Regeringen föreslår skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem vid brott mot djur.
– Straffen för djurplågeri måste spegla brottens allvar bättre än idag. Grovt djurplågeri ska kunna leda till fängelse. Det måste också gå snabbare att få en kännbar reaktion vid smärre överträdelser. Det här är ett sätt att att erkänna djurens egenvärde som kännande varelser, säger Miljöpartiets djurpolitiska talesperson Elisabeth Falkhaven.
Skärpta straff för de allvarligaste fallen av djurplågeri
Straffen för de allvarligaste fallen av djurplågeri ska skärpas genom att ett nytt grovt djurplågeribrott införs. Grovt djurplågeri föreslås ha en straffskala med fängelse i sex månader till fyra år, till skillnad från dagens där lägsta straffet är böter och högsta är fängelse i två år, vilket i praktiken betyder att väldigt få djurplågeribrott leder till något annat än just böter. För att avgöra om brottet är grovt ska särskild hänsyn tas till om en gärning har inneburit allvarligt lidande för djuret, omfattat ett större antal djur eller annars varit särskilt hänsynslös eller farlig.
– Vi har jobbat för att grova djurplågeribrott ska kunna leda till fängelse i mycket större utsträckning än idag och nu hoppas vi att det blir verklighet, säger Elisabeth Falkhaven.
Sanktionssystem för mindre överträdelser
I propositionen föreslår regeringen även att ett antal andra överträdelser av djurskyddsbestämmelser ska sanktioneras med sanktionsavgifter. Syftet är att mindre allvarliga överträdelser ska mötas av en snabb och kännbar reaktion direkt från kontrollmyndigheterna. Det kan exempelvis handla om att djurhållaren missat fylla i och skicka in olika rapporter som krävs av djurhållare.
– Det är viktigt att följa de regelverk som finns men vid smärre förseelser är det betydligt mer effektivt med sanktionsavgifter som relativt snabbt kan expedieras och då slippa hela den långa processen med åtalsanmälningar, säger Elisabeth Falkhaven
Propositionen lämnas nu till riksdagen och lagändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2022.
