Överenskommelsen 2014

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har träffat en överenskommelse om vårt gemensamma arbete för ett bättre och modernare Sverige. Tillsammans ska vi öppna vägar för nya jobb, vända resultaten i den svenska skolan och göra Sverige till ett globalt föregångsland för miljön.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna är överens om att gemensamt bilda regering med Stefan Löfven som statsminister.

Denna politiska överens­kommelse fastställer inriktningen för den politik som den gemensamma regeringen avser att föra under den kommande mandatperioden. Överenskommelsen är godkänd av respektive parti.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna kommer i regeringsställning att

Bilda en regering som samlar och moderniserar Sverige 

Vi tänker vara en samarbetsregering för hela Sverige. Vi kommer att söka breda uppgörelser i riksdagen för att säkra centrala politiska reformer. Sverige är för litet för stora konflikter och politiska låsningar.

De senaste årens utveckling med en hög arbetslöshet, sjunkande skolresultat, försämrad jämställdhet, växande klyftor och brister i välfärden måste brytas. De sänkta klimatambitionerna och oviljan att med kraft ställa om till miljövänlig produktion riskerar vår natur, människors hälsa och Sveriges framtida konkurrenskraft. Sänkta skatter har inte byggt Sverige starkt. Nu krävs framtidsreformer som gör Sverige till ett bättre land att leva i – inte bara nu utan också i framtiden.

Ordning och reda i statsfinanserna är grunden för en stark välfärd. Vi tar över statsfinanserna i ett mycket bekymmersamt läge. Trots högkonjunktur har underskotten växt och ligger nu på omkring 90 miljarder kronor. Det kommer att kräva tuffa prioriteringar och väl avvägda investeringar som stärker ekonomin och skapar fler arbetstillfällen.

• Reformer ska genomföras på ett ansvarsfullt sätt. Underskottet i de offentliga finanserna ska steg för steg minska så att Sverige håller sig inom det finanspolitiska ramverket.
• Vi ska söka bredast möjligast samarbete kring viktiga framtidsreformer som påverkar och moderniserar Sverige på lång sikt.

Öppna vägar för nya jobb

Vårt mål är arbete åt alla. Jobbet är för de allra flesta en väldigt positiv och viktig del av livet. Arbete ger en egen inkomst, gemenskap och utveckling. Att alla människor arbetar och försörjer sig möjliggör en bra välfärd av högsta kvalitet, ett samhälle som håller ihop och ökad jämlikhet. Alla människors talanger, färdigheter, erfarenheter och kompetenser ska tas till vara. Det är kraften hos alla de som utbildar barnen, håller uppe kvaliteten i vården, bygger bostäder, kör bussar, skapar mode och musik, står i kassan, programmerar appar och bygger upp framtidens småföretag som bygger Sverige stark.

• Regeringens hela arbete kommer att vägledas av målet att Sverige till år 2020 ska öka antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin så mycket att vi når lägst arbetslöshet i EU 2020.

Klyftorna har vuxit i Sverige. Vi ska vända den utvecklingen Vi ska ta ett gemensamt solidariskt ansvar för varandra och hålla samman Sverige.

• Sverige behöver en politik för jämlikhet, med investeringar i jobb, skola, klimatomställning och välfärd.
• Steg ska tas för att ta bort klyftan mellan beskattning av pension och lön.
• FN:s barnkonvention görs till svensk lag.

Sverige är ett litet exportberoende land som är helt beroende av vår konkurrenskraft på globala marknader. Svenska företag behöver konkurrera med kompetens, produktivitet och innovationsförmåga, inte med låga löner. Svenska företag ska leda vägen för hållbara innovationer. Sverige ska ligga i framkant i klimatomställningen. Sverige ska ha en modern nyindu­strialiserings­strategi.

• Hela innovationskedjan ska stärkas. Ett innovationsråd som leds av statsministern inrättas. Rådet ska bestå av ansvariga ministrar i regeringen och företrädare från branscher, akademi och fackliga organisationer. Rådet ska stödja regeringens arbete med innovationsfrågor. En innovationsstrategi ska tas fram och hela innovations­politiken ska genomlysas.
• Särskilda samverkansprogram tas fram i syfte att frigöra resurser till utvecklingsprojekt inom strategiska områden.
• Företagens villkor stärks genom enklare regler och minskade sjuklönekostnader, vilket särskilt gynnar små företag.
• Genom investeringar i järnvägar, förnybar energi och energieffektiva bostäder skapas nya jobb och sänkta kostnader för företagen.
• Möjligheterna till sociala och miljömässiga upphandlingar ska förbättras i hela den offentliga sektorn. En ny upphandlingsreglering och en ny upphandlingsstrategi ska tas fram som grundas på EU:s nya direktiv från februari i år. Ett arbete ska inledas för att möjliggöra för statliga myndigheter och andra offentliga aktörer att genomföra innovationsupphandlingar.

