Remissvar kvarteret Murteglet (SĂ„gen)
Det talas nu om att vi ska göra allting rÀtt i Nydal och dra lÀrdomar av exploateringen av SÄgen, precis som om SÄgen redan var ett kört lopp. Miljöpartiet tar kraftigt avstÄnd frÄn en sÄdan instÀllning. Vi har fortfarande möjligheter att göra nÄgot bra av det som finns kvar pÄ SÄgen. Just dÀrför ska vi med största urskiljning planlÀgga dessa tvÄ kvarter och de andra tvÄ som Ànnu Àr obebyggda pÄ SÄgen.
Detaljplan foÌr kv. Murteglet, Gredelby 7:80, 7:78
AllmÀnna synpunkter
Den detaljplan över SÄgenomrÄdet, som efter tvÄ stora samrÄd antogs 2006, har under de senaste tvÄ-tre Ären omarbetats kvarter för kvarter utan egentlig samordning. Miljöpartiet stod bakom en allmÀn höjning av exploateringsgraden jÀmfört med den Àldre planen dÀr man i vissa omrÄden inte medgav högre Àn 2-3 vÄningshus. Vi bygger stationsnÀra och mÄste bygga yteffektivt. Ambitionen har dock hela tiden varit att bygga en levande smÄstad. Att öka exploateringsgraden till den grad sÄsom gjorts pÄ sistone och sakna en analys över de effekter detta fÄr för stadskÀrnan som helhet Àr inte hÄllbart. Vi ska utveckla smÄstaden Knivsta, inte bygga en anonym förort till Stockholm. De synpunkter vi i detta yttrande framförs ska inte tolkas som en sÄgning av planförslaget eller av förvaltningens arbete. Vi anser att planuppdraget varit oklart formulerat och undrar varifrÄn trycket kommer att hasta fram denna stora planförÀndring.
Planens syfte (sid 4)
Detaljplanens syfte aÌr att:
· möjliggöra en höjd exploatering jĂ€mfört med gĂ€llande detaljplan
· skapa förutsĂ€ttningar för en mer stadsmĂ€ssig karaktĂ€r lĂ€ngs Gredelbyleden.
Initiativen Àr bra. Miljöpartiet stÀller sig bakom att vi bygger lite högre Àn vad den gamla planen medger, inte minst dÄ vi sÀnkt parkeringsnormen och dÀrmed inte ska behöva knapra pÄ de grönytor som funnits med i ursprungsplanens intentioner. Konsekvenserna av en höjd exploatering av ett kvarter pÄverkar dock ett betydligt större omrÄde Àn den aktuella tomten. Höga hus ger mer skugga, större andel bebyggda och hÄrdgjorda ytor ökar dagvattenalstringen, fler boende ökar behoven av parkeringsplatser och alstrar mer trafik. Med en ökad befolkning ökar Àven slitaget pÄ befintliga grönytor och behoven av grönomrÄden avsatta för lek, vila och samvaro blir större. Man kan dÀrför inte utforma en planÀndring av ett kvarter utan att se till de effekter den ger pÄ omgivningen. Vi anser att föreslagen höjning av exploateringsgraden dessutom Àr alldeles för stor.
Centrala Knivsta genomskÀrs av en trafikerad bilvÀg och jÀrnvÀg. Dessa utgör bÄde fysiska barriÀrer och alstrar buller. Det Àr svÄrt att utveckla stadsmÀssiga kvaliteteter hÀr och dÀrför Àr det extra viktigt att lÀgga ned ett gediget arbete pÄ detta. En klar tanke med vad man vill Ästadkomma mÄste finnas. Vi saknar en helhetsanalys hÀr.
Ett sĂ€tt att minska genomfartstrafiken och öka trafiksĂ€kerheten pĂ„ Gredelbyleden, och som lyftes i Gestaltningsprogrammet EntreÌ till Knivsta fraÌn E4 och vaÌg 77 (2008), Ă€r att öka stadsmĂ€ssigheten lĂ€ngs vĂ€gen och dĂ€rmed ge den karaktĂ€ren av gata snarare Ă€n led. Detta Ă€r ocksĂ„ ett av planens syften. HĂ€r Ă€r dock Ă€nnu mycket oklart i denna plan. Om man ska bygga bostĂ€der lĂ€ngs Gredelbyleden – klaras bullernormerna? Kan avsteg frĂ„n Boverkets allmĂ€nna rĂ„d motiveras och medges? Om inte – ska dĂ„ ett bullerplank byggas lĂ€ngs hela norra tomtgrĂ€nsen? DĂ„ förvinner ocksĂ„ hela idĂ©n om stadsmĂ€ssighet lĂ€ngs Gredelbyleden. Hur kommer denna miljö dĂ„ upplevas? Ăven detta scenario borde i sĂ„dana fall illustreras.
