Svar på samrådshandlingar för förslag till översiktsplan för Lysekils kommun
Förslaget till översiktsplan skjuter över målet vad gäller bostadsbyggande utan att ta hänsyn till bevarande av naturområden. Den fortsatta exploateringen av våra naturresurser görs utan att naturinventeringar tas fram för att kunna bedöma vad det är vi bygger bort; naturvärden som kan gå förlorade för all framtid.
En översiktsplan (ÖP) är till för att vägleda i markanvändningsärenden och genom ÖP materialiseras kommunens politiska visioner och ambitioner. Men för att kunna planera kommunen effektivt så måste det tydligt framgå vilka värden olika geografiska områden har, så att man kan planera smart och långsiktigt. Lysekils ÖP 2022 (planförslaget) består av ett omfattande text- och kartmaterial. Texten är ambitiös och förankrad i de mål och strategier kommunen har satt upp men tyvärr ger kartmaterialet inte samma bild av hur Lysekil ska utvecklas.
Andelen planerade bostadsprojekt (Fyreberget, Torvemyr 2 och 3, Fossa, Tronebacken, Spjösvik, Skolberget med flera) överskrider kraftigt behovet av nya bostäder i Lysekil och ligger inte i linje med målet om att stimulera en ”svag befolkningstillväxt”. Exploateringarna tar konsekvent orörd natur i anspråk och innebär omfattande plansprängning av bohuslänskt urberg. Många av dessa områden används idag flitigt som strövområden av åretruntboende och fyller viktiga funktioner som klimat- och översvämningsbuffertar,vattenreservoarer och hem för djur och växter, men dessa värden beaktas inte. En sådan värdering av naturområdenas inneboende värde (ekosystemtjänster) saknas helt, trots att kommunens strategidokument antagna av kommunfullmäktige (KF) kräver att de tas med i markplaneringsärenden. Miljöpartiet i Lysekil (MP Lysekil) anser att de föreslagna exploateringsprojekten i attraktiva naturområden dessutom riskerar att bidra till gentrifiering, med ökad segregation och polarisering som följd. Man planerar alltså inte att bygga för att minska segregationen i kommunen utan för att öka den. Den utvecklingen ligger inte i linje med den av KF antagna politiska ambitionen om en socialt hållbar utveckling.
Det framgår inte i planförslaget hur man tänker skapa en ”levande kommun året runt”, trots att detta är ett av kommunens mål. Idag ägs i genomsnitt 40% av Lysekils bostäder av deltidsboende med skattehemvist på annan ort. På Skaftö är samma siffra 80%. Det är varken rimligt eller socioekonomiskt hållbart att fortsatt bygga bort sina naturtillgångar utan att få skattemedel eller en levande bygd i retur. MP Lysekil anser att de värden som är viktiga för åretruntboende bör prioriteras, annars utarmas kommunen. Enligt planförslaget ska fler sommarbostäder omvandlas till åretruntboende vilket vi välkomnar. Tillsammans med förtätning och den redan goda omsättningen av befintligt bostadsbestånd täcks behovet för en ”svag befolkningstillväxt”. Det är värt att nämna att Lysekils kommuns befolkning har legat nästan konstant i 100 år (SCB), oavsett politiska eller ekonomiska svängningar.
Trots den ansenliga mängden nya exploateringsprojekt på naturmark finns det INGA nya natur- eller fritidsområden markerade i planförslaget i hela kommunen. Planförslagets miljökonsekvensbeskrivning (MKB) visar att markanvändningen kommer att öka och hushållningen med naturresurser sannolikt äventyras. MKB:n är välgjord men är enligt MP Lysekil behäftad med två problem:
1. Planförslaget jämförs med befintlig ÖP som nollalternativ, istället för med dagens reella markanvändning. I ett skogsområde (till exempel Tronebacken) där ett bostadsområde markerats i befintlig ÖP, får ett planförslag som minskar bostadsområdets utbredning en positiv klimat- och miljöeffekt. Men i verkligheten består området idag av skog och varje byggnation får egentligen en kraftigt negativ klimat- och miljöeffekt. Om vi ska ha en rimlig chans att utvärdera vilka miljökonsekvenser planförslaget verkligen får för Lysekils kommun måste MKB:n baseras på ett verkligt nollalternativ.
2. Planförslagets konsekvenser för miljön och viktiga ekosystemtjänster som biodiversitet, temperaturreglering, vattenreglering och rekreation kan inte bedömas för att underlagen helt saknas. Enligt utredarna har Lysekil ingen kartering av ekosystemtjänster kopplat till geografiska områden. För att markärenden ska hanteras rättvist och inte dras i långbänk, som till exempel spa-anläggningen på Skaftö, måste denna typ av underlag finnas. MP Lysekil poängterar också att kommunen saknar uppdaterade naturinventeringar, både på land och i kustvatten. Det är svårt att se hur MKB:n ska kunna fungera som ett regelrätt underlag till planförslaget eller som vägledning i kommunens arbete för en hållbar utveckling med blomstrande verksamheter, till exempel inom den maritima sektorn, när helt avgörande underlag saknas.
ÖP 2022 måste kompletteras med följande underlag:
Kartering av kommunens befintliga markanvändning och markbeskaffenhet
Kartering och utvärdering av ekosystemtjänster kopplat till geografiska områden
Naturinventering på land och i kustvatten/strandlinjen
Klimatanpassningsplan kopplat till geografiska områden
Vill du fördjupa dig och läsa vårt yttrande i sin helhet så är du välkommen att maila oss på lysekil@mp.se.