Alla människor ska respekteras utifrån dem de är och få bidra utifrån sin förmåga. Oavsett ålder, olika livserfarenheter, bakgrund, funktionsnedsättning, religion eller trosuppfattning, hudfärg, kön, könsidentitet eller sexuell läggning. Jobbpolitiken i Sverige måste börja ta sin utgångspunkt i människors vilja till arbete och utveckling.

• Ingen ungdom ska vara långtidsarbetslös. Inom 90 dagar ska arbetslösa ungdomar ha ett jobb, en praktikplats eller gå en utbildning.
• Ordning och reda ska gälla på arbetsmarknaden. Missbruk av visstidsanställningar ska förhindras och arbetstagares rättigheter till trygghet och förutsägbarhet öka. Psykisk ohälsa och sjukskrivningar i arbetslivet, vilket särskilt drabbar kvinnor, ska minska. Svenska löner och villkor ska gälla för alla som jobbar i Sverige. En process inleds i samarbete med andra partier för att säkra att arbetserbjudandet till den enskilde görs juridiskt bindande och att sanktioner införas mot de arbetsgivare som bryter mot regelverket.
• Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en fungerande omställningsförsäkring. A-kassorna ska vara självständiga. Försäkringen ska förbättras genom att taket höjs och ersättningen ligger på 80 % under hela ersättningsperioden. Ett arbete inleds för att se över försäkringen i syfte att underlätta för fler att kvalificera sig för och ansluta sig till den.
• Sjukförsäkringen ska hjälpa människor tillbaka till arbete och egen försörjning. Rätten till rehabilitering måste stärkas.  Taket i sjukförsäkringen höjs och den bortre tidsgränsen i sjukpenningen tas bort. Övriga tidsgränser ses över. Rehabiliteringen stärks. Skyddet vid sjukdom för studerande förstärks.

Arbetslivet förändras i snabb takt. Ny teknik och effektivare arbetssätt frigör resurser men ökar samtidigt arbetstakten. Många upplever ett mer stressigt arbetsliv som sliter ut människor i förtid. Vi ser en utbredning av fler tillfälliga anställningar och utsuddade gränser mellan arbete och fritid. Avvägningen mellan att ta ut produktivitetsförbättringar i arbetstid eller lön får ökad relevans.

• Ett arbete inleds i Regeringskansliet kring det moderna arbetslivet. Arbetslivsforskningen stärks. Tillsammans med arbetsmarknadens parter vill regeringen initiera ett forskningsprogram om kvinnors stressrelaterade arbetsmiljöproblem.

Under de 10 senaste åren har en avslutad gymnasieutbildning utvecklats till en vattendelare på svensk arbetsmarknad. Från att tidigare samvarierat med övriga gruppers arbetslöshet har arbetslösheten bland dem som saknar gymnasieutbildning ökat kraftigt under de senaste tio åren – utan att vi sett en motsvarande ökning i övriga grupper. Trots hög arbetslöshet råder betydande brist på arbetskraft med rätt kvalifikationer. Bristen på rätt kompetens utgör ett hinder för tillväxt och Sveriges förmåga till hållbar omställning.

• Genomför ett stort kunskapslyft med utbildningskontrakt för unga arbetslösa som saknar gymnasieutbildning, nya platser i yrkeshögskolan och vuxenutbildningen och ett permanent yrkesvux.
• Stäng rekryteringsgapet genom fler utbildningsplatser och en reformerad arbetsförmedling.
• Fas 3 avskaffas och ersätts av extratjänster, utbildningsmöjligheter och flexjobb.
• Samtal ska inledas med parterna för att stimulera kompetensutveckling och möjligheter till karriärskiften genom livet samt ett fungerande system för rehabilitering.

Sverige har en stark landsbygd jämfört med många andra länder. Nu är dock allt fler oroade över utvecklingen. Arbetslösheten har bitit sig fast. Sverige och svensk landsbygd behöver en annan riktning. Växtkraften i entreprenörskap och småföretagande på landsbygden är avgörande för hela Sverige. En modern och aktiv regionalpolitik är ett verktyg för utveckling och jobb i hela landet.

