2023 har hittills varit ett extremt år. Klimatnödläget är här och ingen är redo för de allvarliga kriser som nu drabbar oss. Miljöpartiet presenterar därför idag ny politik för klimatanpassning och krisberedskap. MP kräver att regeringen inrättar en bred parlamentarisk grupp som skapar långsiktighet i klimatanpassningen, samt skyddar arbetet från den partipolitiska polarisering som omöjliggör utsläppsminskningar. Att anpassa Sverige till klimatkrisens nya verklighet måste ges både långsiktighet och bredd.
– På bara några veckor har ofattbara fem miljoner hektar mark brunnit i Kanada, en yta lika stor som Nederländerna. 55 miljoner invånare andas nu av den giftiga röken från skogsbränderna. I Spanien pågår den värsta torkan på hundra år, med förlorade skördar och hela byar utan tillgång till vatten, som följd. Samma utveckling med liknande katastrofala konsekvenser ser vi också i Sverige. Vi står inför en extremt allvarlig situation där människors liv, hälsa och egendom står på spel. Och vi är inte redo – varken för det som drabbar oss idag, eller för det som komma skall. Hela samhället och världen måste nu anpassas efter ett förändrat klimat, samtidigt som vi får ner utsläppen, säger Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi.
Skogsbränder, missväxt och nödslakt
Forskarna har sedan flera månader varnat för att sommaren 2023 kan komma att bli minst lika varm som den 2018 – en sommar med en överdödlighet på 700 personer, hundratals miljoner i kostnader för släckningsarbete och miljardförluster för den redan hårt pressade jordbrukssektorn. Sveriges lantbruk står återigen inför enorma utmaningar. De höga temperaturerna och torkan hotar skördarna, kornas betesmarker är utbrända och risken för nödslakt ökar. Allt med enorma ekonomiska förluster. Flertalet skogsbolag har självmant slutat bruka skogen på grund av den höga brandrisken. Eldningsförbud råder i stort sett hela landet men trots det har flera skogsbränder redan tagit fart. Räddningstjänsten och myndigheter med ansvar för krisberedskap menar att läget är extremt allvarligt.
Regeringen passiv trots extremt läge
Tyvärr förblir regeringen passiv. För några veckor sedan lovade ministern för civilt försvar och landsbygdsministern på en pressträff att Sveriges beredskap är god. Men det räcker inte att “vara på tårna”, som de två statsråden uttryckte det. Vi måste öka takten i klimatanpassningsarbetet. Kriserna är här för att stanna – och de kommer att bli fler och fler, samtidigt som de blir värre och värre.
MP satsar på att katastrofsäkra Sverige
Miljöpartiet ser allvaret och utöver satsningarna på klimatanpassning i budgetmotionen för 2023, sköt vi till en miljard kronor i vårbudgeten för att katastrofsäkra Sverige inför sommaren 2023. Det är självklart avgörande att vi fortsätter att minska våra utsläpp – det kommer alltid vara den mest kostnadseffektiva klimatpolitiken. Varje tiondels grad av ytterligare uppvärmning som kan undvikas kan vara skillnaden på liv och död för våra medmänniskor, för djur och natur. Frågan om klimatanpassning är däremot, i stor utsträckning, en fråga om krisberedskap. Det handlar om att minska riskerna kopplat till bränder, torka och andra former av extremväder.
Klimatanpassningen måste intensifieras
– Arbetet med klimatanpassning kommer att intensifieras allt eftersom klimatkrisens katastrofala konsekvenser förvärras. VI måste hitta en struktur för att genomföra det på ett effektivt sätt tillsammans över blockgränsen kommer kommunerna, som bär ansvaret för Sveriges klimatanpassning, men också våra företag och medborgare, att bli lidande. Arbetet med att anpassa Sverige till klimatkrisens nya verklighet måste ges både långsiktighet och bredd. Och precis som inom andra områden som bedömts vara viktiga att skydda från partipolitiskt käbbel, kräver detta att vi hittar en struktur för att arbeta över block- och partigränser. Och det måste ske nu, säger Märta Stenevi.
Miljöpartiet presenterar nu en rad krav som tjänar syftet att skydda klimatanpassningen från den partipolitiska polarisering som idag omöjliggör arbetet för att minska utsläppen.
Miljöpartiets nya förslag
Kommitté för höjd klimatberedskap. Inrätta en parlamentarisk arbetsgrupp för klimatanpassning och krisberedskap. Arbetet med klimatanpassning är dyrt och kräver stora investeringar under lång tid. Den ryckighet som hittills präglat dagens arbete leder till att kommunerna i praktiken inte litar på att de medel som tillsätts blir kvar. I förlängningen leder detta till att nödvändiga investeringar och förberedelser uteblir. Miljöpartiet vill därför inrätta en parlamentarisk arbetsgrupp för klimatanpassning och krisberedskap. Detta arbete förutsätter både långsiktighet och bredd, och kräver därför en struktur för samarbete över både block- och partigränser.
Håll oppositionen underrättad. En effektiv krisberedskap förutsätter att alla aktörer som berörs hålls informerade. Utan information om läget och regeringens föreslagna åtgärder finns dels en risk för att oppositionen försvårar regeringens arbete. Men denna typ av struktur är också viktig för att regeringens arbete ska kunna granskas.
Miljöpartiets tidigare budgetsatsningar
500 miljoner klimatanpassning i befintlig bebyggelse (Budgetmotion 2023). Vi vill möjliggöra för olika aktörer, som kommuner, kommunala bostadsbolag, intresseföreningar och privata aktörer, att söka stöd för att klimatanpassa redan bebyggd miljö mot skyfall och värmeböljor för att skydda människors liv och hälsa, viktig infrastruktur, fastigheter och miljö.
9 miljarder till klimatanpassning (Budgetmotion 2023). Ansvariga myndigheter behöver resurser för att genomföra konkreta åtgärder inom vattenhantering, livsmedelsförsörjning, klimatrelaterade översvämningar, ras, skred och värmeböljor. Miljöpartiet inkluderade därför en investering på 9 miljarder över en treårsperiod i vår skuggbudget.
En miljard för att katastrofsäkra sommaren 2023 (Vårbudgetmotion 2023). I takt med att larmklockorna från forskarna började ringa allt högre valde Miljöpartiet att skjuta till en miljard i vårbudgeten för att katastrofsäkra sommaren 2023. Exempelvis skulle dessa pengar gå till utbildningsinsatser om värmevård för personal som möter riskgrupper och för att utforma mötesplatser där människor kan svalka sig, där det annars inte finns natur eller vatten
