Utrikesdeklarationen lämnar mycket att önska
När högerregeringen igår presenterade sin utrikesdeklaration blev kursändringen i den samlade utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken tydlig. Fokus ligger nu på närområdet och försvarsalliansen NATO, medan Sveriges ledande roll i den globala fattigdomsbekämpningen och klimatarbetet tonas ner. Biståndet minskar, handel blir en viktig hävstång i utvecklingsarbetet och Agenda 2030 samt den globala hungersnöden nämndes överhuvudtaget inte. Miljöpartiets utrikespolitiska talesperson Jacob Risberg mötte regeringens deklaration med kritik.
Regeringen kommer i första hand att föra en svensk och europeisk utrikespolitik där svenska intressen och demokratiska värderingar är kärnan i politiken, menade utrikesminister Tobias BIllström, M. Något som Miljöpartiets utrikespolitiska talesperson Jacob Risberg ifrågasatte med tanke på hur regeringen har krupit för Turkiets president Erdogan i samband med Nato-ansökan.
– Sverige måste fortsätta driva en så självständig utrikespolitik som möjligt och stå upp för demokrati, mänskliga rättigheter och kärnvapennedrustning. Det måste gälla såväl utanför NATO som på väg in i försvarsalliansen. Regeringen hävdar att målet är att fortsätta försvara folkrätten, demokratin och mänskliga rättigheter som Natomedlem. Men istället för att stå upp för de fri- och rättigheter har vi fått en regering som blint kryper för Erdogan. Regeringen verkar vara redo att inskränka yttrandefriheten och blunda för förtryck av kurder för att uppfylla en diktators bisarra önskelista. Det är pinsamt. Det är dags att utrikesministern på allvar förklarar för svenska folket: om priset för att för att gå med i NATO är att sälja ut de värderingar vi vill värna, vad ska vi då ha NATO till att försvara?, sa Jacob Risberg under utrikespolitiska debatten.
Regeringen saknar ambitioner för en bättre värld
Ibland är det mer givande att lyssna på det som inte sades, snarare än det uttalade. Och i tystnaden återfanns många besked om regeringens utrikespolitiska prioriteringar. Utrikesminister Billström, M, nämnde varken den ökande hungern i världen, livsmedels- och fattigdomskrisen eller att miljö- och människorättsförsvarare mördas. I en tid när ofattbara 800 miljoner människor plågas av hungersnöd och tre miljoner barn dör årligen till följd av matbrist väljer regeringen istället att minska biståndet. När klimatförändringarna skapar sämre livsmedelssäkerhet till följd av torka och översvämningar väljer regeringen att avsätta mindre pengar till utvecklingssamarbete och istället använda handel som hävstång. Miljöpartiets Jacob Risberg menade att högerregeringens största hinder är att man över huvud taget inte verkar vilja bidra till en bättre värld.
– När fattigdomen i världen ökar minskar Sverige biståndet. När Talibanerna portar kvinnor från landets universitet så gör regeringen analysen att vi behöver en mindre feministisk utrikespolitik. När Erdogan konsekvent agerar anti-demokratiskt så vilar Tobias Billström på en definition av demokrati som vi för länge sen slängt på soptippen. När väpnade konflikter runt om i världens trappas upp drar regeringen ner på biståndet till att stärka demokratin och bygga en stabil rättsstat. När journalister och miljöaktivister runt om i världen drabbas av ökande hot och våld, drar regeringen ner på demokratibiståndet och stödet till civilsamhället, sa Jacob Risberg.
Vårt Sverige kan bättre, om vi vill bättre
Miljöpartiet vill att Sverige ska vara en stark röst för rättvisa, fred och hållbar utveckling i världen. Vår gröna utrikespolitik vill göra verklighet av Agenda 2030 och vår målsättning är att Sverige ska ta en ledarroll för att lösa den globala klimatkrisen. I regeringens utrikespolitiska deklaration nämndes inte ens Agenda 2030, vilket tyder på att regeringen inte ser de globala målen som färdplan. I höst när FN:s generalförsamling samlas genomförs en halvtidsutvärdering av Agenda 2030 och innan dess kommer EU, under Sveriges ordförandeskap, att för första gången ta fram en rapport till FN om hur arbetet går med att följa och uppfylla de globala målen. Trots det, inte ett ord. Miljö och biologisk mångfald var andra ord som lyste med sin frånvaro, trots att regeringsförklaringen lyfte miljö som en av vår tids stora gränsöverskridande frågor.
– Grön politik är en politik som vågar göra verklighet av Agenda 2030 och som står pall när andra vill sätta det egna intresset framför det som är vårt gemensamma. Vi vill använda biståndet till att påskynda utfasningen av fossil energi och möjliggöra att investeringar i förnybart också når de allra fattigaste och att Sverige ska vara en ledande kraft i den globala klimatomställningen och investera i klimat- och miljöarbete i fattiga länder. Sverige ska använda sin röst inom EU att ställa skarpare krav och sätta hårdare villkor i Sveriges och EU:s utrikes- och handelspolitik för att driva på det globala klimatarbetet, bevara biologisk mångfald, främja demokrati och mänskliga rättigheter och minska de globala klyftorna. Sverige kan vara och göra allt det här. Men regeringen väljer att låta bli, fortsatte Risberg.
Kvinna. Liv. Frihet. Eller?
Till skillnad från regeringens utrikespolitik så driver Miljöpartiet en feministisk utvecklings- och utrikespolitik. Billström menar att feminism har varit en hindrande “etikett”, men han redogör inte för hur borttagandet av den feministiska utrikespolitiken ska leda till att regeringen tar steg framåt i frågan. Han påstår att jämställdhet är ett regeringens kärnvärden, men samtidigt minskar stödet till bland annat UN Woman och andra viktiga biståndsaktörer med fokus på kvinnors och flickors rättigheter. Efter utrikesministerns deklaration kvarstår flera frågetecken om hur jämställdhetsarbetet ska genomföras strategiskt och hur jämställdhet genomgående ska in i alla delar av utrikespolitiken.
– Miljöpartiet står redo att använda våra röster för varje kvinnas rätt till sin kropp, sitt liv och sin frihet. För oss är jämställdhet och feministisk utrikespolitik i grunden en frihetsfråga. De feministiska segrar som generationer före oss har stridit för måste försvaras, samtidigt som vi måste göra mer och komma ännu längre. Detta gäller i Sverige, och det gäller även vår utrikespolitik. Vi har inte råd att backa nu. Kvinna. Liv. Frihet. I Teheran, i Kyiv, i Kabul, och på varenda plats där människor trotsar tystnaden, för frihetens skull, avslutade Jacob Risberg.