• Landsbygdens näringsliv utvecklas genom ett stöd för att säkra tillgången till service med butiker och samhällsservice – med ett särskilt stöd till utbyggnaden av bredband.
• En långsiktig livsmedelsstrategi ska tas fram för att öka matproduktionen i Sverige och stödja ökad svensk och miljöinriktad matkonsumtion. En offensiv satsning på ekologisk produktion och konsumtion genomförs.
• En nationell strategi för att intensifiera marknadsföringsinsatserna av svenska destinationer på strategiska marknader utvecklas. Vi vill uppmuntra inhemsk turism och ekoturism.
• Djurhållningen utvecklas på ett sådant sätt att djuren får möjlighet att utföra sitt naturliga beteende och så att beteendestörningar förebyggs. Tillsynen över djurskyddet förstärks genom ökade resurser till länsstyrelserna som finansieras genom en kontrollavgift.

Det byggs alltför få bostäder i Sverige. Bostadsbristen riskerar framtidens tillväxt, minskar rörligheten och försvårar matchningen på arbetsmarknaden. Bostadsbristen kan bara lösas med fler bostäder, som ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Sverige behöver en nationell bostadspolitik. Fram till 2020 ska det byggas minst 250000 nya bostäder. Det behövs fler hyresrätter som människor med vanliga inkomster kan efterfråga.

• Stimulanser ska finnas både för byggande av små energieffektiva hyresrätter eller studentlägenheter och för de kommuner som står för ett ökat bostads­byggande.
• Bra byggregler ska skydda människor och miljö. Byggreglerna behöver dock förenklas för att snabba upp byggprocesserna.  
• Kreditgivningen för nybyggnation behöver stärkas.
• Bostäderna från miljonprogrammet ska moderniseras på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt.
• En statlig förhandlingsman utses för att samordna kontakter med kommuner som kan bygga fler bostäder på citynära flygplatsmark.

Bland jämförbara länder har Sverige den största skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes- och utlandsfödda. Flera länder med jämförbar invandring lyckas mycket bättre. Det största integrationsproblemet i Sverige är att många utlandsfödda svenskar inte får de jobb som de är kvalificerade för. Det betyder förlorade möjligheter för samhället och individen.

• Tydliga steg ska tas för att motverka diskriminering.
• Ett sammanhållet, nationellt och permanent finansierat system för validering införs.
• Arbetet med nyanländas etablering utvecklas. Nyanlända vuxna och barn ska tidigt inkluderas i samhället, på arbetsmarknaden och i skolan.
• En satsning genomförs på att öka tillgången till aktivt stöd vid diskriminering så att fler kan få hjälp när de blivit diskriminerade.

Funktionshinderspolitiken är en rättighets- och jämlikhetsfråga. Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att verka i vardagen på samma villkor som människor utan funktionsnedsättning vad gäller delaktighet och tillgänglighet.

• En utredning tillsätts i syfte att arbeta fram ett nationellt regelverk och ett samlat huvudmannaskap för hjälpmedel.
• Den nya lagen om otillgänglighet som diskrimineringsgrund ska ses över och breddas.

Vända resultaten i den svenska skolan

Kunskapsnivån i svensk skola måste höjas. När allt fler svenska skolelever lämnar nionde klass utan att kunna gå vidare till gymnasiet är det en tydlig signal: nu måste skolan prioriteras. Det får vara slut på experimenterandet med våra barn. Skattesänkningar, privati­seringar, byråkratisering och vinstjakt har gått ut över kvaliteten, kunskapsresultaten och den jämlika skolan. Kvaliteten i skolan måste förbättras – för varje enskilt barns skull och för våra gemensamma framtidsutsikters skull. 

Lärarna är den viktigaste faktorn för elevens kunskapsresa. Lärare ska få vara lärare, deras administrativa uppgifter måste minska så att de får mer tid för eleverna och för för- och efterarbete. Kvaliteten i undervisningssituationen ska stärkas. Elever ska må bra av att gå till skolan, barnen ska mötas och utmanas i sin kunskapstörst och alla har rätt till en trygg skolmiljö.

