Idag presenterade Försvarsberedningen sin slutrapport. Miljöpartiet ställer sig bakom huvudinriktningen för rapporten, men invänder mot vissa delar om klimat och miljö, NATO och internationella insatser.
Miljöpartiet ser positivt på att beredningen kunnat enas om stora satsningar på det civila försvaret. Miljöpartiet vill se ett totalförsvar i balans och detta är ett viktigt steg på vägen även om vi hade velat se att utvecklingen och de finansiella tillskotten till det civila försvaret hade fortsatt efter 2028.
– Det är inte rimligt att det militära försvaret ska fortsätta att växa efter 2028, men inte det civila. Det är viktigt att samhället har en grundläggande robusthet och förmågan att motstå fredstida kriser bidrar till den krigsavhållande effekten, säger Miljöpartiets försvarspolitiska talesperson Emma Berginger.
Miljöpartiet hade dock velat se tydligare skrivningar om försvarets förmåga att möta hot som naturkatastrofer och miljöförstöring och om klimatanpassningen av Sveriges försvar. Det handlar både om att försvaret ska bidra till minskade utsläpp och att försvaret ska kunna fungera i ett samhälle som har ställt om till ett energi- och bränslesystem som baseras på el och förnybara bränslen. Att Försvarsmaktens olika verksamheter behöver utökas får heller inte ske på ett sätt som hotar dricksvattenförsörjning, livsmedelsproduktion eller miljön. Försvaret får inte hota det vi behöver skydda.
Nej till kärnvapen
I frågan om NATO-medlemskapet accepterar Miljöpartiet riksdagens beslut och kommer inte att driva frågan om ett utträde. Som medlemmar av NATO är det dock viktigt att Sverige fortsätter driva en självständig utrikespolitik och står upp för viktiga värden som demokrati och mänskliga rättigheter, såväl inom som utom Nato. Miljöpartiet vill även att Sverige driver principen om No First Use inom Nato.
Regeringen undertecknade ett så kallat DCA-avtal med USA i december. När riksdagen röstar om avtalet i juni kommer Miljöpartiet att rösta nej, eftersom frågan om kärnvapen på svensk mark lämnas öppen. Miljöpartiet står fast vid att kärnvapen aldrig ska få finnas på svensk mark, varken i freds- eller krigstid.
Slutligen har Miljöpartiet invändningar mot att Försvarsberedningen ställer Sveriges aktiva engagemang och deltagande i internationella insatser mot stärkandet av Sveriges nationella förmåga. Vi vill att Sverige istället stärker sin roll i det konfliktförebyggande och fredsfrämjande arbetet.
Stärkt totalförsvar
Miljöpartiets försvarspolitiske talesperson Emma Berginger företräder Miljöpartiet i Försvarsberedningen och medverkade på dagens pressträff på Regeringskansliet tillsammans med företrädare från övriga riksdagspartier. Hon säger:
– Det är bra att Försvarsberedningens arbete nu går i mål. Sverige behöver anpassa säkerhets- och försvarspolitiken efter det allvarliga politiska läget vi är i, med ett fullskaligt invasionskrig i Europa, och det är bra att vi gör det tillsammans, genom en bred partipolitisk förankring. Sverige måste stärka sitt totalförsvar – såväl när det gäller det militära som civila, och fortsätta vara en stark röst för demokrati, fred och mänskliga rättigheter.
Miljöpartiet står sedan tidigare bakom överenskommelsen från våren 2022 om 2 procent av BNP i anslag till det militära försvaret när det är praktiskt möjligt. Enligt regeringen kan det vara uppnått till 2028. 2 procent av BNP i anslag motsvarar 2,4 procent enligt den nya definitionen som utgår från vad Nato räknar in i försvarsutgifter. Därmed är den höjning som vi gått med på en höjning på 0.2 procent av BNP från 2028 och framåt.
Försvarsberedningen
Försvarsberedningen är ett samrådsorgan mellan regeringen och riksdagspartierna om den kommande inriktningen för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Idag presenterades försvarsberedningens slutrapport, den sista rapporten av totalt fyra stycken. Rapporterna som Försvarsberedningen tagit fram ska ligga till grund för det kommande försvarsbeslut som regeringen ska ta under hösten.
Vill du se pressträffen i sin helhet går den att hitta här.
Här kan du läsa rapporten och Miljöpartiets avvikande uppfattning.
