Motion Ny politisk organisation
Presenterad till Kommunfullmäktige 26/8-2013
Ny politisk organisation
Det finns tendenser i samhället och den demokratiska utvecklingen som det finns anledning att uppmärksamma och anpassa organisationen efter. Det ena är att samtidigt som det allmänpolitiska intresset ökar bland folk, minskar intresset för partipolitik och förtroendet för de politiska institutionerna minskar. Om den utvecklingen fortsätter kan det få förödande konsekvenser för förtroendet för den representativa demokratin. En konsekvens av detta är också att partierna får svårare att rekrytera aktiva medlemmar. En annan tendensen som delvis är en följd av den första är att i och med svårigheten att locka fler personer som är aktiva i partipolitiken faller mer och mer arbete och ansvar på de som finns kvar och har tagit på sig uppdrag. Samtidigt har det politiska arbetet blivit mer komplext och omfattande, vilket gör det svårt för en förtroendevald att kunna sköta sitt uppdrag enbart på fritiden. Det finns också fler politiska partier invalda i fullmäktige vilket innebär att även representanter för dessa, i flera fall små partier med begränsade resurser, har ett ansvar att ha kännedom om vad som händer i hela den kommunala organisationen. Detta arbete måste med den nuvarande organisationen helt skötas på fritiden. Att vara ledamot i en nämnd eller styrelse ger bara en mycket begränsad kunskap som underlag för att antingen kunna ta ansvaret (om man är del i en majoritet) eller för att bedriva en aktiv opposition. Politiker i ledande befattning (presidierna) har ett informationsövertag som gör det mycket svårt för en enskild ledamot att skaffa sig en självständig helhetsbild av verksamheten. Det är inte den information som lämnas som är den väsentliga i sammanhanget, utan det är den information som man inte får.
De politiska partierna tar ett steg tillbaka till förmån för medborgarinflytande
Det är viktigt att den politiska organisationen i en kommun är utformad så att den stärker förtroendet bland medborgarna för den representativa demokratin. Partierna och de förtroendevalda ska verka för att genomföra de vallöften och program de gått till val på. Men i synnerhet på den kommunala nivån är de flesta frågor som det fattas beslut om inte av den karaktären att de påverkas av en politisk ideologi eller har tagits upp i ett handlingsprogram. Istället är det många gånger konkreta frågor som planeringen för hur ett närområde ska utvecklas, var en kommunal anläggning ska placeras och hur det ska utformas mm. Det är därför viktigt att ha en organisation som kan skaffa sig kännedom om väljarnas inställning till olika frågor genom olika former av medborgardialog. Folkomröstningar är ett sätt som kan vara användbart i vissa mycket speciella fall, men är som regel för trubbigt och svårtolkat i frågor som har flera dimensioner och möjligheter att välja på, och kampanjerna för de olika alternativen i en omröstning tenderar till att tas över av de politiska partierna. I en dialog med medborgarna kan en fråga istället utvecklas i samklang med medborgarnas önskemål och behov. Men även möjlighet till inflytandet har i sig en mycket stor betydelse – delaktighet, även demokratisk delaktighet, är t o m fastställt som ett målområde för den nationella folkhälsopolitiken. Kommunens politiska organisation bör därför ha integrerade funktioner och avstämningar för medborgardialog och -inflytande, och medborgare ska också ha en direkt tillgång till de beslutande församlingarna. Exempel på detta kan vara möjlighet att lämna medborgarförslag, allmänhetens frågestund, medborgarpaneler, fokusgrupper mm, men även funktioner som säkerställer inflytande från grupper i samhället som normalt inte kommer till tals.
Inrätta funktion som arvoderade gruppledare, politiska sekreterare eller liknande.
