Jag saknar ofta en global utblick i energidebatten. Det faktum att kärnkraftens betydelse minskar i världen och att förnybar energi byggs ut allra snabbast tycks ibland inte nå in i riksdagens mötesrum. Redan innan olyckan i Fukushima var trenden tydlig, det avvecklas fler reaktorer än det byggs nya.
Två försök med kärnkraft
I Europa finns idag bara två försök att bygga ny kärnkraft, i Frankrike och Finland. Båda projekten är kraftigt försenade och många gånger dyrare än beräknat vid byggstart. Nyligen skrev den brittiska regeringen avtal med EDF för att bygga ny kärnkraft med ett statligt garanterat pris om cirka 1 krona per kilowattimme i 35 år. Härmed har vi fått en prislapp på hur dyr ny kärnkraft är. I Sverige bygger vi landbaserad vindkraft för halva det pris som brittiska skattebetalare ska tvingas betala för kärnkraften.Det enda som är säkert med kärnkraften är att den inte behövs. På senare år har möjligheten att skapa ett helt förnybart system undersökts av många aktörer, från miljö- och branschorganisationer till banker, försäkringsbolag, konsultbolag och FN:s klimatpanel IPCC. Med liten variation kommer de alla fram till att ett sådant energisystem kan skapas med den teknik som finns idag. Rapporten från IPCC fastslår att den förnybara energin redan är konkurrenskraftig kostnadsmässigt.
Vindkraft god affär
Energimyndigheten fastslår att utbyggnaden av vindkraft gett hushåll och industri ett lägre elpris. De gör bedömningen att elpriset sjunker mer än den kostnad som elcertifikaten idag medför. Utbyggnaden av vindkraften är därför en god ekonomisk affär för hushåll och industri. Därtill kommer samhällsnyttan av de nya jobb som skapas genom utbyggnad av förnybar energi.Därför var det kanske inte så förvånande att tyska facket IG metall ställde sig bakom en kärnkraftsavveckling. De tyska metallarbetarna har förstått var framtidens jobb ligger.När tydliga besked ges om kärnkraftens framtid kan det förnybara växa och nya gröna jobb skapas. Men när resten av världen efterfrågar teknik och kompetens kring vindkraft, solenergi, bioenergi, geoenergi,vågkraft och energieffektivisering har alliansregeringen halverat stödet till förnybar energi och energieffektivisering.Budgetanslagen 2014 är de lägsta sedan regeringen tillträdde 2006.
Unikt goda förutsättningar
Vid en internationell jämförelse har Sverige närmast unikt goda förutsättningar för en omställning till förnybart. Vi har redan ett stort försprång genom den utbyggda vattenkraften och bioenergin, som tillsammans gör att nästan hälften av energin redan kommer från förnybara energikällor.Miljöpartiet vill år 2030 se ett el och värmesystem som till 100 procent baseras på förnybara energikällor. Detta förutsätter två förändringar jämfört med regeringens politik: för det första måste energi användas på ett klokt och effektivt sätt. För det andra behöver de förnybara energikällorna byggas ut snabbare än vad som nu sker. Vårt slutdatum för kärnkraften överensstämmer med den bedömning IEA gör; att de svenska kärnkraftverken av åldersskäl måste avvecklas mellan år 2022–2030.
Många vägar att gå
Det finns många vägar att gå för att nå 100 procent förnybar energi. Vi är många som med spänning väntar på Energimyndighetens utredning om framtidens energisystem. I Danmark har partierna över blockgränserna enats om målet om ett helt förnybart el- och värmesystem till år 2035. Även i Sverige finns stort stöd för detta mål. Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har flera gånger i riksdagen gemensamt röstat om målet 100 procent förnybar energi. I våras beslutade Centerpartiet att skriva in detta mål i sitt idéprogram. Det innebär att en majoritet av riksdagens ledamöter står bakom målet om ett helt förnybart energisystem.Erfarenheter från resten av världen visar att en omställning mot förnybart är både möjlig och önskvärd. Det är dags att även Sverige omprövar kärnkraften.Ett helt förnybart energisystem är nödvändigt för både miljön och plånboken. Sverige förtjänar 100 procent förnybar energi.
LISE NORDIN, energipolitisk talesperson
(Texten är även publicerad som krönika i ERA, elmarknadens branschtidning)
