Valplattform inför val till EU-parlamentet 2009, antagen på extrakongress i Göteborg, 17-18 okt 2008.
Världen står inför avgörande vägval. Vi måste skapa fred och rättvisa mellan jordens länder. Samtidigt måste vi ställa om våra samhällen och vårt sätt att leva för att klara de stora utmaningarna när det gäller klimatet och miljön. behöver förändras i grunden för att inte vara ett hinder mot ett bättre Europa och en bättre värld. Vi i den rika delen av världen har ett ansvar som vi i dag inte tar. Om EU ska bli en möjlighet och inte ett hinder i utvecklingen för en bättre värld, behöver det ske en omprioritering från tillväxt och frihandel till ansvar för miljö och sociala villkor. Politiken inom bland annat jordbruk-, fiske-, energi-, och transportsektorerna måste förändras till att bli ekologiskt och långsiktigt uthålliga föredömen. Miljöpartiet de Gröna kräver kraftiga förbättringar av dagens EU och vi tvekar inte att säga ifrån när EU tar steg i fel riktning.
Europa har genom historien sargats av krig och konflikter. Detta måste ersättas med samarbete och konfliktlösning, inte av nya stormaktsprojekt. Därför avvisar vi idén om att förvandla EU till en stat eller en federation. En sådan utveckling medför i praktiken underkastelse inför en stark centralmakt i stället för samarbete mellan goda grannar.
För Miljöpartiet är internationellt samarbete och agerande viktigt. Vår vision är ett fredligt och demokratiskt Europa, där människor kan röra sig fritt och med självständiga länder som huvudsakligen samarbetar i mellanstatliga former.
EU har utvecklats till en viktig aktör i europeisk politik. EU berör oss på flera sätt, varje dag. Det är därför viktigt att vi som är kritiska till EU inte lämnar EU-frågorna till någon annan. Miljöpartiet vill att EU ska ha betydligt mindre makt på de flesta områden, men vi anser också att det finns områden där EU bör få större möjligheter att agera, framför allt i gränsöverskridande miljöfrågor. Miljöpartiet vill vara stigfinnare och folkets röst för ett Europa som ser annorlunda ut än dagens EU.
De närmaste åren kan visa sig vara avgörande för hur mänskligheten klarar av att begränsa och hantera klimatkrisen. FN:s klimatpanel IPCC har gjort ett fantastiskt arbete för att lyfta klimatfrågan och har allt tydligare krävt åtgärder i form av tekniska förändringar för ökad hållbarhet och livsstilsförändringar mot överkonsumtion. Våra samlade utsläpp av växthusgaser måste minska dramatiskt. Det måste ske en gigantisk omställning av samhället vad gäller konsumtion, bostäder, transporter och energi.
Vi står inför ett grönt vägval. I det läget krävs beslutsamhet och politiskt mod. En grön röst i EU-parlamentsvalet 2009 innebär att du stärker kraften för förändring ? en förändring till ett samhälle där dina och andras mänskliga rättigheter stärks, där djur och natur får bättre villkor och där framtida generationer inte missgynnas på bekostnad av kortsiktiga intressen.
Klimathotet har de senaste åren lett till att även EU har antagit målsättningar för att minska koldioxidutsläppen. Dessa mål är dock långt ifrån tillräckliga. Det krävs kraftiga åtgärder för framtiden, inte minst för att ett internationellt klimatavtal ska kunna slutas på FN-mötet i Köpenhamn hösten 2009. Hittills har EU inte gjort mycket i det konkreta klimatarbetet. I många fall har EU tvärtom aktivt agerat för en sämre klimatpolitik, mycket beroende på att EU:s mål om ökad tillväxt och ständigt ökande handel fortfarande prioriteras framför miljömål. Miljöpartiet lovar att driva på för att EU ska gå från ord till handling för en bättre klimatpolitik. Miljörösterna i EU måste höras bättre och tydligare.
Miljöpartiet ser positivt på en utvidgning av EU till att omfatta fler länder, inte minst Turkiet. Länderna måste givetvis uppfylla de krav som ställs på demokrati och mänskliga rättigheter. Fler medlemsländer innebär dock inte att makten decentraliseras i EU. Tvärtom har vi sett att EU parallellt med utvidgningen har genomfört fördragsändringar som innebär att EU får mycket mer makt. Miljöpartiet vill se ett annat vägval med mindre makt till EU. Vi vill samtidigt försöka riva ner de murar EU bygger mot resten av världen.
Vi kan inte acceptera attackerna från EU på den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vi vill se en politik för förändring, vilket kräver både politiskt mod och tuffhet. Den svenska regeringen däremot väljer att sitta tyst i EU när verkligheten kräver handling.