Det finns i dag 9 partier representerade i fullmäktige. De stora partierna kan skapa sig en bra plattform i form av ordförandeposter och i kommunstyrelsen finns tre heltidsarvoderade politiker – två kommunalråd och ett oppositionsråd. Vilka partier som får ordförandeposter resp kommunalrådsposter avgörs inte direkt av valresultatet utan genom förhandlingar mellan partierna. Med det nuvarande systemet går det inta göra på annat sätt, men det innebär att partier med lågt väljarstöd kan skaffa sig inflytande över verksamheter som är större än valresultatet motiverar. Det är en omständighet som kan undergräva förtroendet för valsystemet och den representativa demokratin. Men det innebär också att små partier kan se sig i praktiken tvingade att ingå i en majoritet och därmed ta ansvar för en politik som de har små möjligheter att ha full insyn i och kunskap om, eftersom den eller de ledamöter som tar sig på uppdraget måste sköta detta helt på sin fritid. En uppgift som många gånger kan vara omöjlig eftersom det krävs att man under arbetstid ska kunna ta kontakt med tjänstemän och verksamheter för att skaffa sig en egen uppfattning. Även om ett parti i majoriteten får en ordförandepost och man därigenom får en plattform att arbeta från är det svårt att skaffa sig tillräcklig kunskap om de övriga kommunala verksamheterna.
Det är därför rimligt att det tillskapas någon form av politisk tjänst, i form av gruppledararvode eller politisk sekreterare eller liknande. Omfattningen av arvodering eller tjänst bör vara proportionellt mot valresultatet, med ett minimum av 10% (motsvarande en halv arbetsdag per vecka) för alla partier som är representerade i fullmäktige.
Finansieras i möjligaste mån inom befintlig ram
En målsättning bör vara att en ny organisation ska rymmas inom samma ekonomiska ram som den nuvarande, även om det också är rimligt att om väljarna röstar in fler partier i fullmäktige så måste det också tillåtas kosta mer resurser.
Fullmäktige har idag 61 ledamöter, och det är med tanke på de avtagande intresset för partipolitik och ambitionen att överföra infytande direkt till medborgarna motiverat att minska antalet ledamöter. Det minsta möjliga antalet ledamöter regleras genom en uträkning beskriven i kommunallagen.
Det finns i dag två heltidsarvoderade kommunalråd och ett oppositionsråd, samt ordförande och andre och tredje vice ordförande i nämnder. Det är knappast motiverat ens i nuläget, och tillförs möjligheten till en politisk plattform i form av arvoderade gruppledare eller sekreterartjänster finns det ännu mindre behov. Omfattningen av oppositionsrådstjänsten bör balanseras mot den gruppledararvode/politisk sekreterare och minska till 50%
Idag medges att arvode utgår för uppdrag även om man redan är heltidsarvoderad. Denna förmån måste oavsett förändring av organisation tas bort.
Med uppdrag ska följas ansvar
De förbättrade möjligheterna för de förtroendevalda som representerar partierna bör följas upp med motsvarande ökad möjlighet/skyldighet att ta ansvar för sin politiska verksamhet. Samtliga förtroendevalda som arvoderas med skattemedel ska också få möjlighet/skyldighet att svara på frågor och interpellationer i fullmäktige från såväl fullmäktigeledamöter som från allmänheten i en ”allmänhetens frågestund”.
Tidplan
Ovanstående förslag till ny politisk organisation ska ses som ett diskussionsunderlag för vidare diskussioner mellan partierna. Eftersom förändringarna enligt förslaget är så pass omfattande är vårt förslag att planeringen för den nya organisationen görs under nästa mandatperiod och införs efter valet 2018.
Miljöpartiet föreslår en ny politisk organisation enligt ovanstående. Förslaget sammanfattas i följande punkter:
1. Stärk organisationen för medborgarinflytande, exempelvis genom införande av medborgarförslag, allmänhetens frågestund i fullmäktige, medborgarpaneler, interaktiv hemsida mm.
2. Minska antalet ledamöter i fullmäktige (lägsta möjliga antalet ledamöter är reglerat i kommunallagen)
3. Endast två ordföranden i nämnder och Kommunstyrelse
4. Oppositionsråd 50 % tjänst
5. Arvodera gruppledare i de politiska partierna, proportionellt mot valresultat
6. Samtliga ledamöter som arvoderas med skattemedel ska ha möjlighet/skyldighet att svara på frågor och interpellationer i fullmäktige
7. Förslaget utformas slutligt i överläggningar i ”parlamentariska gruppen” (på gruppledarnivå), och införs efter valet 2018.