MP vill ocksĂ„ uppmĂ€rksamma att kommunen samtidigt stĂ€nger av utfarter till Gredelbyleden, t.ex. ska ForngravsvĂ€gens utfart stĂ€ngas av. En stadsmiljö prĂ€glas i hög grad av gatkorningar. Det byggs Ă€ven fler och fler cirkulationsplatser lĂ€ngs Gredelbyleden – var finns stadsmĂ€ssigheten i det? Ăr det inte bĂ€ttre att i mer stadsnĂ€ra lĂ€gen ha trafikljus och tydliga övergĂ„ngstĂ€llen för gĂ„ngtrafikanter och cyklister? – Dessa oskyddade trafikanter ska ju enligt den nyligen antagna trafikstratgin dessutom ges företrĂ€de. ĂvergĂ„ngsstĂ€llen vid cirkulationsplatser Ă€r farliga.
Det Àr mycket som inte stÀmmer nÀr man lyfter blicken lite och frÄgorna mÄste hanteras i ett större perspektiv. Det gÄr inte att avslÄ dessa invÀndningar med motiveringen att det ligger utanför denna plans uppdrag. Hur dess syften samspelar med andra pÄgÄende och planerade förÀndringar i nÀrmiljön mÄste vara vÀl utrett.
Ytterligare en invĂ€ndning Ă€r de illustrationer som presenteras och dĂ€r man fĂ„r intrycket av ett levande gatuliv med trĂ€d och trottoarer och bostadshus med balkonger och fönster vĂ€nda mot Gredelbyleden lĂ€ngs hela tomt 7:78. I förslaget till planbestĂ€mmelser – dvs pĂ„ plankartan – ges dock inget utrymme för bostĂ€der i denna östra del av kvarteret varför man undrar hur det Ă€r tĂ€nkt. Ett parkeringshus utan fönster liknar mer en tio meter hög mur. Hur ser planen egentligen ut?
Samlad behovsbedömning (sid. 5)
Förvaltningen gör bedömningen att en MKB inte behöver upprĂ€ttas och anger 9 skĂ€l till detta. Det stĂ„r bland annat att ”Ett genomförande av detaljplanen pĂ„verkar inte landskaps/stadsbild”. Detta Ă€r ett mycket mĂ€rkligt konstaterande dĂ„ man i detta förslag föreslĂ„r en höjning frĂ„n 2-4 till upp till 15 vĂ„ningar i planens nordvĂ€stra hörn. Detta kommer definitivt ha en mycket stor inverkan pĂ„ stadsbilden. Förutom att detta hus kommer att avvika rejĂ€lt frĂ„n annan bebyggelse pĂ„ SĂ„genomrĂ„det kommer den Ă€ven ge direkta effekter pĂ„ ljusförhĂ„llandena för bebyggelse, gator och andra allmĂ€nna ytor i staden. De skuggstudier som mindre en vecka före samrĂ„dstidens slut lagts ut pĂ„ hemsidan, och som alltsĂ„ inte ens omtalas i denna planbeskrivning, Ă€r mycket bristfĂ€lliga och svĂ„rlĂ€sta. För det första mĂ„ste ett mycket större omrĂ„de omfattas av skuggstudierna. Hur pĂ„verkas t.ex. bostadskvarter öster om det aktuella planomrĂ„det? För det andra mĂ„ste ett nollalternativ presenteras: Hur mycket lĂ€ngre skuggor ger ett femtonvĂ„ningshus jĂ€mfört med rĂ„dande planens tvĂ„-fyra vĂ„ningar?
BostÀder (sid 6-9)
PÄ 7:80 planeras 140 hyreslÀgenheter. Det Àr bra att det byggs fler hyresrÀtter i Knivsta. Sett till antalet lÀgenheter Àr innergÄrden dock inte sÀrskilt stor. Lekplatsen anser vi mÄste bli ordentligt tilltagen, inte minst dÄ det blir den enda lekplatsen pÄ hela södra SÄgen.
Det stĂ„r vidare att ”kvarterets storlek goÌr det nödvĂ€ndigt att bryta upp byggnadernas volymer foÌr att skapa variation”. Detta Ă€r mycket viktigt för att inte fĂ„ intrycket av en stor byggkoloss, men hur detta ska göras framgĂ„r inte alls av illustrationerna. Det finns mĂ„nga goda exempel pĂ„ hur man genom olika framskjutande partier och fĂ€rger kan lĂ€tta upp en fasad och ge kvarteren ett mer smĂ„skaligt intryck. FrĂ„gan Ă€r dock Ă„terigen höjden pĂ„ husen. Trevliga kvarter i andra stĂ€der i vĂ„r omgivning bestĂ„r sĂ€llan av högre Ă€n fyra maximalt fem vĂ„ningar höga hus. HĂ€r föreslĂ„s upp till sju vĂ„ningar i nordöstra huskroppen. Det anser vi Ă€r olyckligt.