Utvecklingen i EU har till stora delar gått i fel riktning med mer centralisering och mer makt till EU. I det senaste förslaget till fördragsändring, Lissabonfördraget, föreslås EU:s makt öka ytterligare på ett flertal politiska områden. EU blir fetare och bredare i stället för smalare och vassare.
Miljöpartiets grundläggande kritik mot byråkratisk klåfingrighet och maktkoncentration innebär en garant för ett konsekvent ifrågasättande. Samtidigt driver vi med kraft på för att anta utmaningen att EU ska vara en aktiv aktör för internationell solidaritet och för en offensiv miljö- och klimatpolitik.
Miljöpartiet vill
1. att EU utvecklas i riktning till ett alleuropeiskt samarbetsorgan med begränsad centralstyrning och med decentraliserat beslutsfattande,
2. att EU ges ökade möjligheter att besluta om åtgärder och krav för minskad miljö- och klimatpåverkan i EU,
3. att EU:s totala makt minskar, och att EU ska ägna sig åt betydligt färre saker än i dag.
Klimat-, miljö- och energifrågorna
Klimatförändringarna drabbar hela världen, men det är de fattiga som drabbas hårdast. Öriken i Stilla havet riskerar att försvinna och länder i syd med mindre möjligheter att skydda sig, drabbas först. EU-länderna har ett stort ansvar och har samtidigt resurser för att minska sina utsläpp. Den målsättning som antogs på EU-toppmötet i mars 2007 om att minska utsläppen med 20 procent till 2020 är därför långt ifrån tillräcklig. För att undvika de farligaste klimatförändringarna måste vi begränsa ökningen av världstemperaturen till högst två grader. Något slutgiltigt beslut för att uppfylla EU:s mål om minskningar av utsläppen finns ännu inte. Det är troligt att vissa länder kommer att försöka förhala frågan. EU står inför ett vägval och den politiska viljan ställs på sin spets: Kommer EU att leva upp till dessa målsättningar och omvandla dem till politiskt bindande beslut? Miljöpartiet anser att EU-länderna ska leva upp till sitt internationella ansvar att begränsa klimatkrisen och behöver därför anta ett mål om att minska utsläppen med 80 procent till 2020. Merparterna av dessa minskningar bör göras inom EU. Tuffa krav stimulerar teknikutvecklingen, och det är viktigt att EU tar sitt ansvar för att driva på framtagningen av morgondagens teknik.
Vi är inte imponerade av EU:s agerande hittills. EU har i mångt och mycket fattat beslut som påskyndar klimatkatastrofen, i stället för att motverka den. Det är dags för ett grönt vägval. Det är dags att EU slutar använda sin budget till åtgärder som förvärrar klimatproblemen, som de miljardbelopp som i dag går till att bygga vägar och flygplatser. Den subventionering av kolkraft som EU tillåter måste upphöra eftersom den snedvrider konkurrensen och motverkar etableringen av förnybara energikällor.
Precis som på nationell nivå måste frågan om en omställning av transport- och energisystemen prioriteras. Det är förnybara energikällor och energieffektivitet som hör framtiden till. Kärnkraften, som EU satsar miljarder kronor på årligen i forskningssyfte, liksom det fossila bränslet, tillhör det gamla föråldrade samhälle vi måste lämna. Miljöpartiet menar att också vi i Sverige ska söka pengar från EU till en utbyggnad av järnvägsnätet. Vi vill också verka för att järnvägsnäten standardiseras och att biljettsystemen samordnas i EU, allt för att underlätta för människor att resa miljövänligt.
Jordbrukspolitiken slukar nära 45 procent av EU:s budget och bygger i stor utsträckning på mål som formulerades på 1950-talet. Politiken är kostsam och omodern, och slår dessutom ut jordbruksproduktion i fattiga länder. Så länge EU har ansvaret kommer vi också att på den nivån arbeta för en omställning av jordbrukspolitiken i ekologisk riktning. Krafttag måste också tas för att djurtransporterna och djurhållningen förbättras i EU. Det är en skam att se hur djur behandlas på en del ställen i EU. Vi arbetar även för att minska klimatpåverkan från jordbruk och livsmedel, till exempel genom att begränsa konsumtionen av kött i EU.
Miljöpartiet anser att EU:s fiskepolitik måste förändras i grunden så att fisket anpassas till arternas och ekosystemens fortlevnad. Så är det inte i dag. Enskilda länder i EU ska också ha rätt att införa fiskestopp eller ha lägre kvoter av tillåten fångst än de EU fastställer.
