Samråd Översiktsplan 170603
Miljöpartiets har följande synpunkter på det utsända förslaget till ny Översiktsplan.
Yttrande över Samrådshandling för översiktsplan för Knivsta kommun från Miljöpartiet de gröna i Knivsta
Allmänt om processen
Det är synd att Knivsta kommun inte i sin egen förvaltning har kompetens att ta fram en översiktsplan. Ett sådant arbete kräver ju såväl kännedom om lokala förhållanden som kommunens historia. Detta kan svårligen ersättas av att utifrån kommande konsulter läser igenom olika dokument och genomför intervjuer med tjänstemän och politiker. Att processen dessutom genomförts i stor brådska har inte heller gynnat arbetet.
Genomförandetid och utblick
Planens långa genomförandetid, ett sikte på 2035 och med utblick mot 2050, gör med nödvändighet att planen blir väldigt allmänt hållen och rent av otydlig. Det enda vi säkert vet om 2050, är att det inte går att veta vilken verklighet vi då kommer att leva i.
Mot bakgrund av Knivsta kommuns geografiska läge i en mycket expansiv region och en förväntad ökad befolkningstillväxt under kommande år så anser Miljöpartiet att tidsperspektiven för planen bör ändras. Vårt förslag är att planen ska gälla till 2025 och ha en utblick mot 2035. Med en mera realistiskt satt tidsperiod bedömer vi att planen kan vinna både i aktualitet och i konkretion.
Eftersom denna ÖP är så allmänt hållen och är tänkt att ersätta FÖP anser vi även att det efter planens antagande måste startas upp ett arbete med en ny stadsplan för Knivsta/Alsike, som på ett mer konkret sätt visar hur kommunen tänker sig att samhället ska växa fram på 5 och 10 års sikt. Det är förvirrande med de olikfärgade lila områdena där det ena ska var på längre sikt då det inte finns några tidpunkter angivna för vad som är skillnaden.
Långsiktigt hållbar utveckling
Knivsta kommun har sen flera år tillbaka anslutit sig till tre olika mål för hållbar utveckling. Dessa finns angivna såväl i Vision 2025 som i Kommunfullmäktiges mål och uppdrag till KS och nämnderna i den årliga budgethandlingen. Dessa övergripande samhällsmål måste rimligtvis även bli hänvisade till i en ny ÖP, då de med all sannolikhet kommer att få konsekvenser för översikts- och annan fysisk planering under kommande mandatperioder.
Sveriges regering har på senare år anslutit sig till internationella överenskommelser om långsiktig hållbar utveckling som Agenda 2030 och klimatavtalet i Paris. Medan klimatfrågan tas upp i handlingen, saknas fullständigt resonemang om hur kommunen ska arbeta med andra hållbarhetsfrågor som social och ekologisk hållbarhet. Resonemang om ny lagstiftning på miljöområdet finns i FÖP och det vore underligt om det kom att saknas i kommunens nya ÖP.
Avsnittet om klimatförändringar anser vi dessutom är allt för kort och handlar bara om hur kommunen ska undvika problem med översvämningar, ras och skred. Här bör det också beskrivas dels hur kommunen ska arbeta proaktivt för att dessa situationer inte ska uppkomma, t.ex. genom att undvika för mycket hårdgjorda ytor, och dels skriva om hur kommunen ska arbeta för att minska sin negativa påverkan på klimatet.
Kartläggning av olika värden och bestämmelser
Vi anser att planförslaget saknar flera olika fakta som normalt brukar ingå i en handling av detta slag. En tydlig plankarta efterlyses, liksom en karta av de områden som regleras av s.k. områdes-bestämmelser. Upplandsleden är en viktig naturstig som går genom flera delar av vår kommun, men som även saknas i kartmaterialet.
En beskrivning av kommunens kulturmiljövärden saknas också, förutom de som är utpekade som riksintressen. Upplandsmuseet gedigna utredning av kommunens olika kulturmiljöer, särskilt i Knivsta tätort, skulle här ha kunnat refereras till. Andra aktuella sakfrågor som nyligen utretts och som kunde ha belyst bättre är kommunens grönstruktur, vattentillgångar och avloppshantering.
En modern småstad, hur ska den se ut?