Ur skrift om representantativ demokrati från regeringskansliet – Sören Holmberg m fl
http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/57/1055bcda.pdf
sid 13 …hävdar deltagandedemokrater att aktiva medborgare
leder till en kvalitativt bättre representativ demokrati…
sid 13: Argumentet är dels att
politiska beslut skall föregås av folkligt deltagande, inte bara vara
ett godkännande i efterhand, dels, i John Stuart Mills efterföljd, att
deltagande ger kompetens och ansvarskänsla.
Sid 13: Modellen brukar benämnas
diskursiv eller deliberativ demokratiteori. ”Den grundläggande
tankegången är att deltagarna genom det öppna samtalet vidgar
sina (privata) perspektiv, och på ett eftertänksamt sätt kan enas
om det gemensamma bästa” (citerat från Hallberg 1997:35).
sid 14: Deltagardemokraternas huvudargument är alltså att politiskt
deltagande ger upphov till bättre beslut. Deltagande ger färdighet
och det offentliga samtalet minskar inverkan av olika egenintressen.
Europabarometern – mäter hur nöjda medborgarna är med demokratin – Sverige hamnar något under medelvärdet.
(-95, därefter något ökade värden)
Svagt förtroende för de politiska partierna och de politiska institutionerna
sid 23:Väljarnas förtroende för partierna har minskat, men
det har inte inneburit att intresset för politik har dragits med i
fallet. Valundersökningarnas analyser av väljarnas subjektiva
intresse för politik visar tvärtom på en klar ökning över tid.
Sid 25: I Sverige instämde 46 procent av svarspersonerna i
1968 års valundersökning i påståendet att ”De som sitter i riksdagen
och beslutar tar inte mycket hänsyn till vad vanligt folk
tycker och tänker”. Trettio år senare i valet 1998 hade motsvarande
siffra stigit till hela 75 procent (Gilljam och Holmberg 1995:85-
87).
sid 25: Andelen svenskar som uppger att de har ett mycket eller ganska litet förtroende
för politiker har ökat från 55 procent 1988 till 68 procent 1998.
sid 26: Resultaten tyder på att politiker
har blivit ett nedsättande ord, ett slags skällsord, i svensk
debatt. En gång i tiden var det hedrande att vara förtroendevald.
Det är inte lika fint att vara politiker i dag.
Sid 34: Det minskande valdeltagandet i västvärlden motsvaras dock
inte av en allmän nedgång i det politiska deltagandet. Utvecklingen
har tvärtom varit den rakt motsatta. Medborgarnas deltagande i
olika politiska aktiviteter utöver att gå och rösta har ökat mycket
påtagligt i Västeuropa sedan 1950-talet.
Sid 34: demokratirådet säger: ”Det är framförallt de
enkla och minst förpliktigande formerna som ökar. De politiska
aktiviteter som kräver större arbetsinsatser och mer permanent
engagemang stagnerar däremot eller går rent av tillbaka”
sid49: Det är svårt att tala om en god åsiktsrepresentation när den
representativa demokratins alla mekanismer – alltifrån nomineringsprocessen,
över partiernas opinionsbildning under valkampanjen
till väljarnas åsiktsröstning på valdagen – ger upphov
till en sämre åsiktsrepresentation än vad en lottningsprocedur
skulle göra. Men riksdagsledamöterna uppfattar åsiktsrepresentationen
som bra. I Martin Brothéns riksdagsstudie 1998 ansåg en
majoritet av ledamöterna (57 procent) att riksdagen avspeglade
väljarnas åsikter mycket eller ganska bra. Bland medborgarna var
det endast 21 procent som trodde detsamma (Brothén 1999b). Det
är bara att konstatera att väljarna hade mer rätt än ledamöterna.