Idag presenterar jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi flera satsningar för att stärka tryggheten för de människor som har störst behov av stöd i vardagen. Bland annat höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen, höjt underhållsstöd samt stärkt personlig assistans.
I höstbudgeten för 2022 föreslår regeringen förstärkningar av sjuk- och aktivitetsersättningen, höjt underhållsstöd och stärkt personlig assistans. Det är en satsning för att få livet att funka för många som har svårt att få ihop det idag.
Tryggheten måste stärkas
Tryggheten för människor som får sjukersättning eller aktivitetsersättning måste stärkas! Tyvärr är det många med ersättning som har det tufft ekonomiskt och som många gånger kämpar med att få vardagen att gå ihop.
Regeringen föreslår därför en höjd garantinivå i sjukersättningen och aktivitetsersättningen från och med den 1 januari 2022.
Bostadstillägget för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning har inte anpassats till höjda boendekostnader, och därför föreslår nu regeringen en höjning av bostadstillägget för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning.
Ökad inkomst för ensamstående föräldrar
Regeringen vill att familjer med låg inkomst ska få det lättare ekonomiskt. Idag är det många ensamstående föräldrar som har en låg ekonomisk standard, ibland under lång tid. För att stärka inkomsten för ensamstående föräldrar föreslår regeringen att underhållsstöd till barn som är 7–10 år höjs med 150 kronor per månad. Det innebär att underhållsstödet kommer att uppnå samma belopp som för barn i åldersgruppen 11–14 år, dvs. 1 823 kronor per månad.
En höjning av underhållsstödet är särskilt viktigt för ensamstående kvinnor med barn.
Rätten till assistans stärks
Rätten till assistans behöver stärkas. Regeringen vill stärka rätten till assistans för det som tidigare kallats tillsyn. Fler barn ska också få rätt till personlig assistans genom att det så kallade föräldraansvaret smalnas av och görs mer rättssäkert. Patientsäkerheten vid sjukvårdande insatser ska också säkras.
Förslagen innebär att fler människor, varav många barn, kommer att få rätt till assistansersättning och personlig assistans. Människor som har rätt till personlig assistans och som också är i behov av sjukvårdande insatser ska kunna få ett samlat stöd, med stärkt patientsäkerhet, utan att förlora sin assistans.
Utredningen föreslår att reformerna ska träda ikraft 2023. Kostnaderna har beräknats uppgå till 712 miljoner för 2023 och till 3,56 miljarder per år när reformerna fått full effekt.
Ett nytt nationellt kompetenscentrum
Regeringen vill utreda förutsättningarna för ett nationellt kompetenscentrum, för att få en överblick och samla kunskap om LSS målgrupper. De är viktigt att de människor som bor i LSS-boenden har tillgång till personal med rätt kompetens. Tidigare undersökningar visar att de allra flesta trivs i sitt LSS-boende och känner sig trygga med personalen. Däremot visar IVO:s tillsyn och Socialstyrelsens kartläggning att det finns utmaningar när det gäller bemötande, samt brister på kunskap om funktionsvariationer. Ett nationellt kompetenscentrum skulle kunna bidra till att öka förståelsen och kunskapet och intellektuella funktionsvariationer och autism.
Regeringen kommer återkomma med ett myndighetsuppdrag för att utreda förutsättningarna för ett nationellt kompetenscentrum, och hur det i så fall kan organiseras.
Mer pengar till Försäkringskassan
Försäkringskassan behöver ökade resurser för att kunna hantera mer administration och fler antal ärenden, till följd av dels reformer inom sjukförsäkringen, dels reformerna i assistansersättningen.
För reformen Stärkt sjukförsäkring tillförs Försäkringskassan 45 miljoner kronor för 2022, och för reformerna stärkt assistans ökas Försäkringskassans förvaltningsanslag med 18,8 miljoner 2023.
Läs mer på regeringen.se
