På en presskonferens idag, tisdag den 5 mars, presenterade språkrör Daniel Helldén och Linus Lakso, energipolitisk talesperson, Miljöpartiets energipolitiska mål för mer tillgängliggjord el och grön baskraft. Kritik riktades samtidigt mot regeringens energipolitik, som är orealistisk, verklighetsfrånvänd och skadlig för den gröna omställningen.
Den 12 mars ska regeringen presentera en proposition med nya energipolitiska mål. Propositionen är försenad och skulle egentligen ha presenterats redan förra året. I promemorian som nyligen varit ute på remiss har regeringen föreslagit ett planeringsmål för elsystemet om 300 TWh till år 2045 – en knapp fördubbling av dagens årsproduktion.
– Vi kräver att regeringen lyssnar på näringslivet och myndigheterna och lägger fram ett planeringsmål för el till 2030. När regeringens förslag till proposition har varit ute på remiss så är det tydligt att många tunga remissinstanser efterlyser precis detta, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet.
2045 är tio år för sent
Vi i Miljöpartiet menar att 2045 är tio år för sent för att nå detta mål. Vi är, precis som resten av oppositionen och flertalet tunga remissinstanser, oroliga över att regeringens förslag saknar konkreta mål i närtid.
– För att industrin ska våga satsa på omställningen så behöver företagen veta att det finns tillgänglig el redan år 2030. Annars är risken stor att företagen inte vågar investera i Sverige, det vore katastrofalt både för konkurrenskraft och för klimatomställningen, säger Linus Lakso, energipolitisk talesperson för Miljöpartiet.
MP:s planeringsmål
Idag presenterar Miljöpartiet därför de planeringsmål som vi anser behövs för att ge Sverige förutsättningarna att klara omställningen:
- Planeringsmål för mer tillgängliggjord el till 2030 och 2035
- Planeringsmål för grön baskraft
Planeringsmål för 2030 och 2035
En rad tunga remissinstanser, däribland Energimyndigheten, SKR, Energiföretagen, Naturskyddsföreningen och Region Norrbotten, trycker på behovet av delmål närmre i tid. Flera förespråkar ett mål för 2030. Remissinstanserna lyfter att industrins omställning kräver el i närtid.
MP föreslår ett mål om att tillgängliggöra 100 nya TWh redan till 2030, samt ytterligare 50 TWh till 2035, genom en kombination av energieffektivisering och ny förnybar elproduktion.
Energieffektivisering snabbast
Det enskilt snabbaste och billigaste sättet att få fram mer el är genom energieffektivisering. Med en mer effektiv användning räcker elen till mer. Energimyndigheten bedömer att det är möjligt att få loss upp till 25 TWh el till 2030, enbart genom satsningar på mer effektiv och flexibel elanvändning.
Ökad förnybar elproduktion
Potentialen att öka elproduktionen från sol och vind är enorm – det som saknas är politisk vilja från regeringen. Utifrån myndigheternas och branschens egna bedömningar är det fullt möjligt att få på plats 75 TWh ny sol- och vindenergi till 2030 och ytterligare 100 TWh vindkraft till 2035.
Tillsammans kan 25 TWh energieffektivisering och 75 TWh ny förnybar elproduktion ge 100 nya TWh el, att användas för att ersätta fossila bränslen i industrin och transportsektorn redan år 2030.
Planeringsmål för grön baskraft
Vid sidan om ett planeringsmål för elsystemet vill vi idag också presentera ett mål för grön baskraft. Av både ekonomiska skäl och tidsmässiga skäl kommer all ny elproduktion i Sverige fram till 2030 (och sannolikt även där efter) att komma från förnybara energikällor som vindkraft och sol. Den vanligaste följdfrågan är: vad gör vi när det inte blåser och solen inte skiner? Svaret är att då ska vi använda oss av grön baskraft!
Redan idag är det det förnybara som är stommen i den reglerbara kraften: lagrad energi i form av vatten i våra vattenmagasin reglerar elsystemet i stor utsträckning.
Grön baskraft stommen
Det förnybara energisystem som vi vill bygga vilar på en grund som vi kallar “grön baskraft”. Grön baskraft innefattar en kombination av förnybar produktion som inte är väderberoende, lagring och tekniker för systemflexibilitet.
Konkret handlar det om höjd effekt i vattenkraften, mer flexibilitet och effekt från kraftvärmen, energilagring i form av vätgas, pumpkraft och värme, och om gasturbiner drivna på förnybara bränslen. Det handlar också om efterfrågeflexibilitet, som smart styrning av elbilsladdning och värmepumpar.
– För att svara upp mot industrins och samhällets behov, och för att klara den gröna omställningen, föreslår Miljöpartiet till skillnad från regeringen konkreta och nåbara planeringsmål i närtid för ett förnybart energisystem med en stabil grund av grön baskraft, säger språkrör Daniel Helldén.
