I dagarna kom beslutet att regeringen ger klartecken till gruvan i Gállok. Socialdemokraterna har satt gruvföretagets vinst före natur, miljö och samernas rättigheter. De väljer några få års utvinning av låghaltig järnmalm framför att skydda ett världsarv och en plats som är omistlig för renskötseln. Det är förödande och oacceptabelt, skriver företrädare för Miljöpartiet.
Vi var nog många som satte kaffet i vrångstrupen när den nya näringsministern Thorwaldsson (S) efter bara några timmar på sin post deklarerade med emfas att han och hela socialdemokratin älskar gruvor. Tyvärr verkar näringsministerns vurm för gruvor bestå trots den stora negativa påverkan som gruvan i Gállok kommer innebära för miljön och samernas rättigheter.
Varför är då en ny järnmalmsgruva i Gállok så problematisk? Orsakerna är många. Brytningsområdet ligger precis i anslutning till vatten som rinner ut i Lilla Luleälven, och senare Bottenviken. Risken är stor att vattnet kommer att förorenas och därmed kraftigt påverka dricksvattenförsörjningen i området. Brytningsområdet delar också upp renens traditionella betesland vilket har stor påverkan på betesnäringen och möjligheten att driva traditionellt samiskt näringsliv.
Samernas möjlighet att behålla och utveckla ett eget kultur- och samhällsliv skyddas av både Sveriges och EU:s grundlagar. Sverige har tidigare kritiserats av Europarådet och FN:s kommitté mot rasdiskriminering för att kränka samernas rättigheter. Kränkningarna måste få ett slut men regeringens beslut går i helt fel riktning.
250 årsarbetstillfällen beräknar företaget Beowulf Mining att gruvbrytningen totalt kommer att ge i Gállok. Det låter som smörjmedel för att få med sig lokala socialdemokrater men det som inte lika tydligt framkommer i företagets tillståndsansökan är att många jobb verkar förloras för alltid. Många renägare kommer att påverkas mycket negativt med risk att de helt måste sluta bedriva rennäring. Likaså gäller det de många entreprenörer som driver ekoturistföretag.
När gruvan är färdigbruten efter 14 år och arbetstillfällena försvunnit så står det mot renskötseln som kommer att bidra till den kommunala välfärden så länge markerna finns kvar. Ett öde och sargat industrilandskap står emot en oerhört vacker natur som idag lockar många turister.
Det finns en missuppfattning om att Miljöpartiet kategoriskt skulle vara emot gruvor. Inget kunde vara mer fel. Vi anser att gruvor kan öppnas, så länge det finns ett starkt skydd av miljö, vatten och urfolks rättigheter. Miljöpartiets syn på klimatomställningen är att den inte ska ske på bekostnad av människor eller miljö, vare sig i Sverige eller i andra länder. Vi har länge drivit på i EU för en lagstiftning om att företag ska vara skyldiga att se till att mänskliga rättigheter respekteras och att miljöförstöring inte sker, genom hela produktionskedjan.
Men det är inte bara samerna och vi i Miljöpartiet som förstår de långsiktiga konsekvenserna och därför är emot en ny gruva i Gállok. Amnesty, Naturskyddsföreningen, Fridays for future och Svenska kyrkan gör det likaså. Länsstyrelsen i Norrbotten har sagt nej och menar att gruvan för evigt skulle trasa sönder renskötseln i området. Även Unesco har bedömt att det närliggande världsarvet Laponia riskerar att påverkas mycket negativt av gruvan.
Vi måste förstå att en hel värld tittar på Sverige då världens troligen största globala klimatrörelse med Greta i spetsen står sida vid sida med det lokala motståndet till en gruva i Gállok. Solidaritet kan inte bara vara ett ord som gällde på Palmes tid eller för att i ord stötta urbefolkning i Amazonas. Den måste även gälla på hemmaplan och att våga ta de konsekvenser som det innebär att stå upp för mänskliga rättigheter.
Vi i Miljöpartiet hoppas att beslutet överklagas, så att regeringsbeslutet blir gediget granskat.
Monika Bubholz, språkrör för Miljöpartiet de gröna i Karlstad
Amanda Palmstierna, riksdagsledamot (MP) och mineralpolitisk talesperson
Henrik Blind, gruppledare för Miljöpartiet de gröna i Jokkmokk