I ÖP beskrivs på s 13 en vision av Knivsta som en modern småstad. Beskrivningen skiljer sig från den beskrivning av småstaden som fanns i FÖP. En definition av den moderna småstaden behöver därför göras. En markant skillnad är att den nya beskrivningen utelämnar grönska, som var ett viktigt inslag i FÖPens beskrivning. Vi saknar grönskan då vi anser att det är ett väldigt viktigt inslag i det Knivsta som vi vill värna.
Natur, ekologi och grönområden
Knivsta är känt för sin tillgång på stadsnära skog och naturmiljö i tätortsnära lägen och många olika skogs- och naturområden på landsbygden. Här finns flera sammanhängande skogsområden som Lunsen och Kölängen, vilka lämpar sig både för rekreation och friluftsaktiviteter av olika slag. Planer på att skydda några av dessa områden har ofta diskuterats, men sällan kunnat realiseras trots att kommunen ofta äger den mark som kan bli aktuell som kommunalt naturreservat. Ett undantag är det nyligen antagna beslutet att göra Gredelby hagar och Trunsta träsk till Knivstas första kommunala naturreservat.
Medan dessa naturvärden får stor plats i vårt senast antagna styrdokument (FÖP), så anser Miljöpartiet att dessa frågor behandlas styvmoderligt i samrådshandlingen. Detta är märkligt då kommunen nyligen tagit fram och antagit en grönstrukturplan som var tänkt att integreras med en ny ÖP. Flera av de sex angivna skogsområdena i tätorten i samrådshandlingen är också hotade av utbyggnadsplaner, liksom de skogsdungar och s.k. kilar som finns här. Vilken status grönstrukturplanen verkligen har som dokument tillhörande ÖP måste tydliggöras.
Vi tycker att det är bra att man pekar ut viktiga grönstråk i kartmaterialet. Vi anser dock att det krävs en större detaljering av grönstrukturen närmast bebyggelse. För att bevara de gröna stråk som ännu finns i tätorten måste de gröna stråk som finns inom prioriterade utvecklingsområden definieras och beskrivas i översiktsplanen. Vid planläggning finns en uppenbar risk att grönområden/grönstråk försvinner eftersom det ofta är utveckling av bebyggelse som är drivkraften bakom en planläggning. Risken för att viktiga gröna länkar för rekreation, spridningsvägar för flora och fauna och andra ekosystemtjänster, förstörs är uppenbar För att behålla de gröna korridorerna behöver vi tänka på att skapa buffertzoner genom stödplanteringar som bidrar till stråk för djurlivets och den biologiska mångfaldens fortlevnad. Vi tycker därför även att det bör finnas ytterligare minst ett markerat grönstråk. Viktigast är ett stråk från Hammaren, via Nydal, till Ängbyskogen.
Befolkningsutveckling i kommunen
Knivsta kommun har de senaste tio åren vuxit med i genomsnitt 2,5 % per år. Detta är en ur nationellt och historiskt perspektiv mycket hög befolkningstillväxt. Därför är det orimligt att i samrådshandlingen benämna en fortsatt årlig tillväxt på 2,5 % som ”medel”. I förslaget till översiktsplan finns även ett scenario som innebär en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 5 % under en 30-årsperiod. Detta scenario torde sakna relevanta historiska motsvarigheter och bör strykas. Miljöpartiet anser att en fortsatt tillväxt på 2,5 % bör ses som ett högsta alternativ och benämnas hög.
Miljöpartiet anser att det är positivt att kommunen växer och fler får möjligheten att bo i vår kommun. Ökad befolkning förbättrar också förutsättningar för gemensam infrastruktur och kommersiell service. Men den mycket snabba befolkningstillväxten innebär också påfrestningar för Knivsta kommun, bland annat då den ställer stora krav på investeringar i infrastruktur, barnomsorg och skola. De gångna årens snabba befolkningstillväxt torde vara en viktig orsak till att den kommunala ekonomin försämrats – till exempel har kommunkoncernens låneskuld per invånare mer än fördubblats under de gångna fem åren medan koncernens soliditet försämrats kraftigt. Vi ifrågasätter att en fortsatt hög befolkningstillväxt är ekonomiskt hållbar och efterlyser en djupgående analys av de ekonomiska förutsättningarna för olika scenarier för kommunens befolkningsutveckling.
Utveckling av Alsike och Knivsta tätorter
Här tycker vi också att det saknas inslag om grönskans betydelse för småstadens karaktär i beskrivningarna av Knivsta och Alsike.
