STOPPA MÄNS VÅLD MOT KVINNOR
Idag, på den internationella kvinnodagen är vi tre partier Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V) och Miljöpartiet (Mp) som gemensamt vill lyfta mäns våld mot kvinnor. Vi ser att samhällsproblemet, mäns våld mot kvinnor, är ifrågasatt och vi är inte beredda på att låta kvinnor som utsatt grupp marginaliseras. Det finns flera faror med att tillåta en sådan förskjutning, inte minst kan det få negativa konsekvenser för skyddet och arbetet för just denna grupp. Vi riskerar att det åker tidsmaskin bakåt i tiden.
Moderaterna (M) i Helsingborgs stad har vid upprepade tillfällen den senaste tiden i sammanhang där mäns våld mot kvinnor nämnts, betonat att det är viktigt att bredda de exempel som ges genom att lyfta att män också utsätts för relationsmässigt våld. Märk väl, när exempel ska ges lägger de tyngdpunkten på att komplettera med män, inte icke-binära eller HBTQI-personer. Ord har betydelse och vi anser att det måste vara mäns våld mot kvinnor OCH våld i nära relation. Mäns våld mot kvinnor ska benämnas för vad det är!
Nu senast gällde det ett initiativärende lagt av S och V där partierna ville ge socialnämnden förslag om att utreda hur den sociala boendeförturen t.ex. genom avtal med hemkommunerna kan inkludera kvinnor på skyddade boende t.ex. hos Kvinnojouren som inte är folkbokförda i Helsingborg. Förutom V och S fick förslaget stöd av Centerpartiet (C) i socialnämnden och medhåll av Mp som däremot inte har någon ledamot i nämnden.
Initiativet kompletterades inte för att inkludera fler vilket även den föreslagna utredningen hade kunnat föreslå. Istället lades ett motförslag av ordförande Mathilda Hjelm (M) ordförande i socialnämnden (som också röstades igenom). I förslaget var begreppen kvinnor, boende förtur och kvinnojouren borttagna. Kvar i förslaget till beslut fanns att människor skulle få stöd att underlätta övergången till eget boende. Motiveringen, enligt moderaterna, var att det ansågs exkluderande mot andra våldsutsatta människor. De påstod till och med att det skulle vara diskriminerande och strida mot likställighetsprincipen. Med det resonemanget skulle kommuner inte kunna bedriva ett arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor. Påståendet föregår utredningens resultat och det är en juridisk tolkning som sades finnas som underlag för övriga att ta del av, men som upprättades i efterhand. Om moderaternas juridiska tolkning får företräde, så kan det få stora konsekvenser för det fortsatta arbetet och framförallt skyddet för denna särskilt utsatta grupp.
I både Socialtjänstlagen, internationella konventioner och resolutioner som vi är juridiskt bundna till samt den nationella strategin, kan vi läsa att mäns våld mot kvinnor beskrivs och lyfts fram på ett särskilt sätt. Socialnämnden har dessutom ett särskilt ansvar för arbetet med denna grupp. Det finns det goda anledningar för!
Enligt Nationellt centrum för kvinnofrid NCK, dödas omkring 15 kvinnor om året av en partner. För män är motsvarande siffra strax under tre fall om året. Dvs risken för en kvinna att dödas av våld i en nära relation är fem gånger större än för en man. Att kvinnor är en särskilt utsatt grupp lyfter även många lagstiftningar fram. Det går inte att prata om mäns våld mot kvinnor utan att se de maktstrukturer som finns. Det är ett strukturellt problem och ska inte förminskas till ett individuellt problem. Samma maktstrukturer förklarar ojämställda löner och maktfördelning.
Men det innebär inte att andra grupper friskrivs från våld i nära relationer. Våld i nära relation drabbar även HBTQI-personer och män. Det drabbar människor! Men det innebär inte att vi kan bortse från maktanalyser som visar att kvinnor och HBTQI-personer är extra utsatta för våld i nära relationer. Även i samkönade relationer är det vanligaste att förövaren är en man.
Kvinnorörelsen har kämpat flera årtionden för att etablera begreppet mäns våld mot kvinnor vilket ersatte det som innan ofta benämndes som kvinnovåld. Att begreppet nu år 2023 behöver försvaras tillsammans med den analys det bygger på är oroväckande. Att lyfta fler gruppers utsatthet ska inte vara på bekostnad av samhällsproblemet, mäns våld mot kvinnor.
Sociologer har flera gånger lyft riskerna med att ta bort den strukturella maktanalysen vid politiska beslut om våld i nära relationer. T.ex. lyfter Holmberg, Enander och Lindgren att avsaknaden av maktanalys riskerar att leda till att våld i nära relationer bara diskuteras i form av insatser. Författarna menar att när det strukturella maktperspektivet försvinner kan även möjligheterna att lösa problem på en strukturell nivå utebli.
Kvinnors utsatthet och de maktstrukturer som ligger bakom mäns våld mot kvinnor får aldrig förminskas. När vi nås av insikten av vad makt gör i en relation är det lättare att inkludera andra utsatta grupper. Vi, S, V och Mp är medvetna om att fler exempel behöver lyftas, vi behöver prata om att män är utsatta för våld i en nära relation och vilket stigma det är. Men det får aldrig ske på bekostnad av de framgångar den feministiska rörelsen gjort med att visa på den strukturella utsatthet som drabbar kvinnor. Då riskerar vi att vrida klockan tillbaka och de kvinnoröster som modigt vågat gå i fronten tystas.
My Rosell (S) andra vice ordförande socialnämnden
Saera Khan (V) ledamot socialnämnden
Sofia Kamlund (Mp) kommunalråd