• Inget barn ska halka efter och alla barn ska ges möjlighet att springa före. Fler ska anställas i svensk skola så lärare får mer tid för sitt arbete och klasserna kan bli mindre i lågstadiet. Fler speciallärare och special­pedagoger ska anställas i skolan. Vi vill införa en läsa-skriva-räkna-garanti som säkerställer att insatser sätts in så fort en lärare upptäcker ett behov, redan från förskoleklass. Lagstiftningen rörande elevers rätt till särskilt stöd ses över. Vi ger skolan bättre förutsättningar för genom minskade elevgrupper och högre personaltäthet på fritids.
• Stärk lärarna. En nationell samling för läraryrket genomförs. Inom ramen för den nationella samlingen kommer regeringen att tillföra resurser och föra en dialog med parterna för att möjliggöra att lärarnas löner höjs. Lärarnas administrativa börda ska minska och rektorerna ska stärkas i sitt pedagogiska ledarskap.
• Den tillsatta skolkommissionen utvecklas till att innefatta svenska skolforskare och företrädare för professionen. Kommissionen ska arbeta i dialog med riksdagens partier. Kommissionen ska lägga fram förankrade och vetenskapligt underbyggda förslag för exempelvis metodutveckling, klassrumsnära forskning, stärkt ledarskap och jämlikhet i skolsystemet.
• Ordning och reda i skolan. Syftet med verksamheten ska vara utbildning, inte att dela ut vinst till ägarna. Kommunerna ska ges ett avgörande inflytande över nya skoletableringar som hindrar arbetet för att motverka segregation. Krav på långsiktighet i ägandet av skolor ska införas. Överenskommelsen i friskolekommittén ligger fast.
• Alla skolor ska vara bra skolor. Resurser till skolor ska fördelas efter behov. Särskilda insatser ska riktas mot skolorna med allra sämst resultat. Vi vill ha ett samarbete för bästa möjliga skola. Staten behöver vidga sitt fokus från kontroll till stöd, från att mäta till att utveckla.
• Alla elever ska få gå i skolor med bra arbetsmiljö och ändamålsenliga lokaler. Ett stöd införs för att medfinansiera investeringar i bra arbetsmiljö i klimatsmarta skolbyggnader med moderna läromiljöer.

Alla barn i förskolan har rätt att bli sedda, till tid för lek och pedagogiska utmaningar. Barn som har gått i en förskola med hög kvalitet lyckas bättre i skolan. Detta gäller särskilt de barn som har föräldrar med kort utbildning eller barn med tuffa uppväxtvillkor.

• För att höja kvaliteten i förskolan ska barngrupperna minska.
• Alla barn ska börja i förskoleklass som är en viktig brygga mellan förskola och grundskola.

Dagens gymnasieskola står inför helt andra utmaningar än vad som gällde för bara några årtionden sedan. I dag krävs en gymnasieutbildning för att få ett jobb och för att klara sig i ett allt mer komplext och kunskapsintensivt samhälle. Dagens och framtidens arbetsliv och samhälle kräver gedigna kunskaper av alla.

• Alla ungdomar som inte fyllt 18 år ska gå en gymnasieutbildning. Eleverna ska få det stöd som behövs för att nå kunskapsmålen och utvecklas efter sina förutsättningar. Avhoppen från gymnasieskolan ska minska genom nationella mål och genom en gemensam strategi mellan stat och kommun.
• Stärk yrkesprogrammen genom att göra dem högskoleförberedande och genom att göra om dem till yrkescollege i samverkan med arbetslivet.
• Ett estetiskt ämne ska ingå i alla gymnasieutbildningar. 

Allt fler unga söker till en högre utbildning. Men alldeles för många stoppas redan i dörren till högskolan. Sverige tappar nu i andel högskoleutbildade samtidigt som den kvalificerade globala konkurrensen tilltar.

• Antalet högskoleplatser ska öka i hela landet.
• Kvaliteten i den högre utbildningen ska stärkas.
• Forskningen ska ha ett tioårigt perspektiv. Unga forskare ska få bättre villkor. Jämställdheten inom forskningen ska stärkas.

Bli ett globalt föregångsland för miljön

Att stoppa miljöförstöringen och minska klimatutsläppen är en av vår generations största uppgifter. En framåtsyftande miljöpolitik kan lösa miljöproblemen skapar nya möjligheter för jobb och utveckling.  Med ny grön teknik är det inte bara möjligt att minska vår miljöpåverkan utan också att skapa nya resurser för att utveckla vårt välfärds­samhälle. Genom att minska vår förbrukning eller återanvända och återvinna de produkter vi använder kan vi minska belastningen på jordens gemensamma resurser. Både globalt och i Sverige går utvecklingen går dock åt fel håll. I dagsläget är prognosen att enbart två av 16 nationella miljömål nås.

