Motion planprocess 160427
Knivsta är idag Sveriges snabbast växande kommun sett till dess befolkning och behovet av att ta fram detaljplaner för att kunna utveckla Knivsta på ett långsiktigt bra sätt är stort.
Trots att exploateringstrycket ökat mycket under de senaste åren har efterfrågan på nya detaljplaner länge varit stort och kommunens kapacitet har varit begränsad. För att öka genomströmningen av planer tog Bygg- och miljönämnden 2010 ett inriktningsbeslut som bland annat handlade om att i högre grad samverka med exploatörer i framtagandet av planer genom upprättandet av så kallade plankostnadsavtal. Det innebär att exploatören står för alla kostnaderna i framtagandet av planen och själv väljer konsulter för att ta fram erforderliga utredningar och planunderlag. Detta till skillnad från det arbetssätt där kommunen gör planen och exploatören betalar en planavgift i efterhand i samband med att planen används vid bygglov.
Trots att upprättandet av planer genom plankostnadsavtal då ansågs nödvändigt för att klara Knivstas snabba expansion analyserades även risker med detta förfarande. Hur kan kommunens möjligheter att långsiktigt ansvara för en hållbar utveckling garanteras och hur säkerställs en helhetssyn i denna frimärksplanering? Vikten av en väl förankrad översiktsplan framhölls då särskilt, liksom att nämnden fortlöpande bör utbilda sig genom studieresor och seminarier för att på ett ändamålsenligt sätt kunna arbeta med förutsättningarna för och utformningen av detaljplaner.
Under senare tid har vi sett flera exempel på, i vår mening, icke ändamålsenliga planprocesser i Knivsta kommun. Markanvisningsavtal upprättas som i flera avseenden går ifrån den fördjupadeöversiktsplanen, det sker ingen formaliserad konsultation med kommunens hållbarhetsstrateger eller möjlighet till konstruktiv politisk diskussion. Plankostandsavtal, där bland annat exploateringsgrad fastställs, upprättas av stadsarkitekten på delegation vilket låser ingångsförutsättningarna redan innan planarbetet satt igång. Även samrådsförfarandet har ur ett demokratiskt perspektiv försämras genom ofullständiga samrådsredogörelser där för ärendet relevanta synpunkter och upplysningar från berörda, om än inte i juridisk mening sakägare, inte längre besvaras. Kommunen genomför heller inga offentliga samrådsmöten. Båda den insyn och möjlighet till påverkan som PBL förskriver har krympt i en kommun som tidigare hållit närdemokratin högt.
Vi upplever att planeringen idag brister i helhetssyn och då den fördjupade översiktsplanen inte är styrande riskerar kommunikationen med exploatörerna bli otydlig och rättsosäker. För att kunna behålla sakligheten och objektiviteten vid varje enskilt ärende måste helheten och de långsiktiga målen vara väl definierade. Avsteg ska tydligt motiveras och konsekvensbedömas. Likaså måste planprocessen vara tydlig och avläsbar, annars är risken stor att beslut fattas som riskerar att motverka Knivsta kommuns mål om att utvecklas hållbart, socialt, ekologiskt och långsiktigt ekonomiskt.
Mot bakgrund av vad som ovan framförts yrkar Miljöpartiet de gröna på:
att detaljplaneläggning genom planavgiftsavtal utvärderas ur ett hållbarhetsperspektiv, samt
att planprocessen kvalitetssäkras genom tydliga riktlinjer