Med den modernaste tekniken får Sverige billigare järnvägsunderhåll och tåg som på allvar konkurrerar med det fossila flyget, skriver språkrör Daniel Helldén och Amanda Lind, tillsammans med Miljöpartiets trafikpolitiska talesperson Linus Lakso, i Sydsvenskan idag.
År 1892 stod de svenska statliga järnvägarna, stambanorna, färdiga. De byggdes av en generation som inte längre finns med oss. 132 år senare står regeringen vid ett vägskäl: Investera eller missa tåget till framtiden? Grön politik ger en järnväg för flera generationer framöver.
Vi måste vara transparenta med att båda alternativen kostar pengar. Stora investeringar i modern infrastruktur kommer med kostnader på kort sikt, men med högt välstånd och nya investeringar längs dess spår.
Förfallet är dyrare än investeringarna
Förfall är dyrt, men till skillnad mot investeringar medför det inte några positiva effekter. Vissa kostnader är dessutom svåra att prissätta. Att komma hem sent till sin familj efter jobbet, att missa en begravning eller sitt barnbarns studentfirande – hur mycket kostar det?
Underhållet av järnvägen har de senaste 15 åren kontinuerligt skickats ut på entreprenad till privata utförare. Enligt Reinfeldt-regeringen skulle marknadskrafterna göra arbetet bättre och billigare. Likt i andra länder som gjort samma sak, har det istället blivit dyrare och sämre. Ett förstatligande av underhållet är inte bara nödvändigt för att få ordning på den dåliga rälsen, utan för att staten måste återta ett helhetsansvar för järnvägen.
Med samma argument – marknadskrafternas möjligheter – gjorde samma regering ytterligare ett misstag: hopslagningen av Banverket och Vägverket till Trafikverket. 15 år är tillräckligt med tid för att dra slutsatsen att det inte blivit som tänkt.
Sveriges järnväg behöver en ansvarig myndighet med expertis som ägnar hela sitt fokus åt järnvägen.
Alternativet är tågkaos
Grön politik är att rusta upp dagens stambanor för både person- och godstrafik. Regeringen klagar på höga kostnader, men alternativet är tågkaos på överbelastade banor och ett evigt lappande och lagande.
Ska Sverige ha fungerande tåg behöver regeringen också våga investera så att det kan bli verklighet. För perioden 2026–2037 behövs 54,3 miljarder kronor, enligt Trafikverket. Med Miljöpartiets investeringsbudget går det ihop. Var är regeringens plan för det eftersatta underhållet?
Enligt en läckt promemoria från Trafikverket har man gång på gång underskattat ökningen av antalet tågresenärer. Enligt prognoserna skulle tågresandet mellan år 2000 och 2020 öka med 38 procent – i verkligheten blev det 67 procent. Inrikesflyget skulle öka kraftigt till 2010, men minskade istället. Inrikesflyget har fortfarande inte hämtat sig sedan pandemin – samtidigt väntas tågresenärerna öka med 30 procent under 2020-talet. Om Sverige varken kommer ikapp med underhållet eller bygger nya stambanor kommer inte utbudet att finnas där.
För landets tågresenärer är det smärtsamt tydligt att regeringen inte prioriterar järnvägen. Tidöpartierna skrotade de partiöverskridande planerna på nya stambanor som Sverigeförhandlingen innebar och sänker hastigheten på banorna. Pengar som kunde ha gått till nya stambanor går istället till nya flygsubventioner i miljardklassen samtidigt som flygskatten utraderas. Varför subventionerar regeringen flyg när svenskarna vill åka tåg?
Järnvägen behöver större kapacitet för att fler tåg ska kunna köra samtidigt utan förseningar.
MP satsar på nya stambanor
I Miljöpartiets höstbudget ingår byggande av nya stambanor. Det lägger inte bara grunden till ett fossilfritt transportsystem, det avlastar också regional- och godstrafiken på de gamla stambanorna.
Miljöpartiet kräver att regeringen omedelbart återupptar planeringen och bygget av nya stambanor.
Ute i Europa satsar en rad länder på stambanor anpassade efter en maxhastighet på 320 km/h. Miljöpartiet delar den målbilden och vill att de nya stambanorna bidrar till en tripplad kapacitet av höghastighetsbanor till 2050 som en del av EU:s nya mål.
Med den modernaste tekniken får Sverige billigare underhåll och tåg som på allvar konkurrerar med det fossila flyget. Det är en enorm styrka att sju av åtta riksdagspartier, på pappret, är eniga om det klimatpolitiska ramverket: ett fossilfritt samhälle år 2045. I det samhället har nya stambanor för höghastighetståg en självklar plats.
MP:s vision är ett fossilfritt samhälle
Vår vision är ett fossilfritt samhälle där Sverige har fått kontroll över den planering och de kostnader som underhållet av järnvägen kräver. Där ett nytt Banverk ansvarar för både översyn och underhåll av järnvägen. Där de gamla stambanorna är upprustade till ett mycket gott skick, och på dem svischar intercitytåg, regionaltåg och godståg om vartannat. Längs Norrlandskusten susar pendlare med snabba regionaltåg följt av godståg och nattåg på upprustade och nya spår. På Malmbanans dubbelspår samsas persontågen med malmtågen mellan Luleå och Narvik. På de nya stambanorna går höghastighetståg mellan Skåne, Mälardalen och västkusten och, med Jönköping som nav, knyts hela Sydsverige ihop – och Sverige med kontinenten.
Mycket har förändrats på de 132 år som gått sedan stambanorna stod färdiga. Inte minst har Sveriges befolkning mer än fördubblats. Men en sak är sig lik: svenskarna vill åka tåg. Vill regeringen låta svenskarna stå kvar och vänta på perrongen eller kommer man att agera?
Daniel Helldén (MP), språkrör
Amanda Lind (M), språkrör
Linus Lakso (MP), riksdagsledamot och trafikpolitisk talesperson
Du hittar debattartikeln här.
Du hittar debattartikeln här.