• De nationella miljömålen ska klaras. Avgörande steg ska tas för att göra detta möjligt. Arbetet med minskade klimatutsläpp, för en giftfri miljö, biologisk mångfald och bättre havsmiljö ska prioriteras. Ett miljömålsråd inrättas.
• Förbjud farliga kemikalier. När EU:s regelverk inte räcker till ska Sverige ha ambitionen att gå före med nationell lagstiftning. Platser där barn vistas dagligen, till exempel förskolor och skolor, ska vara giftfria. Ekonomiska styrmedel ska användas strategiskt.
• Insatser mot överfiskning behövs. Fisket och haven ska skyddas genom fler marina reservat, områden fria från bottentrålning och kraftfulla åtgärder mot övergödning. Livskraftigt kustfiske ska värnas.
• Skyddet för biologisk mångfald ska utökas. Fler naturskogar ska skyddas och naturvårdshänsynen ska öka i den brukade skogen.
• Minska avfallet och öka återvinningen. Gör det lönsamt att återvinna och förenkla hushållens möjligheter att källsortera avfall genom att samla ansvaret för insamlingen hos kommunerna. Avfallshierarkin förs in i miljöbalken.
• Rent vatten är en livsförutsättning. Det behövs stärkt skydd och mer förebyggande åtgärder för att skydda dricksvattnet.
• Sverige ska vara en föregångare för en hållbar utveckling inom gruvindustrin, som är viktig för Sverige. Vi vill skapa nya modeller för att utveckla samhällets och gruvnäringens ansvar för att finansiera de investeringar som krävs för en miljömässigt hållbar gruvnäring och samhällsutveckling. Miljökraven vid prospektering och provborrning ska skärpas. Turistnäringens och andra lokala näringars intresse ska beaktas. En analys av framkomliga vägar ska göras inom Regeringskansliet. Sverige ska inte öppna upp för utvinning av uran, olja eller gas.  

Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen fortsätter att stiga i den takt som forskarna ser och förutspår kommer det att leda till mycket allvarliga konsekvenser för livet på jorden. Vi ser redan en global kris för den biologiska mångfalden, där en av de största artutrotningarna i planetens historia pågår. Nätet av arter som bygger våra ekosystem är förutsättningen för vår existens eftersom de producerar vår mat, vårt rena vatten och det syre vi andas. Det krävs ett sammanhållet globalt och nationellt politiskt arbete för att säkra en god miljö även i framtiden.

• Inför ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket ska säkerställa att Sverige minskar utsläppen i den takt som behövs för en globalt hållbar utveckling. Delmål för år 2030 och 2040 ska sättas ut liksom sektorsvisa mål för bland annat trafik, boende och jordbruk. En årlig avstämning av måluppfyllelsen ska göras.
• Under mandatperioden ska användningen av fossila bränslen tydligt minska. Stimulanser och ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om Sverige. Miljöskatternas styrande effekt ska öka. En ny miljöbilsbonus införs för bilar med liten klimatpåverkan. Under mandatperioden ska vi titta på olika metoder för att flyget i högre utsträckning bär sina egna klimatkostnader.
• Ge företag och industrin långsiktiga spelregler för att delta i klimatarbetet. Tillsammans med branscherna vill vi utveckla system för energieffektivisering, teknikutveckling och nya affärsmodeller byggda på cirkulär ekonomi.
• Genom KLOKT-stöd ges kommunernas arbete för minskade klimatutsläpp förutsättningar att stärkas. Biogasens potential ska tas tillvara genom att metanreduceringsersättning införs för hela landet.
• Vårt mål är att minska miljöpåverkan från transportsektorn och flytta långväga godstransporter från lastbil till tåg och sjöfart. Vi vill sätta igång ett arbete för att under mandatperioden införa en vägslitageavgift som även omfattar utländska åkare.
• Resenärer ska kunna lita på att tågen går i tid. Vi ska förbättra och bygga ut såväl det nationella järnvägsnätet som den regionala spårtrafiken och börja bygga banor för höghastighetståg. Vi vill att staten ska återta kontrollen över banunderhållet. SJ får ett uttalat samhällsuppdrag.
• Om Stockholms läns landsting och Stockholms stad önskar förhandla om användningen av trängselskatter och/eller finansieringen av Förbifart Stockholm kommer regeringen att möta det önskemålet. Projektet fryses i väntan på att besked om önskemål om en sådan förhandling finns. Om ny uppgörelse ej nås före första maj 2015 fortsätter projektet enligt plan.
• Genom stadsmiljöavtal ska staten stimulera hållbara transporter i städer. Fler svenska städer behöver kollektivtrafik för att minska klimatutsläppen.
• Under mandatperioden kommer nya mått för samhällsutvecklingen utvecklas som utöver BNP även tar hänsyn till miljöpåverkan, livskvalitet och sociala faktorer.

Energipolitiken är en fundamental del av byggandet av ett hållbart samhälle. Samtidigt är sysselsättningen i Sverige beroende av att det finns en god och tillförlitlig tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Sverige har särskilt bra förutsättningar att bygga ut den förnybara energin genom vår goda tillgång till vatten, vind och skog. På sikt ska Sverige ha ett energisystem med 100 procent förnybar energi.

