Reservation kv Murteglet 150330
Miljöpartiet reserverar sig emot beslutet att skicka ut planförslaget för kvarteret Murteglet, Gredelby 7:80 på granskning då yttranden lagts åt sidan och synpunkter som framkommit under samrådet inte besvarats. Vi anser att planen fortfarande har brister som måste åtgärdas för att kommunen ska leva upp till det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.
Nya samrådsrutiner
Utan diskussion eller kommunicering har rutinerna kring samråd i Knivsta kommun ändrats. Detta är ett nytt sätt att se på medborgarna och deras möjlighet till medinflytande. Det strider mot den syn på närdemokrati som var grunden till att Knivsta en gång bröt sig loss från Uppsala och blev en egen kommun.
Knivsta växer snabbt och planärendena har därför ökat i mängd. Det är dock inget skäl för att sålla bort remissvar. I samrådshandlingen står, med en hänvisning till PBL 5 kap 11 §[1], att yttranden från privatpersoner, sammanslutningar, organisationer m.fl. som inte har ett väsentligt intresse i förslaget inte besvaras.
Hur man kan få det till att en tomt som rör Knivstas själva kärna inte skulle ha ett ”allmänt intresse” är för oss obegripligt. Just denna detaljplan pressades dessutom fram till samråd på ett bygg- och miljönämndssammanträde där ärendet på dagordningen presenterade som ett informationsärende, men som senare på samma möte ändrades till ett beslutsärende. Ledamöterna saknade även kompletta handlingar för att kunna ta ett ansvarsfullt beslut. Vid sammanträdet argumenterades det hårt för att detta ”bara” var en första prövning av planförslaget. MP reserverade sig emot beslutet. Ärendet kom återigen upp på därpå följande nämnd med förslag på ytterligare en höjning av våningstalet (från 10 till 15) på höghuset. Vi valde då att avge ett särskilt yttrande då vi redan reserverat oss mot ärendet en gång och fick även in att ett offentligt samråd skulle hållas. (MP:s yttranden togs dock ej till protokollet vilket vi påpekat.)
Det talas ofta om att medborgardialog är svårt och resurskrävande. MP anser att Knivsta kommun, genom att ta bort offentliga samråd och genom att även inskränka rätten till att delta i själva samrådet, valt bort två mycket konkreta former för värdefull kunskapsinhämtning och bred granskning av planförslag.
Offentliga samråd där planens syften och förslag presenteras av planarkitekten, där sakfrågor kan diskuteras följt av möjlighet till samtal med enskilda politiker och tjänstemän är, om det sker med hjälp av en moderator som kan styra ett konstruktivt samtal, en mycket fruktbar väg att ge allmänheten insyn och möjlighet att sätta sig in i kommunens utveckling. Möjligheten att skicka in samrådsyttranden och få sakliga synpunkter besvarade i en samrådsredogörelse är ett konkret sätt att föra medborgardialog. Knivstabornas röster är värda att lyssna på. Vi har medborgare som levt här i generationer och som har en helt ovärderlig lokalkunskap vi bör ta fasta på. Knivstas befolkning är även högt utbildad. Här finns en enorm yrkeskompetens och kunskaper som av naturliga skäl saknas i en förhållandevis liten tjänstemannaorganisation. Att stryka vissa medborgares och organisationers yttranden är därför även ett resursslöseri. Enligt PBL 5 kap 12 § ska samrådet syfta till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.
Ett politiskt partis synpunkter
Miljöpartiet de gröna skrev ett fyra sidor långt samrådsyttrande. Då innehöll planen i och för sig ytterligare ett kvarter där man förslog en större avvikelse i form av ett höghus på 15 våningar.
Denna samrådsredogörelse är tunn och svaren alltför generella. Flera synpunkter besvaras med att ”…förslaget inte strider mot Plan- och bygglagens (eller Boverkeket) riktlinjer om ….”. Oron över hur behovet av parkeringar kommer att anordnas besvaras med: ”Parkeringen kommer att lösas enligt kommunens parkeringsnorm”. Men var ska dessa parkeringar placeras, vilken mark ska tas i anspråk för detta? var ju frågan. Finns idéer om hur det ska ske bör detta naturligtvis redovisas. Inte heller svaren kring frågor om buller, luftföroreningar eller dagvattenhantering känns särskilt betryggande.
Vi anser att byggnaderna kommer att bli för höga. Sjuvåningshus passar inte in i småstaden Knivsta. Solstudierna visar att innergården, med plats för barns lek och utevistelse, under det mörka och kalla vinterhalvåret hamnar i kompakt skugga. Detta strider mot de allmänna råd som utfärdats av Boverket beträffade friytor. Solstudierna bör även kompletteras med hur skuggorna sträcker sig när solen står som allra lägst under vintern.
Ett bättre sätt att nyttja storgårdskvarterets fördelar skulle vara att bygga fasader ut mot gatulivet. Det skulle ge ett tydligare gaturum och en större innergård med förbättrade ljusförhållanden. Genom att planera för flera arkader skulle även grannkvartens barn och vuxna bjudas in. Väljer man arkader istället för öppna schakt mellan husen skulle mer bostadsyta skapas och mikroklimatet på gårdarna förbättras. Att bygga i gatuliv, eller genom olika åtgärder förstärka gaturummet, hör till de ambitioner som framhölls i den ursprungliga Sågenplanen. Detta skapar en bra rumskänsla och kännetecknar många lyckade stadsbyggnadsprojekt.
Miljöpartiet anser att vi ska utveckla småstaden Knivsta på ett ändamålsenligt sätt. En viss täthet krävs för stadsmässighetens (och hållbarhetens) skull men detta kan göras på ett mer genomtänkt sätt än att bygga jättekolosser till hus med höga våningstal som skuggar allmänna platser och andra friytor och som gör staden kall och ogästvänlig. Att lyfta behovet att bygga tätt på detta vis rimmar dessutom dåligt med det ytslöseri som sker parallellt i form av stora parkeringar och vändplatser för bilar på andra centrala lägen i Knivsta (t.ex. kundparkeringar vid Ica och Willys samt stora boendeparkeringar på Sågens innergårdar).
Vi yrkar därför på att denna plan återremitteras för att omarbetats och att ett bättre förslag läggs fram.
Miljöpartiet det gröna genom Sara Antell
[1] PBL:s 5 kap 11 § :
I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.
Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.