Idag presenteras grundlagsutredningen, som utrett frågor om det skydd för grundläggande fri- och rättigheter som gäller enligt regeringsformen. Kommittén har lyckats nå en bred samsyn, men Miljöpartiet har lämnat in reservationer mot två av utredningens sex punkter då vi anser att förslagen inte är tillräckligt tydliga.
Maria Ferm, tidigare statssekreterare samt riksdagsledamot, var först Miljöpartiets ledamot i kommittén. Sedan februari 2024 är Jan Riise, riksdagsledamot, Miljöpartiets representant.
Den parlamentariskt sammansatta kommittén för grundlagsutredningen har utrett nya grundläggande fri- och rättigheter: en rätt till abort, en rätt till domstolsproövning och ett generellt skydd mot diskriminering.Därtill har man utrett om grundlagsskyddet för äganderätten och näringsfriheten, och om rätten till medborgarskap bör ändras för att möjliggöra återkallelse av medborgarskap, för de personer med dubbla medborgarskap som begått systemhotande brottslighet, brott mot mänskligheten eller vissa andra internationella brott eller andra mycket allvarliga brott, eller vars medborgarskap tilldelats som resultat av oriktiga uppgifter eller dylikt. Kommittén har också utrett om det bör införas utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten i förhållande till kriminella sammanslutningar.
Miljöpartiet ställer sig bakom utredningen som generellt sett nått en bred samsyn, men vi reserverar oss mot de två sistnämnda delarna som berör återkallelse av medborgarskap och att begränsa föreningsfriheten i förhållande till kriminella sammanslutningar. Man kan ha förståelse för ansatserna, men de saknar precision och är mycket otydliga. Det riskerar att äventyra rättssäkerheten.
– Miljöpartiet ser medborgarskap som ett medel för och tecken på integration och delaktighet i det svenska samhället, inte som något som ska användas i rätts- och brottssammanhang. Man riskerar också att skapa ett A- och B-lag med den skrivning som finns i betänkandet, där personer får olika skydd beroende på var de är födda. Det är inte rättvist. Det säger Jan Riise, Miljöpartiets ledamot i kommittén.
Enligt Miljöpartiets mening är kommitténs förslag gällande föreningsfrihet i samband med kriminella organisationer otillräckliga vad gäller tydlighet, definitioner över tid och rättssäkerhet. I mer auktoritära stater har på senare år civilsamhällesorganisationer definierats som “kriminella”; vi är oroliga för att en sådan utveckling skulle kunna ske även i Sverige och möjliggöra kriminalisering av exempelvis miljöorganisationer eller organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter. Därför reserverar vi oss även mot den delen av betänkandet.