• En energikommission för blocköverskridande samtal om energipolitiken ska tillsättas i syfte att skapa en långsiktigt hållbar energiöverenskommelse.
• Regeringens ingång i dessa samtal ska vara att kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering.
• Den förnybara elproduktionen bör byggas ut ytterligare. Målet ska vara minst 30 TWh ny el från förnybara källor år 2020 och ett mål till år 2030 ska tas fram. Det teknikneutrala certifikatsystemet för förnybar elproduktion skall användas för detta syfte. Stöd till havsbaserad vindkraft och till solkraft behövs därutöver. Det ska vara enkelt och lönsamt att producera sin egen el.
• Kärnkraften ska bära en större andel av sina samhällsekonomiska kostnader. Säkerhetskraven ska skärpas och kärnavfallsavgiften höjas.
• Ett helhetsgrepp tas om Vattenfall och styrningen av bolaget i syfte att göra det ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi. Vattenfalls planer på att förbereda för byggandet av ny kärnkraft avbryts.

Bilda en feministisk regering som tar konkreta steg för att ge kvinnor och män lika rättigheter och samma möjligheter

Vår vision är ett Sverige där varken kvinnor eller män begränsas av sitt kön – vare sig på arbetsmarknaden eller i livet i övrigt. Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. För att nå ett jämställt samhälle krävs ett långsiktigt och systematiskt arbete. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska.

• Kvinnor och män ska ha samma sysselsättningsgrad. Skillnaderna ska minska under mandatperioden. Heltid ska vara norm på hela arbetsmarknaden. Deltid ska vara en möjlighet.  Som arbetsgivare i kommuner och landsting kommer vi att införa heltid som norm och verka för insatser som gör det möjligt för fler att orka arbeta heltid.
• En handlingsplan för jämställda löner ska tas fram. Där ska förslag om förbättrad lönekartläggning finnas.
• Avgörande steg ska tas så att ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen uppnås. En tredje månad ska reserveras för vardera föräldern och ett mer delat ansvar för föräldraledigheten ska stimuleras. Vi vill se över föräldraförsäkringen med avseende på stjärnfamiljer.
• Vårdnadsbidraget avskaffas.
• Myndigheter och departement får i uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering i all sin verksamhet. Vi ska arbeta med genusbudgetering.  
• Om inte andelen kvinnor i börsnoterade företag är minst 40 % år 2016 kommer vi att lagstifta om kvotering i börsnoterande företag.
• Motverka mäns våld. Stärk kvinno- och brottsofferjourerna. Fler sexualbrott måste klaras upp. Principen om samtycke vid sex är grundläggande. Våldtäktslagstiftningen ska i detta avseende ses över och straffet för grova sexualbrott skärpas.
• Satsa på skolhälsovården och barn- och ungdomspsykiatrin för att motverka och förebygga ungas psykiska ohälsa, något som särskilt drabbar flickor och unga hbtq-personer.

Säkra en världsledande välfärd som kommer människor till del efter behov

Den svenska sjukvården rankas i dag mycket högt i internationella jämförelser när det gäller medicinsk kvalitet. Ska svensk hälso- och sjukvård kunna behålla den toppositionen måste den ha tillgång till den allra senaste kunskapen, professionella medarbetare och de mest avancerade av behandlingsmetoder, teknik och läkemedel. Antalet anställda i kommuner och landsting har minskat under de senaste åren i förhållande till befolkningen i Sverige. Det påverkar personalens arbetsmiljö, men också kvaliteten i vården.

Folkhälsan behöver förbättras. En bra folkhälsa förutsätter bland annat goda levnadsvillkor, goda möjligheter till utveckling samt inflytande och delaktighet för alla.

• Hälsa ska inte vara en klassfråga – de påverkbara hälsoklyftorna ska minska. Arbetet för att förbättra folkhälsan stärks bland annat genom en tydligare ansvarsfördelning och bättre uppföljning. Styrningen av sjukvården ska gynna långsiktig hälsa.
• Tillför vården mer personal genom förbättrad bemanning, traineejobb och fler utbildningsplatser.
• Den grundläggande principen att vård ska fördelas efter behov ska hävdas. Lagstiftningen ändras så att privata försäkringspatienter inte kan gå förbi i kön i den offentligfinansierade vården.
• Lagstiftningen ändras så att möjligheterna att sälja eller privatisera universitets- eller regionsjukhus förhindras. Det ska inte vara möjligt att gå runt lagstiftningen genom att stycka upp verksamheten.
• Vårdcentralen ska vara det naturliga förstahandsvalet för patienten och stå för kontinuitet i mötet med patienterna.
• Antalet utbildningsplatser på både grundutbildningen och specialist­utbildningen för sjuksköterskor utökas.

Allt fler blir allt äldre och andelen äldre i befolkningen kommer att öka relativt kraftigt under de närmaste årtiondena. Att vi får leva längre är en stor framgång för vårt välfärdssamhälle. Många goda år läggs till livet efter arbetslivet för de allra flesta. Ett aktivt och gott liv efter pensionsåldern ska stimuleras.

