Kortare arbetstid – ett förslag för bättre arbetsvillkor för lärare i utsatta skolor
För att få mer attraktiva skolor och locka fler lärare till utsatta områden föreslår Miljöpartiet i Göteborg en timme mindre undervisningstid varje dag.
– Arbetsmiljön måste vara mer attraktiv i skolan, särskilt i utsatta områden. Många skolor har svårt att locka utbildad personal, därför måste vi vara innovativa, säger Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd och ordförande i Grundskolenämnden.
– Jag har själv jobbat som lärare och vet hur det kan kännas att vara stressad och ha hög belastning. Vi måste göra vad vi kan för att minska stressen och öka motivationen. Ingen ska känna sig utlämnad, säger Karin Pleijel.
Miljöpartiet föreslår 40 miljoner kronor till att förbättra arbetsvillkoren för lärare i skolor med många elever som har sämre studieförutsättningar. Pengarna skulle kunna användas till att minska undervisningstiden och ge lärare möjlighet till fortbildning, forskning eller annan stimulans.
– Det skulle kunna göra att de utsatta skolorna blir de mest lockande och utvecklande arbetsplatserna, säger Karin Pleijel.
Miljöpartiet har även drivit igenom ett beslut om att Göteborgs Grundskolenämnd ska utreda och föreslå åtgärder som kan göra arbetsvillkoren mer attraktiva i de skolor som har de största utmaningarna.
– Oavsett i vilket klassrum en elev går, oavsett var i staden man bor ska man känna sig trygg med att skolan har hög kvalitet. Alla barn ska få lust att lära mer, utveckla sin potential och klara skolans mål, säger Karin Pleijel.
Välutbildade och kunniga lärare är avgörande för att barnens skolgång ska vara framgångsrik. Lika avgörande är det att rektorerna kan skapa en pedagogisk och professionellt utvecklande miljö som kan stimulera lärarna att ständigt utveckla sin undervisning.
– För att barnen ska få den stimulans och det stöd som krävs, behöver lärarna få möjlighet att utveckla just den undervisning som fungerar i den aktuella miljön. Att som lärare lyckas bemästra de redskap som göra att eleverna lyckas är den bästa utdelningen, säger Karin Pleijel.
Detta är viktigt i alla skolor, anser Karin Pleijel, men särskilt i skolor som har stora socioekonomiska utmaningar.
– Det finns idag ett generellt mönster kring vilka skolor som det är attraktivt att arbeta på som lärare. Skolor i välmående områden har fler sökande per tjänst än skolor med större utmaningar. Därför måste vi göra det mer attraktivt att jobba även i utsatta områden.
De förslag som Göteborgs stad ska ta fram för att förbättra villkoren för lärare i utsatta skolor är en del i att skapa mer likvärdiga skolor i staden.
– Det skulle till exempel kunna vara att skapa lockande forskartjänster, där forskning om framgångsrika metoder varvas med undervisning. Få mer tid för återhämtning eller reflektion med sina kollegor. Eller skapa profiler som attraherar elever från hela staden, något vi vet även brukar locka lärare med ett starkt engagemang, menar Karin Pleijel.
Ett annat sätt att öka likvärdigheten mellan skolorna är att fördela resurserna mer likvärdigt mellan alla skolor. Det beslutade den rödgröna ledningen om i våras. Nu följer resurserna elever, istället för bara bostadsområden. Elever som har föräldrar med låg utbildning och sämre ekonomi har svårare att klara skolan. De kriterierna styr nu hur pengarna ska fördelas till skolorna, oavsett var eleven bor.
Under mandatperioden har rödgröna ledningen satsat historiskt mycket på grundskolan, över en halv miljard. Dessutom 300 miljoner kronor till övrig skolverksamhet.
– Men, vi måste göra mer. Det är alldeles för stora skillnader mellan skolorna i staden. Det är inte acceptabelt, säger hon.
Miljöpartiet vill även att skolornas arbete med elevhälsa ska stärkas. Skolorna behöver hitta fler sätt att förebygga ohälsa och göra något åt den press som idag finns på eleverna. Pengarna kan räcka till totalt 40 tjänster eller andra åtgärder som kan förebygga och motverka den psykiska ohälsan.
– Vi vet att skolorna skulle behöva anställa fler yrkesgrupper, som ser till det sociala och psykologiska behovet, säger Karin Pleijel.
Skolorna kan behöva strukturera arbetet så att de inte bara arbetar med individer utan också med grupper, menar Karin Pleijel. Och även att elevhälsoteamen fortsatt kan kopplas in direkt när något hänt på skolan.
– Att jobba förebyggande kostar pengar, men det är lönsamt, säger Karin Pleijel.
Hälsoekonomiska beräkningar visar att om en femtedel av den ojämlika ohälsobördan i Sverige försvann skulle samhället spara 200 miljarder per år, enligt Jämlikhetsrapporten i Göteborgs stad.
– Att arbeta för jämlikhet är därför en investering både i människors liv och i Göteborg. Förutom att människor får ett bättre liv kostar det mindre för samhället att förebygga ojämlikhet, än att ta hand om konsekvenserna, säger Karin Pleijel.
