Klimatminister Romina Pourmokhtari har lovat att avgå om utsläppen ökar. Nu ökar utsläppen. Därför finns bara två alternativ för Pourmokhtari – att ändra politiken eller att avgå, skriver Amanda Lind Daniel Helldén och Elin Söderberg på Expressens debattsida idag.
Nyligen upprepade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) sitt tidigare löfte om att avgå ”om vi rör oss längre ifrån Sveriges klimatmål, och utsläppen ökar med mig som klimatminister” Länge har Pourmokhtari lyckats slingra sig ur följdfrågor på detta, men i takt med att regeringens politik får genomslag i verkligheten kan hon inte längre komma undan sitt eget löfte.
Sveriges klimatlag kräver att regeringen publicerar en klimatredovisning i samband med den årliga budgeten. Samtliga av Tidöregeringens klimatredovisningar har bedömt att regeringens politik leder till ökade utsläpp.
När Tidöpartierna föreslog att chocksänka reduktionsplikten bedömde regeringen själv att förändringen skulle leda till utsläppsökningar om hisnande fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2024. Allt detta har klimatministern enträget viftat bort. Enbart prognoser går inte att fästa någon vikt vid, har Pourmokhtari hävdat.
Utsläppen ökar
Det enda som spelar någon roll, enligt ministern själv, är vad den faktiska utsläppsstatistiken visar. Nu behöver Pourmokhtari fundera ut en ny strategi, för preliminär statistik från SCB visar att utsläppen från den svenska ekonomin ökade med nära 7 procent under årets första kvartal, jämfört med 2023.
I dag presenteras motsvarande statistik för andra kvartalet. Den visar att utsläppen ökar med 5,6 procent.
Utöver att avfärda kvalificerade prognoser har klimatministern ofta velat flytta fokus till att hennes politik ska skapa bättre förutsättningar för näringslivets omställning. Frågan är hur länge ministern kan komma undan med det. Den senaste tiden har präglats av allvarliga nyheter om hur gröna industrisatsningar i Sverige antingen stoppats eller skjutits upp.
Vattenfall har pausat utvecklingen av den havsbaserade vindkraftsparken Kriegers flak, och varnar för att samma beslut kan fattas för parken Kattegatt syd.
Anledningen är att regeringen stoppat Svenska kraftnäts utbyggnad av stamnät till havs. Uniper har skrotat sin satsning på grönt flygbränsle i Långsele, och även miljardsatsningen på produktion av grönt fartygsbränsle i Örnsköldsvik har stoppats.
På listan finns även Volvos framskjutna elektrifieringsmål och nu senast nyheten om att LKAB skjuter fram sitt mål om fossilfri järnsvamp för verksamheten i Kiruna.
Fossilt är billigare
Forskare pekar på att huvudproblemet för de gröna satsningarna är att det fossila fortfarande är billigare. Tidöregeringen har kraftigt ökat de fossila subventionerna och kommer 2025 att ha sänkt skatterna på fossila drivmedel med över 17 miljarder kronor.
I takt med att regeringens politik får genomslag i verkligheten, går konsekvenserna att mäta. Och med SCB:s statistik kan vi konstatera att Tidöregeringens politik har lett till att utsläppen av växthusgaser i Sverige ökar.
Därför finns bara två alternativ för Pourmokhtari; att ändra politiken och minska utsläppen – eller att avgå.
Amanda Lind, språkrör (MP)
Daniel Helldén, språkrör (MP)
Elin Söderberg, klimat- och näringspolitiskt talesperson (MP)
Du hittar debattartikeln i Expressen här.
