Att män slår och dödar kvinnor är en fråga för hela samhället. Idag presenterar jämställdhetsminister Märta Stenevi flera åtgärder för att förebygga och stödja dem som utsätts för våld.
– Så länge som en enda kvinna mördas av sin partner eller före detta partner har vi inte gjort tillräckligt. Inget barn ska tvingas uppleva våld under uppväxten och ingen tonårstjej ska utsättas för våld av sin pojkvän, säger Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi.
I höstbudgeten för 2022 föreslår regeringen en rad åtgärder för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Det handlar om permanenta medel och statsbidrag, samt en reform för skyddat boende för våldsutsatta vuxna och barn.
Mäns våld mot kvinnor måste upphöra
Hela samhällets förmåga att förebygga brott och stödja dem som utsätts måste förbättras. Arbetet måste bli mer effektivt, strukturerat och samordnat och inkludera ett brett spektrum av åtgärder. Regeringen föreslår omfattande resurser för att kunna genomföra det åtgärdspaket som presenterades i juni samt att ytterligare åtgärder ska vidtas.
– Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Genom permanenta medel och statsbidrag skapar vi stabila och långsiktiga förutsättningar för arbetet med att förebygga mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i nära relation samt arbetet med att skydda de som utsätts för våld. Nu kan vi bygga vidare på det åtgärdspaket som presenterades innan sommaren, säger Märta Stenevi.
Permanenta satsningar för att bekämpa våldet
För att komma bort från kortsiktiga projekt och istället driva ett långsiktigt och uthålligt arbete föreslår regeringen mer pengar till arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Regeringen föreslår också att pengarna från och med 2024 permanentas på en nivå av 300 miljoner kronor per år.
Åtgärderna omfattar alla de områden som beskrivs i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, såsom hbtqi-personers och mäns utsatthet för våld i nära relationer samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Även barn drabbas hårt av mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, både genom att bevittna våld och genom att själva bli utsatta. Barnets rättigheter och barnets bästa är en av utgångspunkterna för den nationella strategin.
Långsiktigt stöd till kvinno- och tjejjourer
De ideella organisationernas verksamhet på brottsofferområdet är sedan lång tid tillbaka ett betydelsefullt komplement till det offentliga åtagandet att bereda skydd och stöd till brottsoffer. Många ideella organisationer bedriver utåtriktat förebyggande arbete och de representerar kunskap, kompetens och erfarenheter som är värdefulla i utvecklingen av offentlig brottsofferverksamhet.
Regeringen föreslår att statsbidragen till kvinno- och tjejjourer, deras riksorganisationer samt andra organisationer som arbetar med liknande stöd till våldsutsatta blir permanenta.
Kvalitetskrav på skyddade boenden
Det är nödvändigt att stärka barnrättsperspektivet till barn som bor på skyddade boenden! Nästan lika många barn som vuxna vistas varje år i skyddat boende. Barn som följer med en vårdnadshavare till skyddat boende är en mycket sårbar grupp. De har oftast själva utsatts för våld eller bevittnat våld. Idag saknas det tydliga regler för de skyddade boendena, när det bland annat gäller specifika kvalitetskrav och krav på tillstånd.
Regeringen kommer att lämna ett lagförslag i syfte att öka kvaliteten samt stärka barnrättsperspektivet i dessa boenden.
Fast boende för våldsutsatta kvinnor och barn
Våldsutsatta kvinnor och barn ska inte behöva gå från ett skyddat boende, tillbaka till gärningsmännen för att de inte har någonstans att bo. Regeringen vill därför tillsätta en expertgrupp som ska se till så att våldsutsatta personer blir erbjudna varaktigt boende.
Regeringen föreslår att det avsätts 15 miljoner kronor för 2022 och 30 miljoner kronor för 2023 respektive 2024. En del av pengarna ska betalas ut till verksamheter i ett antal pilotkommuner.
Pengar till stödlinjerna
Det är viktigt att våldsutsatta har någonstans att vända sig när de vågar söka hjälp. Den möjligheten finns genom den nationella stödtelefonen för våldsutsatta, den s. k. Kvinnofridslinjen. Regeringen föreslår 8 miljoner kronor årligen till Uppsala universitet för att ge långsiktiga och goda förutsättningar för verksamheten med Kvinnofridslinjen.
För att förebygga sexuellt våld startades 2012 den nationella stödtelefonen Preventell. Målet är att förhindra allvarliga brott riktade mot framför allt kvinnor och barn. Preventell riktar sig både till förövare, närstående och vårdgivare som behöver råd och hjälp att hantera frågor kring sexuellt våld och oro för sexuella övergrepp.
Regeringen vill ge långsiktiga förutsättningar för verksamheten att fortsätta.
Straffskalorna skärps för sexualbrott
Regeringen föreslår straffskärpningar i sexualbrotten, särskilt skärpt minimistraff för våldtäkt och våldtäkt mot barn. De skärpta straffen kommer att medföra ett ökat tryck och omfattande kostnader för Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse. Regeringen kommer därför att tillföra omfattande resurser till dem.
En ny lag föreslås om spårsäkring efter sexuabrott. Regeringen föreslår därför även ökade medel till hälso- och sjukvård.
Läs mer på regeringen.se
