10 frågor till Maria Ferm om förslaget om längre uppehållstillstånd för gymnasiestudier

Maria Ferm svarar på frågor om regeringens förslag för att nyanlända ungdomar ska få stanna i Sverige medan de pluggar på gymnasiet.


Regeringen har presenterat ett förslag för  att nyanlända ungdomar ska få stanna i Sverige medan de pluggar på gymnasiet. Syftet är att uppmuntra att nyanlända läser på gymnasiet och öka chanserna till permanenta uppehållstillstånd på sikt.

Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson, Maria Ferm, svarar på frågor om förslaget:

  1. Kommer förslaget få någon betydelse?
    – Ja, jag är väldigt glad och lättad att vi kunnat presentera ett förslag som jag vet betyder så mycket för så många. För en del ungdomar innebär förslaget att de kan gå klart gymnasiet och därefter få möjlighet till permanent uppehållstillstånd genom arbete istället för att utvisas på sin 18-årsdag. För andra ungdomar innebär förslaget att de får längre uppehållstillstånd och kan känna sig trygga med att de kommer att få avsluta sina gymnasiestudier.
  2. Kommer förslaget att gå igenom riksdagen?
    – Det både tror och hoppas jag. Även om vi har haft svåra diskussioner om migrationspolitik i riksdagen, så tror jag att alla partier vill ge de bästa förutsättningarna för elever som går i skolan och för att deras lärare ska kunna göra ett bra jobb.
     
  3. Gäller förslaget även ungdomar som läser på språkintroduktion, eller bara de som hunnit komma in på ett nationellt program?
    – Ja, förslaget gäller även studier på introduktionsprogrammen. För de ungdomar som sökte asyl före den 24 november 2015 och som saknar ett ordnat mottagande i hemlandet kommer studier på introduktionsprogram kunna leda till ett uppehållstillstånd på fyra år. För de ungdomar som sökt asyl efter den 24 november 2015 och som studerar på ett introduktionsprogram ska det första uppehållstillståndet gälla i 13 månader, och kunna förlängas med ytterligare 13 månader. När det andra tillståndet går ut krävs att man har börjat på ett nationellt program eller motsvarande för att uppehållstillstånd för gymnasiet ska beviljas.
     
  4. Vad händer med ungdomarna när de gått klart gymnasiet?
    – Då har de möjlighet att få permanent uppehållstillstånd om de får ett arbete. Ingen med skyddsskäl utvisas heller. De som kom före den 24 november 2015 och saknar ordnat mottagande i hemlandet kommer att få uppehållstillstånd som sträcker sig över fyra år. Enligt nuvarande praxis bör ett så långt tillstånd senare kunna leda till permanent uppehållstillstånd, men det kommer prövas i varje enskilt fall.
     
  5. Behöver man ha ett jobb samma dag som man går ut gymnasiet för att få stanna?
    – Nej, förslaget är att ge sex månaders tillstånd för att få tid att hitta ett arbete. En del kommer också att ha fått en sådan anknytning att de får stanna av det skälet.
     
  6. Gäller reglerna oavsett om man är under eller över 18 år?
    – Förslaget gäller i stora delar oavsett om man har hunnit fylla 18 år eller inte (till exempel om man beviljas tillfälligt uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande). När det gäller ensamkommande barn som saknar ordnat mottagande i hemlandet måste ungdomen vara under 18 år när det första beslutet fattas för att han eller hon ska få stanna av det skälet. Om personen har fyllt 18 år eller har fått sin ålder uppskriven till 18 år och saknar andra skyddsskäl kommer han eller hon troligtvis att få avslag på sin asylansökan. Då omfattas han eller hon inte heller av förslaget om längre uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Om personen däremot fyller 18 år efter att det första beslutet har fattats så omfattas han eller hon fortsatt av reglerna.
     
  7. Gäller reglerna även de som redan har eller kommer att ha hunnit få ett beslut enligt Migrationsverkets nya praxis?
    – Ja, reglerna kommer även gälla de personer som redan har fått beslut enligt det nya rättsliga ställningstagandet. Det handlar alltså om ungdomar som sökte asyl före den 24 november 2015 och saknar ordnat mottagande i hemlandet. De har antingen fått ett kortare tillfälligt uppehållstillstånd i väntan på 18-årsdagen, eller är så pass nära 18-årsdagen att de har fått ett beslut om avvisning med så kallad uppskjuten verkställighet. Personen måste befinna sig i Sverige när ansökan görs.
     
  8. Innebär förslaget att alla barn som kommer till Sverige får stanna om de läser på gymnasiet?
    – Nej, de som får avslag för att de saknar skyddsbehov och som bedöms kunna återvända därför att de har ett ordnat mottagande omfattas inte av förslaget. Uppehållstillstånd kommer alltså inte beviljas bara på den grunden att en ungdom går i gymnasiet. Han eller hon måste i Migrationsverkets första bedömning ha skäl som gör att han eller hon får stanna i Sverige, om än tillfälligt. De som omfattas av förslaget får fortsätta med sina studier även om grunden för det första uppehållstillståndet senare upphör.
     
  9. Innebär förslaget att de som kom före den 24 november 2015 nu får tillfälliga uppehållstillstånd istället för permanenta som ni tidigare lovat?
    – Som rättsläget ser ut nu beviljas inte denna grupp ensamkommande ungdomar permanenta uppehållstillstånd, utan tillfälliga tillstånd fram till 18-årsdagen. Detta beror på ett nytt ställningstagande från Migrationsverket. Alternativet om vi inte skulle lägga fram det här förslaget hade alltså varit att de ensamkommande ungdomarna i denna grupp skulle utvisas när de fyller 18 år, inte att de skulle få permanenta tillstånd. Därför är förslaget verkligen ett steg framåt.
     
  10. Kommer inga barn som kom före den 24 november 2015 kunna få permanent uppehållstillstånd?
    – Jo, de barn som beviljas uppehållstillstånd som flyktingar, alternativt skyddsbehövande, på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter eller verkställighetshinder, eller som beviljas uppehållstillstånd på grund av att de saknar ordnat mottagande i hemlandet men är under 16 år, påverkas inte av det rättsliga ställningstagandets hårdare praxis utan får fortfarande permanenta uppehållstillstånd. Lagförslaget påverkar alltså inte dessa personer.

Relaterade nyheter

Paus räcker inte – släng förslaget om id-kontroller i papperskorgen

SvD:s ledarpodd: Den nya gymnasielagen

Gymnasielagen ändras: ”Har blivit en del av vårt samhälle”

Kunde inte hitta några poster

Försök med en annan filtrering eller sökning.

Läs alla nyheter