• En långsiktig kvalitetsplan för den svenska äldreomsorgen tas fram i bred samverkan.
• Äldreomsorgen ges ökad kvalitet genom mer personal.

Det ska bli ordning och reda i välfärden. Ingen ska behöva oroa sig för att barn, sjuka eller gamla blir bedömda utifrån lönsamhet. Människan ska gå före marknaden. Den vinstjakt som pågår i välfärden måste stoppas. Riskkapitalister med kortsiktiga vinstintressen hör inte hemma i välfärden.

• Vi vill ha valfrihet för brukarna men inte fri etableringsrätt för välfärdsföretagen. Därför ska tvångs-LOV tas bort.
• Kvalitetslagar i välfärden införs.
• Insyn i välfärdsföretagens ekonomi ska finnas.
• Privata alternativ i välfärden ska inte kunna göra vinst genom lägre bemanning.
• Offentligfinansierad verksamhet ska tillämpa offentlighetsprincipen och ha meddelarfrihet.
• Lagen om ekonomiska föreningar moderniseras så att kooperativa verksamheter har bättre förutsättningar att utgöra ett alternativ i välfärden.

Läkemedel är del av vårdkedjan, ett samhällsansvar, och lämpar sig därför inte att hanteras som en detaljhandelsfråga. Åtgärder för att höja kvaliteten och patient­säkerheten på apoteksmarknaden genomförs som säkerställer att apotek finns tillgängliga i alla delar av landet.

• Inom 24 timmar ska man få sin medicin.
• Apoteket AB får ett utvidgat uppdrag med ett uttalat samhällsansvar.

Den blocköverskridande pensionsreformen är en förutsättning för ett tryggat pensionssystem. Arbetet fortsätter därför i nuvarande form.

• Miljöpartiet accepterar grunderna i pensionsöverenskommelsen.

Alla ska ha rätt och möjlighet att utöva kultur. Kulturen får individer och samhällen att växa. Kultur och bildning hör samman, och kulturen och skapandet ska stärkas i skolan. Amatörkulturen och det professionella kulturlivet är varandras förutsättningar. Det civila samhället skapar mötesplatser som är fredade för kommersiella lönsamhetskrav och möjliggör utveckling av demokratin.

• Fri entré införs på de statliga muséer.
• En nationell strategi för kultur- och musikskolan tas fram. Barn och ungdomar ska få bättre möjligheter till och lägre avgifter för att delta i idrott, friluftsverksamhet och kulturskola.
• Tillgången till bra skolbibliotek ska säkras.
• Bidrag till föreningslivet ska utformas på ett sådant sätt att möjligheterna att långsiktigt planera och utveckla verksamheten förbättras.

Ta kampen mot rasismen och fördomarna

Rasism och fördomar finns i vårt samhälle. De begränsar människors liv och ställer upp hinder och murar. De stänger dörrar och reducerar oss till vår hudfärg, vår sexuella läggning eller könsidentitet, vår religion eller varifrån vi kommer. I stället för att se oss alla som de unika individer vi är. Antisemitism, antiziganism, islamofobi och afrofobi ska inte ha någon plats i Sverige.

Valresultatet innebar att Sverigedemokraterna med sin främlingsfientliga dagordning tog en betydligt större plats i de flesta beslutande församlingar. Samtidigt vet vi att en stor majoritet av svenska folket vill stå upp mot rasismen.

• Regeringen ska vara tydlig i sitt ställningstagande för ett öppet Sverige.
• Frågor om alla människors lika värde ska lyftas i utbildningssystemet, på arbetsmarknaden och i samhället genom ett aktivt folkrörelsearbete.
• Hatbrott görs till en prioriterad fråga för polisen.
• Regeringen kommer att jobba långsiktigt mot rasism och intolerans. Fler kommuner jobbar idag framgångsrikt med att minska rekryteringen av människor till rasistiska organisationer. Regeringen kommer ta initiativ för att sprida dessa modeller.
• Ett nationellt resurscentrum ska startas.
• Sverige ska ha en aktiv politik för nationella minoriteter.

Vara en aktiv röst i världen

Sverige ska vara en stark röst i världen för frihet, fred, mänskliga rättigheter och solidaritet. Sveriges röst ska alltid vara klar och tydlig när människovärdet kränks. Mänskliga rättigheter, folkrätt, internationell nedrustning och arbete mot terrorism och massförstörelsevapen ska vara hörnstenar i svensk utrikespolitik.

Världens länder är allt mer ekonomiskt beroende av varandra och delar ansvaret för miljön på vår planet. Globaliseringens fördelar ska komma alla till del. Det kräver att människan sätts före marknaden. Demokratin behöver globaliseras och globaliseringen demokratiseras. Större ansträngningar måste göras på att öka antalet demokratiska stater i världen.