Vi tycker att det är olämpligt att peka ut Boängsvägen som en transportlänk mellan Alsike och Knivsta som i bilden på s 25. Trots att det står på annat sätt i texten kan bilden ge uppfattningen att man ser detta som en framtida önskvärd väg för biltransport mellan samhällena, vilket vi inte tycker Boängsvägen lämpar sig som. Vi ställer oss även undrande till att delar av Boängsskogen markeras som framtida exploateringsområde.
Utveckling på landsbygden
Vi undrar om man med ”verksamheter” i detta område även inkluderar de areella näringarna eller om det är andra typer av verksamheter som avses. En annan fråga är om avsikten att inte exploatera produktiva jordbruks och skogsmark, vilken vi ställer oss helt bakom, gäller även inom det ”lila” områdena eller inte. De lila områdena täcker stora areor av produktiv mark.
Vi saknar beskrivning av viktiga riksintressen som Storåns dalgång
Omvärldsanalys
Förslaget saknar en omvärldsbeskrivning och analys av Knivstas plats i de regioner som vi ingår och omges av, samt de regionala samarbeten som vi deltar i. Detta är anmärkningsvärt dels då vi har gemensamma gränser med flera stora kommuner, dels delar viktig infrastruktur med dessa. Information till detta saknas inte, utan finns att hämta i de nya utvecklingsstrategier som både Region Uppsala och Arlanda regionerna nyligen tagit fram.
Regional och lokal utveckling
Uppsala kommun har nyligen antagit en ny översiktsplan för deras utveckling under kommande mandatperiod och framöver. I denna plan pekas flera orter nära Knivsta kommuns norra och nordöstra delar ut som potentiella utvecklingsområden, bl.a. Gunsta och Almunge. Vår nya ÖP måste ta i beaktande denna plan då de påverkar oss både vad gäller behoven av social service och trafikplanering.
De östra delarna av vår kommun utgör cirka 20 procent av Knivsta kommuns yta och gränsar mot tre andra kommuner (Uppsala, Sigtuna och Norrtälje). Vägarna som finns inom denna del av kommunen leder fram till samhällen på landsbygden som Almunge – Länna , Gottröra – Rimbo och Skepptuna – Lunda.
På flera av dessa orter finns idag kommunal service som skolor, vårdcentraler och miljöstationer som flera av våra invånare använder sig av då de ligger betydligt närmare hemmet än Knivsta tätort. På några av dessa orter erbjuds också privat service som är viktigt för bevarandet av en levande landsbygd, t.ex. butiker för köp av livsmedel, drivmedel, byggvaror, handel och restauranger.
I planförslaget nämns inte mycket om den östra delen av vår kommun, mer än att delar av området befinner sig inom Arlandas influensområde och de två bullerzoner som finns angivna i kartmaterialet. I en tid då regional planering är viktig för långsiktig hållbar utveckling anser Miljöpartiet att översiktsplanen även borde ta i beaktande de strategiska vägar, stråk och noder som finns utanför Knivsta tätorter och gränser. Så t.ex. kommer Region Upsala inom kort att bygga en ny vårdcentral i Almunge, vilken då även kan komma att betjäna de boende i denna del av Knivsta kommun.
Närheten till Arlanda (Sveriges största arbetsplats) från Husby-Långhundra och området norr därom, har en utvecklingspotential som borde belysas bättre. Detta område är till stor del uppvuxen skog, med inslag av jordbruksmark. Liksom i Lunsen kan man här tala om tyst natur och dess vikt för rekreation och naturupplevelser av olika slag. I det nordöstra hörnet av skogsområdet ligger sjön Stor-Anden. På båda sidor av kommungränsen mot Uppsala och Norrtälje och i anslutning till sjön finns ett skyddsvärt område, med rödlistade arter av lavar och mossor. Förslag på att göra ett kommungemensamt naturskyddsområde här med Uppsala har tidigare diskuterats.
Vatten och avlopp
Knivsta tar sitt dricksvatten från Mälaren, men saknar sedan länge en reservvattentäkt. Som framgår av handlingsplanen för VA finns flera alternativ att lösa denna fråga på, men något särskilt beslut har ännu inte tagits. Eftersom denna fråga kan kopplas till klimatproblematiken torde den beaktas i översiktsplanen. Som vi tidigare påpekat är en framtida anslutning till Käppalaverket för kommunens avlopp ännu inte beslutad.