Idag kom SCB:s utsläppsstatistik för tredje kvartalet 2024. Som väntat visar siffrorna på en kraftig ökning av klimatutsläppen: 6,4 procent under tredje kvartalet 2024 jämfört med samma kvartal 2023. Regeringens agerande går på tvärs med klimatlagen som anger att politiken ska skydda människor från farliga klimatförändringar och sänka utsläppen. Därför har vi idag anmält regeringen till KU för brott mot klimatlagen.
– Jag menar att regeringen bryter mot klimatlagen genom att inte bedriva ett arbete som är inriktat på att minska utsläppen av växthusgaser, säger Katarina Luhr, klimatpolitisk talesperson i Miljöpartiet, till TT idag.
Enligt statistik från SCB:s ökade utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin med 6,4 procent under tredje kvartalet 2024 jämfört med samma kvartal 2023. Vi är inte förvånade. Vi kan igen konstatera att regeringens arbete hittills inte varit inriktat på att minska utsläppen av växthusgaser eller syftar till att förhindra farlig störning i klimatsystemet. Politiken bidrar inte heller till att skydda ekosystemen samt nutida och framtida generationer mot skadliga effekter av klimatförändring,
– Klimatlagen skapades för att regeringen inte ska kunna skjuta upp åtgärder och komma undan ansvar men det är precis vad regeringens politik gör. Det minskar hela det resterande utsläppsutrymmet och det kommer bli mycket svårare att nå klimatmålen, säger Katarina Luhr.
KU måste granska regeringen
Riksdagen har i klimatlagen (2017:720) ålagt regeringen ett tydligt ansvar att bedriva klimatpolitiken utifrån beslutade klimatmål och med hänsyn till framtida generationer. I samtliga tre budgetar som nuvarande regering lagt fram bedömer regeringen själva att den samlade politiken leder till ökade utsläpp under majoriteten av mandatperioden. SCB:s preliminära statistik visar att utsläppen från den svenska ekonomin ökade med i snitt 6,4 procent procent under de tre första kvartalen år 2024. Med anledning av det allvarliga läge där klimatutsläppen ökar på grund av aktiva beslut av regeringen bör Riksdagens konstitutionsutskott pröva om agerandet av statsministern och regeringen bryter mot klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket.
Politiken är inte inriktad på minskade utsläpp
Utöver prognoser och statistik för de faktiska utsläppen finns ett flertal punkter som tydligt visar att regeringens klimatpolitiska arbete inte är inriktat på att minska utsläppen. I klimatredovisningen till budgetproposition för år 2023 listar regeringen de styrmedel vars borttagande bedöms öka utsläppen, varav några är följande:
- Klimatbonus avvecklas (elbilsbonusen)
- Avisering om tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel samt följdändringar för lågbeskattad olja
- Avisering om bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor med bil eller förmånsbil
- Avisering om justerade avdrag för tjänsteresor och hemresor med egen bil eller förmånsbil
- Avisering om sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk
Klimatpolitiska rådet visar i sin rapport att regeringen i budgetpropositionen för 2024 lägger mer medel på reformer som bedöms hindra omställning än på åtgärder som bedöms främja omställningen. Även i budgetpropositionen för år 2025 lägger regeringen mer pengar på åtgärder som de själva bedömer ökar utsläppen, än på åtgärder som de bedömer minskar utsläppen.
Expertrådens utlåtanden
I utvärderingar från regeringens egna expertråd Klimatpolitiska rådet respektive Finanspolitiska rådet görs bedömningen att regeringens arbete inte är inriktat på att minska utsläppen. I Klimatpolitiska rådets granskning av regeringens klimathandlingsplan 2023 står bland annat följande: “Den klimatpolitiska handlingsplanen leder in på en onödigt riskfylld väg för Sveriges klimatomställning. På kort sikt uppstår riskerna av att utsläppen ökar och nödvändiga beslut skjuts på framtiden, på lång sikt genom att den anvisade vägen mot nettonoll riskerar att vara för smal och innehåller satsningar på för få områden.”
Vidare konstaterar klimatpolitiska rådet att “Handlingsplanen lever inte upp till klimatlagens krav. Den saknar i stor utsträckning utsläppsprognoser för beslutad politik och tidsangivelser för planerade insatser samt bortser från de nationella etappmålen till 2030. I stället aviserar handlingsplanen att dessa mål ska utredas på nytt. En kommande utredning fråntar emellertid inte regeringen ansvaret att presentera en plan för att nå de av riksdagen fastställda gällande klimatmålen.”
Finanspolitiska rådet skriver följande i sin rapport från 2024: “Vi är kritiska till regeringens klimatpolitik på flera punkter. Mest grundläggande är att regeringen saknar en sammanhållen och begriplig strategi för att nå såväl de svenska som EU:s klimatmål till 2030. Åtgärder har vidtagits som i sig ökar utsläppen medan utsläppsminskningar skjuts på framtiden. Detta, tillsammans med optimistiska förhoppningar om att kunna köpa utsläppsrätter av andra länder och avsaknad av tillräckliga åtgärder för att öka upptaget av koldioxid i skog och mark, riskerar att klimatmålen antingen inte uppfylls eller blir dyra att uppfylla.”
Halva mandatperioden har gått
Att en regering genom otillräckliga åtgärder inte ska få försena, försvåra och fördyra klimatarbetet var en av anledningarna bakom riksdagens beslut om Klimatlagen. Regeringen har nu haft flera möjligheter att analysera, utreda och föreslå klimatpolitiska åtgärder som uppfyller de ramar som klimatlagen och klimatmålen sätter. Regeringens avsikter med klimatpolitiken har vid flera tillfällen redovisats till riksdagen och till EU. Dessa redovisningar visar på ett otillräckligt arbete med att minska klimatutsläppen i den utsträckning som klimatmålen anger.
Brister i saklighet – krävs granskning
Flera av regeringens och statsrådens redovisningar av klimatpolitikens effekter bryter också mot Regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet. Mest flagrant är påståendet om att regeringens klimatpolitiska handlingsplan leder hela vägen till nettonoll 2045, något som både uttrycks i handlingsplanen och i regeringens kommunikation runt den. Klimatpolitiska rådet har konstaterat att påståendet brister i saklighet och är missvisande. Rådet skriver:
“Regeringen ger dock en missvisande bild av handlingsplanens förväntade bidrag till att målet uppnås. Påståendet att handlingsplanen leder ”hela vägen till nettonoll” brister i saklighet.”
Trots detta har regeringen fortsatt att upprepa påståendet, i närtid, i skrivelser och debattinlägg.
Det är av största vikt att återrapporteringen till riksdagen i form av exempelvis skrivelser är så saklig och korrekt som möjligt samt att urvalet av uppgifter som tas med i redovisningarna svarar mot kravet att information till riksdagen ska ge en rättvisande bild. Redovisningen utgör ett viktigt beslutsunderlag för utskotten vid bedömningen av i vilken mån beslutade eller angivna mål är uppfyllda.
Med anledning av det som anförs ovan bör konstitutionsutskottet granska om statsministern och regeringen bryter mot klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket. Det rör såväl åtgärdernas faktiska utfall som den eventuella brist på saklighet som åtgärderna presenterats med.
