I veckan kom beskedet att högerregeringen ger tillstånd för bygget av den havsbaserade vindkraftsparken ”Kriegers flak”. Efter det massiva vindkraftsmotståndet menar plötsligt energi- och näringsminister Ebba Busch att hon vill ha mer vindkraft. ”Överallt”. Tyvärr är det inget annat än dimridåer. Regeringen ger med ena handen och tar med den andra. Och priset betalar företagen och hushållen via höga elräkningar.
Regeringspartiet Moderaterna har under lång tid kategoriskt sagt nej till vindkraftsprojekt som tillsammans skulle kunna bidra med mer el än all befintlig svensk kärnkraft. Näringsminister Ebba Busch har i sin tur, sedan vindkraften hamnat på hennes bord, menat att man inte kan “gå in och subventionera ett enskilt kraftslag”. Företagen ska själva stå för notan. Såvida det inte handlar om kärnkraft, vill säga. Där är regeringen redo att stödja utbyggnaden med 400 miljarder i kreditgarantier, som sedan kan komma att betalas av staten om det skiter sig.
Regeringen sviker företagen
Så när regeringen i veckan kom med beskedet att Vattenfall nu får tillstånd att bygga vindkraftsparken ”Kriegers flak” så framstår det som en dimridå. En typ av gröntvättning av politiken eftersom ett stort problem kvarstår – hur Vattenfall ska kunna säkra lönsamheten i projektet söder om Trelleborg. Högerregeringen har nämligen tagit bort den slopade anslutningskostnaden till elnät som S-MP-regeringen föreslagit.
– Tidigare fanns förslag om minskade elnätsanslutningsavgifter för den havsbaserade vindkraften, vilket stoppades i Tidöavtalet. Detta är ingenting annat än ett svek mot företag och hushåll som nu kämpar med höga elräkningar, säger språkrör Märta Stenevi.
Behovet av elproduktion är enormt
Anslutningskostnaden för den havsbaserade vindkraften står för en stor del av den totala investeringskostnaden, ibland så mycket som 30 procent. För havsbaserade vindkraftsparker med små marginaler har den slopade avgiften många gånger varit avgörande för att garantera deras affärsmässiga lönsamhet.
– Regeringen är villig att lägga halva statsbudgeten på ny kärnkraft, men inte en krona på den havsbaserade vindkraften. Här blir konsekvenserna av regeringens prioriteringar tydliga: Vindkraftsbolagen drar öronen åt sig till följd av regeringens anti-vindkrafts-agenda, fortsätter Märta Stenevi.
Behovet av ytterligare elproduktion är enormt – framförallt i södra Sverige.. Miljöpartiet menar därför att regeringen måste göra allt den kan för att få fram ytterligare elproduktion. Här gäller det om att lägga upp plånboken på bordet och betala för kalaset – kosta vad det kosta vill. Det handlar om hushållens ekonomi, företagens lönsamhet, svensk säkerhet och klimatomställningen.
