Idag presenterade Miljöpartiet tre nya förslag som ökar valfriheten för Sveriges skogsägare; mer oberoende rådgivning, nya affärsmodeller i skogen och förmånliga skogslån till den som vill ställa om till hyggesfritt. Förslagen innebär en valfrihetsreform som river hinder för de skogsägare som vill sluta kalavverka och istället ställa om till naturnära och hyggesfria skogsbruksmetoder.
– I skogsdebatten målas det ofta upp en bild av att valet står mellan att antingen låta all skog stå orörd eller att fortsätta med dagens kalhyggesbruk. Det är en fördummande bild. Den stora frågan är inte om skogen ska brukas, utan hur, säger språkrör Daniel Helldén (MP).
Med över 300 000 enskilda skogsägare som tillsammans äger nästan hälften av all produktiv skogsmark har Sverige en nära unik mångfald av skogsägare. Men den mångfalden återspeglas inte i skogsbruket – hela 97 procent av de brukade skogarna brukas med kalhyggesmetoder.
– Det här visar att skogsägarnas valfrihet i praktiken är kraftigt begränsad. Vi presenterar idag förslag för att på riktigt öka skogsägarnas valfrihet. Vi vill, tvärtemot regeringen, ge Sveriges skogsägare fler alternativ, inte färre, säger språkrör Amanda Lind (MP).
Få vinnare men många förlorare med intensivt kalhyggesbruk
Det industriella kalhyggesbruket har få vinnare men många förlorare. Vinnarna är främst skogsbolagens aktieägare. Till förlorarna hör alla landsbygdsbor som inte själva äger skog men som får “hemmaskogen” kalavverkad intill knuten och skogsstigar och svampställen förstörda. Hit hör också näringar som naturturism och renskötseln som båda drabbas hårt när kalhyggena breder ut sig. Sett ur hållbarhetsperspektiv är hela samhället förlorare, eftersom vi alla är beroende av friska ekosystem och skogens klimatnytta.
Slutligen är det en väldigt stor grupp som förlorar på dagens skogsbruk: Sveriges hundratusentals små- och medelstora skogsägare.
För samtidigt som skogsbolagen gjort rekordvinster, har Sveriges skogsägare länge dragits med dålig lönsamhet. Och trots att många vill något annat med sin skog än att kalhugga den, sitter de fast i ett system som styr mot kalhyggesbruk.
Stort intresse för hyggesfritt skogsbruk
Alternativet till dagens ohållbara skogsbruk är moderna, naturnära och hyggesfria metoder. Ett naturnära skogsbruk ger en bättre balans mellan skogens olika värden – sociala, ekonomiska och ekologiska. Kort sagt: fler vinnare och färre förlorare. Flera studier och en lång rad enskilda markägare och organisationer visar att naturnära skogsbruk är minst lika lönsamt som, och i många fall mer lönsamt än kalhyggesbruket, för den enskilde skogsägaren.
Intresset för naturnära skogsbruk växer snabbt hos Sveriges skogsägare, men den faktiska omställningen går långsamt. För långsamt, konstaterar både myndighetsrapporter och skogsägarupprop.
Omställningen hindras av marknadsmisslyckande i skogen
Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har flera gånger riktat tung kritik mot vad de konstaterar är ett marknadsmisslyckande i skogen. Myndigheterna pekar på bristen på oberoende skogsrådgivning, och på problemet med vinklad rådgivning från organisationer som vill köpa in billigt virke till industrin. Experterna understryker även behovet av ersättning till de som vill ställa om men som inte har ekonomisk möjlighet att avstå från en slutavverkning.
– Allt det här är problem som politiken kan och behöver lösa. Men lösningarna kommer inte att komma från nuvarande regering. För när Tidöpartierna ska välja mellan skogsägarna och skogsbolagen, då väljer de alltid bolagen, säger språkrör Amanda Lind.
Det är regeringens aktiva val att prioritera skogsbolagen över skogsägarna som ligger bakom att det saknas tillgång till oberoende rådgivning i allmänhet och om hyggesfria metoder i synnerhet. Det är regeringens fokus på industrin som gör att det inte finns tillräckligt med budgetanslag för att betala de markägare som frivilligt har ansökt om att få skydda sin skog mot ersättning. Och det är för att tillgodose industrins behov av billigt virke som regeringen nu driver på för ett ännu mer intensivt brukande av skogen.
Miljöpartiets valfrihetsreform
För att öka valfriheten för Sveriges skogsägare föreslår Miljöpartiet:
1. Förmånliga skogslån för övergången till hyggesfritt
Det behövs ett förmånligt, statligt skogslån för övergång till hyggesfritt. Lånet ska erbjudas markägare som vill ställa om till naturnära skogsbruk, men som av ekonomiska skäl inte kan avstå från en slutavverkning. Det kan handla om en skogsägare som behöver lösa ut en släkting i samband med ett arvskifte eller som har investerat i dyra åtgärder som markbearbetning och plantering och därför inte kan avstå intäkten från en slutavverkning.
2. Mer oberoende rådgivning
Aktörer som anlitas för skogsrådgivning är nästan alltid organisationer som också jobbar med att köpa in virke till skogsindustrin. Råden från dessa virkesköpare utgår främst från vad som snabbast och billigast ger virke till industrin.
Miljöpartiet vill därför ge Skogsstyrelsen i uppdrag att öka sin rådgivande verksamhet och att jobba med uppsökande rådgivning för att stimulera övergången till hyggesfritt skogsbruk.
3. Nya affärsmodeller i skogen
Vi vill ge Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram konkreta förslag på styrmedel för nya affärsmodeller i skogen där klimat- och miljönytta blir en integrerad del i marknadsekonomin. Detta förslag kommer från myndigheterna.
– Dessa förslag kommer inte lösa alla utmaningar, men de är viktiga steg på vägen för mer mångfald och mindre enfald i den svenska skogen. Och de är viktiga steg för att Sveriges skogsägare ska få ökad valfrihet – på riktigt, säger språkrör Daniel Helldén.
