att föreslå nya utbyggnadsområden men förbiser att omställning till hållbar stad också gäller alla befintliga stadsdelar. Varje stadsdel behöver ha en blandning av bostäder, service, arbetsplatser, rekreation och kultur. Mycket av de stora verksamhetsområden som sprids ut utanför staden kan integreras i stadsdelarna.
Förtätning kan vara önskvärt i vissa fall för att skapa hållbar stad. I planen har begreppet missbrukats så att den redan täta innerstaden föreslås förtätas ytterligare. Riktlinjen i ÖP 02 är att förtätning ska ske utanför innerstaden särskilt längs befintliga och planerade spårvägslinjer. Förtätning innebär inte ju tätare dess bättre utan det gäller att eftersträva en god balans. Tillräckligt tätt för att minska transportbehov och ge underlag för service samtidigt som det inte är tätare än att livsmiljön blir attraktiv.
Trafik
Forskare framhåller att för hållbar utveckling inom trafiken räcker det inte med att bara utveckla energieffektivare fordon och bättre bränslen. Minskning av lastbils- och personbilstrafiken på landsvägar och gator behövs också. Det uppnås genom satsning på cykel- och kollektivtrafik samtidigt som resbehovet minskar genom funktionsblandade stadsdelar och sammanhållen stad. Staden utbredning bör hållas inom cykelavstånd ca 5 km från centrum för att vara hållbar. Övriga tätorter med möjlighet till spårburen kollektivtrafik kan också utvecklas hållbart.
Bra är att cykel och gångtrafikens nytta framhålls och att det påpekas att det finns stor potential till förbättring. Det viktigaste är att ändra cykelnätsplanen så att huvudstråken går centralt genom stadsdelarna och inte längs de stora billederna. Det ändrades 1999 utan hänsyn till hälsofaran med bilarnas avgaser och buller. Det är viktigt att bebyggelsen samplaneras med transporterna så att flera stadsdelar får spårvägar. Det mest prioriterade är till Vrinnevisjukhuset.
Trafik behöver också föras över till järnväg. Därför behöver nya järnvägar byggas och pendelstationer öppnas på befintliga banor. Förutom att höja kapaciteten genom utbyggnad och effektivisering på nuvarande banor kommer det bli angeläget att bygga järnvägar på nya sträckningar, korta eller längre banor. För att möjliggöra nya järnvägar behöver dessa komma in i planerna. Annars kan dessa nya järnvägars tillblivelse försvåras eller till och med omöjliggöras genom att ny bebyggelse hindrar genomförandet.
En framtida ny järnväg som borde finnas i planerna skulle utgå från Norrköpings resecentrum mot Söderköping och sedan löpa vidare mot Kalmar. Det stora antalet pendlare gör att resandeunderlag finns redan idag mellan Söderköping och Norrköping. Denna Östersjöbana skulle också kunna avlasta E22 från många tunga lastbilar. Angeläget är därför att rita in en järnvägskorridor genom östra sidan av Norrköpings stad för den framtida Östersjöbanan.
Grönytor
Grönytor/tätortsnära skogar är mycket värdefulla för upplevelser, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Alla grönytor måste behållas och i största mån förädlas. Vi vill därför inte att man exploaterar befintliga grönytor och vill dessutom att nya skapas.
Detta är speciellt viktigt i innerstaden då Norrköping av historiska skäl har en av landets största sammanhängande stadskärnor.
Grönstrukturkartan ska överensstämma med de verkliga utbredningarna av grönområden och grönstråk i staden. Större rekreationsområden bör läggas till i norr och öster. Grönstråklen bör vara sammanhängande för att möjliggöra migration mellan områdena. Riktlinjer som säkrar grönytor på kvartersmark behövs också för tillämpning i detaljplaner och bygglov.
Tillgänglighet till levande friskt vatten
Vatten från Vättern flödar genom Norrköpings kommun i de nedra delarna av Motala ström. Detta strömmande vattens värde bör lyftas fram i översiktsplaneringen. Fler värden finns än att ta ut energi för framställning av elektricitet. Norrköpings dricksvattenintag finns i övre delen av Strömmen, nära utloppet från Glan. Före de stora ingreppen i dessa vattendrag för vattenkraft för ca 100 år sedan var fisket mycket värdefullt. Föroreningar och otillgänglighet genom förbud och hård exploatering hindrar att stränder och vattenområden används för bad, simning, andra sporter och annan friluftsverksamhet.
Översiktsplaneringen ska möjliggöra förbättringar och säkra för framtiden de naturliga vattnens kvalitet och åtkomlighet. Strandskyddsreglerna i Miljöbalken visar grunderna för detta. Inom de urbana strandzonerna väger stadsutvecklingsintresset tyngre än strandskyddets syften påstås på sidan 19, Översiktsplan för staden. Denna mening måste strykas eftersom stadsutveckling inte finns som skäl för upphävande eller dispens från strandskyddsreglerna enligt lagen. Den allmänna tillgängligheten ska bevaras, som påpekas i slutet av andra meningen sidan 19. Den meningen bör byggas på med: eller återställas om den allmänna tillgängligheten till stranden just nu saknas.
Planering behöver påskyndas för att få vattendragen ekologiskt fungerande genom att anlägga rännor eller omlöp för fisk och andra levande organismer så att de kan förflytta sig upp- eller nedströms där det finns konstgjorda hinder som dammar och kraftverksturbiner. Sådana rännor bör med fördel konstrueras så att de kan användas för forspaddling eller liknande när flödet är tillräckligt stort. Skyddsgaller behöver också installeras så att levande organismer inte dras in till turbinerna och skadas.
Två kanotister med sina racingkajaker syns på omslaget till Översiktsplan för staden. Platsen är strax uppströms Laxholmen, vilket är ett olämpligt ställe att paddla på, särskilt med racingkajak. De lokala ordningsföreskrifterna anger att det är förbjudet att bada i Strömmen mellan Riksbron och varvet i Karlsro. Föreskrifterna säger inget om annan form av vistelse i eller på vattnet som till exempel vid kanotsport. Bilden leder tanken till att behov finns att inventera och planera för vad som behöver göras för att öka möjligheten att vistas i och på Motala ström med beaktande av säkerheten.
Förorening av särskilt Strömmen och Bråviken har varit besvärande. Positivt är att föroreningstrycket har minskat väsentligt, men resultat av tidigare försyndelser finns kvar i form av fiberbankar och andra avsättningar som också innehåller mycket farliga ämnen. Sådana finns även i sjön Glan. Inventeringar och åtgärdsprogram behöver planeras för vad som är möjligt att förbättra. Inför de ständigt återkommande muddringarna för hamnverksamheten på Händelö måste påpekas att planering för muddringsmassornas deponering ska göras med bästa möjliga miljöhänsyn. Muddringsmassorna ska dumpas där det är bäst ur miljösynpunkt, inte där det blir billigast för dumpningens genomförande. Uppenbarligen är det inte frågan om rena muddermassor från Strömmens utlopp i Bråviken, med tanke på all verksamhet som förevarit uppströms.
Med vänliga hälsningar:
Per Hallström
Miljöpartiet de gröna Norrköping, ordförande
E-post: perhallstrom@telia.com
Telefon: 073 684 93 66
Ulf Nilsson
Miljöpartiet de gröna Norrköping, kassör
E-post: uffe.norrkoping@gmail.com
Telefon: 076 166 90 97