Parkering (sid 12)
PÄ Gredelby 7:80 kommer parkeringslösen att tillÀmpas. Det tycker vi Àr en intressant och bra modell dÄ man inte bygger fast sig i stora hÄrdgjorda parkeringsytor i onödan. Hur detta ska lösas Àr dock Ànnu inte utrett och utlovas till granskningsstadiet av planen. Det tycker vi Àr illa. Det Àr av avgörande betydelse var de nya parkeringsplatserna ska anlÀggas. Att anlÀgga ytterligare parkeringar lÀngs Än tycker vi t.ex. Àr en mycket dÄlig idé.
Att bygga parkeringar i souterrÀng, och pÄ sÄ vis utnyttja vÀgbanksslÀnten nedanför Gredelbyleden, kan vara ett bra och effektivt nyttjande av mark om det görs pÄ ett estetiskt tilltalande vis. Hur utfarter ser ut och ligger i förhÄllande till var mÀnniskor rör sig och vistas Àr mycket viktigt.
Fritid, sport, rekreation och lek (sid 14)
HÀr finns en inritad bouleplan och torg, vilket Àr bra, men förhÄllandevis lite grönska. PÄ fastigheten 7:78 kommer gröna tak tillÀmpas, vilket kan vara bra men som inte kan ersÀtta riktiga grönytor. Att hÀnvisa till grönomrÄden utanför planomrÄdet kan vara viktiga upplysningar för att beskriva omgivningarna men frÄgan Àr vilka krav man stÀller pÄ aktuell exploatör. Höjd exploatering mÄste rimligtvis kompenseras genom kvalitetshöjningar pÄ andra nÀrliggande grönomrÄden. Hur kommer detta att regleras med exploatören? Vi Àr ocksÄ oroade över hur lite möjligheter till lokalt omhÀndertagande av dagvatten som presenteras i planen. Hur man kan öka infiltrationsytorna, t.ex. genom grÀsarmering eller vattengenomslÀppliga underlag borde vara högt prioriterat. Speciellt 7:78 ser illa ut. Att slÀppa ut mer orenat dagvatten till KnivstaÄn Àr oacceptabelt.
JÀmstÀlldhet och barnperspektiv (sid 14)
Det Ă€r bra och framsynt att lyfta behoven som kommer uppstĂ„ dĂ„ fler barn flyttar in i omrĂ„det. T.ex. ges i planbestĂ€mmelsen en möjlighet att inrĂ€tta en förskola pĂ„ fastigheten 7:78. Men varför dĂ„ inte ta den tid som krĂ€vs för att undersöka och sĂ€kerstĂ€lla att detta kan göras pĂ„ ett Ă€ndamĂ„lsenligt sĂ€tt? KommunfullmĂ€ktige har bestĂ€mt att alla beslut ska föregĂ„s av en barnkonsekvensanalys. Om ett behov av lekplatser och förskola finns i ett omrĂ„de – var kan vi pĂ„ den mark kommunen fortfarande Ă€ger dĂ„ göra det pĂ„ ett sĂ€tt dĂ€r barns bĂ€sta sĂ€tts i frĂ€msta rummet? Kanske Ă€r det i detta fall inte alls pĂ„ Gredelby 7:78 utan pĂ„ 7:80?
HĂ„llbarhet (sid 18)
VĂ€rderosen kan sĂ€kerligen vara ett bra verktyg för att visa pĂ„ hur ett beslut pĂ„verkar de olika dimensionerna av hĂ„llbarhet. I detta sammanhang Ă€r dock mĂ„nga basala faktorer oklara och outredda, och dĂ„ ingen redogörelse finns för vilka vĂ€rden som tagits med i analysen, ger den presenterade vĂ€rderosen upphov till fler frĂ„gor Ă€n svar. ”Att bygga en stad och utgĂ„ frĂ„n barns perspektiv garanterar en hĂ„llbar och trivsam stad för alla” Ă€r en devis vi hört. HĂ€r saknas helt en barnkonsekvensanalys, den ska enligt planbeskrivningen först göras inför granskningsstadiet.
Avslutningsvis vill vi pÄminna om att SÄgen utgör Knivstas absoluta centrum.
Det talas nu om att vi ska göra allting rÀtt i Nydal och dra lÀrdomar av exploateringen av SÄgen, precis som om SÄgen redan var ett kört lopp. Miljöpartiet tar kraftigt avstÄnd frÄn en sÄdan instÀllning. Vi har fortfarande möjligheter att göra nÄgot bra av det som finns kvar pÄ SÄgen. Just dÀrför ska vi med största urskiljning planlÀgga dessa tvÄ kvarter och de andra tvÄ som Ànnu Àr obebyggda pÄ SÄgen. Förhoppningsvis Àr denna planprövning just sÄ öppen som framhölls nÀr planförslaget skulle skickas ut pÄ samrÄd. DÀrför var det mycket viktigt att Bygg- och miljönÀmnden höll ett öppet samrÄdsmöte. Vi hoppas att kloka synpunkter och viktiga upplysningar kommer in och ocksÄ beaktas i den fortsatta planprocessen och anser för övrigt att samrÄdstiden borde förlÀngas.