Fråga till migrationsministern om utvisningar till Belarus

Hur ska statsrådet trygga rättssäkra asylbeslut för människorättsförsvarare, journalister, och oppositionella demokrater Belarus?

Det har uppmärksammats att en tidigare medarbetare till Siarhej Tsikhanouski har fått avslag på sin asylansökan och riskerar att utvisas till Belarus. Tsikhanouski är dömd till 19 års fängelse efter sitt försök att kandidera i presidentvalet 2020 och har inte möjlighet att kommunicera med omvärlden.

Med anledning av det och av den fortsatt kraftigt negativa utvecklingen för mänskliga rättigheter i Belarus har Miljöpartiets riksdagsledamot från Örebro län Camilla Hansén ställt en fråga till migrationsminister Maria Malmer Stenegard.

Det aktuella fallet liknar situationen för en annan av Tsikhanouskis tidigare medarbetare, en kameraman, som redan har dömts till 16 års fängelse i Belarus. Samtliga medarbetare till Tsikhanouski som inte har lämnat landet har dömts till långa fängelsestraff, vilket speglar den svåra situationen för de som varit delaktiga i hans kampanj.

Den särskilda rapportören för mänskliga rättigheter Anaïs Marins rapport om Belarus avseende 2022 som presenterades för ett halvår sedan kan sammanfattas med att situationen för mänskliga rättigheter fortsätter att försämras trots de åtaganden som Belarus har i enlighet med internationella konventioner.

I rapporten beskrivs att utrymmet för civilsamhället krymper och att antalet politiska fångar ökar. Straffriheten för brott mot mänskliga rättigheter och rädsla gör att politiskt oppositionella, människorättsaktivister och vanliga människor flyr landet.

En del av dem som flyr kommer till Sverige för att söka asyl. Men under 2022 avslogs 98 % av asylansökningarna och under 2023 avslogs 95 % av asylansökningarna. Några fall har uppmärksammats i media, bland annat när en fackligt aktiv fick avslag i höstas, men erbjöds asylprövning i annat EU-land för att skyddas från utvisning till Belarus.

Enligt regering fördömer Sverige regelbundet och formellt, både bilateralt och tillsammans med EU, de övergrepp som begås av den Belarusiska regimen (UD2023/ 10158). Sverige har inte bara gett stöd till de EU-gemensamma sanktioner som riktas mot Belarus, utan också varit pådrivande för dem, och står bakom ILO:s resolution om att fackligt aktiva inte ska utvisas till Belarus (Ju2023/ 02687). Regeringen är också tydlig i sitt fördömande av regimens kränkningar av mänskliga rättigheter och angrepp på oppositionen (Ju2023/02190).

Inför den tredje årsdagen av det belarusiska fuskvalet 2020 beslutade EU om ytterligare sanktioner. Det är nu 233 personer (och 37 företag) med koppling till den belarusiska regimen som omfattas. De är åklagare, domare, forskare, fängelsechefer. De är ansvariga för att barn utsätts för svält, tortyr, tvångsarbete och olika former av fysiskt och psykiskt våld. De är ansvariga för systematiskt utövande av tortyr, misshandel och kränkande straff, inbegripet långvarig och upprepad användning av isolering, mot politiska fångar och andra medborgare som hålls i förvar i straffkolonier, särskilt efter presidentvalet 2020 och de följande fredliga protesterna.

Nu ska alltså en medarbetare till en presidentkandidat i valet 2020 utvisas till Belarus. Med bakgrund av ovanstående väcker det frågor om de som kämpar för frihet och demokrati kan räkna med skydd i Sverige från den repressiva regimen Belarus.

I ljuset av detta ställer Camilla Hansén följande fråga till statsrådet Maria Malmer Stenergard: Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att säkerställa att Migrationsverket fattar rättssäkra beslut om skydd för människorättsförsvarare, journalister, och oppositionella demokrater i diktaturer som Belarus?

Här kan du läsa frågan, som ska besvaras senast den 17 januari, på riksdagens hemsida länk [öppen för alla]: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/skriftlig-fraga/rattssaker-asylprovning-for-politiskt-aktiva-fran_hb11465/

 

Mer om Belarus

November 2023 President Sviatlana Tsikhanouskaja får kongresspris till Per Gahrtons minne

Juli 2023 Svar på skriftlig fråga Regeringen fördömer i starkaste möjliga ordalag den brutala repressionen i Belarus

 

 

 

Relaterade nyheter

Örebro län, 2 maj 2024

Camilla Hansén (MP) ställer fråga till skolministern om digitalisering

Örebro län, 30 april 2024

Adam Arnesson och Pär Holmgren (MP): Reformera jordbrukspolitiken!

Örebro län, 26 april 2024

Camilla Hansén (MP): Sedan 1642 har vi klagat över att våren är kall

Kunde inte hitta några poster

Försök med en annan filtrering eller sökning.

Läs alla nyheter