Sverige ska spela en viktig roll i den nya globala utvecklingsagenda som tar vid efter FNs Milleniemål 2015. Sverige ska använda sitt internationella förtroendekapital för att ta sig an utmaningen att bekämpa fattigdom genom en miljömässigt hållbar utveckling. Sveriges ambitioner i klimatförhandlingarna ska höjas genom att medel för klimatfinansiering till fattigare länder avsätts.

• Arbetet mot klimatförändringar, opålitliga finanssystem och orättvisor samt kampen för demokrati, mänskliga rättigheter, fred och nedrustning ska bedrivas med kraft.
• Sverige ska aktivt driva kandidaturen till FN:s säkerhetsråd.
• Alla politikområden ska sträva åt samma håll för att skapa global hållbar utveckling.
• Det svenska biståndet ska riktas mot att minska fattigdomen och orättvisorna i världen samt bidra till en miljömässigt hållbar och demokratisk utveckling.
• Svenskt bistånd ska uppgå till en procent av BNI. En ny biståndspolitisk plattform tas fram i samverkan med aktörerna på biståndsområdet.
• Sverige ska erkänna staten Palestina.
• Sverige ska främja en fri och rättvis världshandel. Vi kommer att arbeta för progressiva internationella handelsavtal och riva handelshinder samtidigt som vi står upp för miljön, löntagarnas intressen och människors hälsa.  Handelsavtal ska respektera demokratiskt fattade beslut.
• Det internationella finansiella systemet ska stärkas med ett starkare regelverk. Skatteparadis och skatteflykt drabbar både rika och fattiga länder och ska bekämpas.
• Skydda vårt närområde i Arktis, Västerhavet och Östersjön för att stärka säkerhet och miljöskydd. Sverige ska vara pådrivande i de internationella klimatförhandlingarna.
• Sveriges bidrag till internationell fredlig konfliktlösning ska stärkas. Det Europeiska fredsinstitutet, EIP, ska användas i detta syfte.
• Vapenexportkontrollen gentemot icke-demokratier ska skärpas, inklusive följdleveranser och konsulttjänster Försvarsexportmyndigheten (FXM) läggs ned.
• Den svenska politiken för global utveckling måste få en nystart. Alla politiska beslut ska ta hänsyn till mänskliga rättigheter, människors demokratiska delaktighet, fattigdomsbekämpning och miljömässig hållbarhet.

En mycket stor del av de regler som styr svenskt samhällsliv har numera sin bakgrund i EU:s institutioner.  Den nya svenska regeringen måste fullt ut medverka i arbetet med att leda EU:s politik i en riktning som vi tycker är önskvärd. Sverige ska vara en aktiv och konstruktiv medlem av den Europeiska unionen. Vi ska vara pådrivande i de frågor vi prioriterar.

• Frågor om fler jobb och ordning och reda på arbetsmarknaden, ökad jämställdhet samt en framåtsyftande klimat- och miljöpolitik ska prioriteras i det svenska EU-arbetet.

Den svenska militära alliansfriheten har tjänat och tjänar vårt land väl. Försvaret av Sverige börjar i Sverige. Det svenska försvaret och dess folkliga förankring ska stärkas och vår krisberedskap förbättras.

• Sverige ska inte vara medlem i Nato. En modern svensk säkerhetspolitik byggs på ett ökat nordiskt samarbete, en aktiv Östersjöpolitik, ett samarbete i EU och ett starkare stöd till Förenta Nationerna.
• Försvaret förstärks genom att Försvarsberedningens förslag genomförs.
• Personalförsörjningen till det militära försvaret och den svenska krisberedskapen ska tryggas.

Regeringen ska i Sverige och EU verka för att stärka rättssäkerheten och den personliga integriteten, bland annat när det gäller datalagring.

• Datainspektionen och den parlamentariska integritetskommissionen ska göra en översyn av befintlig lagstiftning för att hantera detta, också i ljuset av att allt fler privata aktörer samlar in information om konsumenter.

Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Det finns särskilda skäl att eftersträva en bred uppslutning kring migrationspolitiken. Regeringen ska därför eftersträva en breda uppgörelser i riksdagen när nya lagförslag läggs inom migrationspolitiken.

• Den tidigare regeringens uppgörelse med Miljöpartiet om migrationspolitiken ligger fast.
• Alla Sveriges kommuner ska ta ett solidariskt ansvar för flyktingmottagandet.
• Sverige ska verka inom EU för att skapa fler lagliga vägar in i EU för att söka asyl samt för att öka mottagandet av kvotflyktingar.