Beslut om regler för livsmedel, till exempel tillsatser i mat, ska utgå från ett främjande av miljö och hälsa. Kvaliteten på mat ska utgå från ett främjande av hälsa och ekologisk produktion och medlemsstaterna ska ha rätt att ställa högre kvalitetskrav än de EU beslutar om. Tillsatser som är skadliga, eller bedöms som tveksamma ur miljö- och hälsosynpunkt, samt genetiskt modifierade organismer (GMO) ska inte få användas, i enlighet med försiktighetsprincipen. En tydlig och informativ innehållsförteckning på alla livsmedel ska finnas. Enskilda länder ska ha rätt att ställa högre krav på kvaliteten ur miljö- och hälsosynpunkt än de EU beslutar om.
EU:s princip om fri rörlighet för varor är ofta ett hinder för en aktiv miljöpolitik. Vi kräver att det skapas en verklig miljögaranti i EU så att enskilda medlemsländer får rätt att gå före andra EU-länder genom att ställa strängare miljökrav än EU-lagstiftningen gör. Vi menar att EU i stället bör uppmuntra medlemsländer som vill vara ambitiösa i sitt miljöarbete. Exemplets makt är oerhört viktigt i miljöpolitiken. Någon måste kunna gå före och visa på möjligheterna.
Miljöpartiet vill
4. att EU ska bli en föregångare i världen och börja föra en ansvarsfull klimatpolitik med mål om att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 80 procent till 2020,
5. att Sverige och EU ska vara pådrivande för att en ny global klimatöverenskommelse ska kunna träffas hösten 2009,
6. att framtida klimatpolitik ska bygga vidare på befintliga internationella instrument såsom klimatkonventionen, Kyotoprotokollet och EU:s utsläppshandel samtidigt som nya instrument utvecklas,
7. att klimatpolitikens befintliga instrument och åtaganden kompletteras med moratorium mot prospektering efter oexploaterade olje-, kol- och naturgaskällor,
8. att EU:s miniminivåer för miljöskatter och miljöavgifter höjs och byggs ut, att beslut ska kunna ske med kvalificerad majoritet och att skatterna hanteras av medlemsstaterna,
9. att alla olika EU-program, strukturfonder och kreditinstitut, exempelvis Europeiska investeringsbanken (EIB), ska ha tydliga klimatkriterier till grund för sina beslut,
10. att EU snarast avskaffar de direkta och indirekta subventioner av brunkol, torv, olja, kärnkraft, naturgas och skiffer som finns i dag,
11. att Euroatomavtalet underställs svensk lagstiftning även om vi antar Lissabonfördraget
12. att den i Miljöbalken fastställda kommunala vetorätten att neka uranbrytning hävdas inom EU gentemot Euroatom och andra intressen.
13. att kärnkraften avvecklas och att varje enskilt land ska ta hand om sitt egenproducerade kärnavfall,
14. att en flygskatt införs i EU samt att EU verkar för en global skatt på flygbränsle,
15. att EU:s transportpolitik inriktas på att modernisera och standardisera järnvägsnät och sjötransporter i stället för motorvägar och flygplatser. Integrationen mellan olika transportslag ska förbättras och biljettsystemen samordnas för att minska klimatpåverkan och höja effektiviteten,
16. att miljö, hälsa, sociala och lokala hänsyn ska ingå i EU:s upphandlingsregler så att det exempelvis blir möjligt att, som en del i den offentliga upphandlingen, minimera transportbehoven,
17. att EU:s jordbrukspolitik inriktas på att allt jordbruk och all djurhållning ska vara kretsloppsanpassad och ekologisk och därmed långsiktigt hållbart samt inte missgynnande av länder i övriga världen,
18. att djurskyddet inom EU stärks,
19. att klimat- och miljöpåverkan från jordbruks- och livsmedelssektorn ska minska, genom bland annat en minskning av konsumtionen och produktionen av kött inom EU,
20. att jordbruket ska vara fritt från genetiskt modifierade organismer (GMO),
21. att EU:s regler för livsmedel ska utgå från ett främjande av miljö, hälsa och social hållbarhet och att märkningen av livsmedelsinnehåll skall vara tydlig,
22. att enskilda länder ska tillåtas ställa hårdare krav än de krav EU har på konsumentinformation om produktinnehåll, på sociala och etiska kriterier samt på vilka produkter som får saluföras,
23. att medlemsländer ska ha rätt att ställa högre krav ur miljö- och hälsosynpunkt än de EU beslutar om,
24. att EU på bred front ska agera för att rädda Östersjön,
25. att EU:s fiskepolitik ändras så att fisket anpassas till arternas och ekosystemens fortlevnad och att enskilda länder ska ha rätt att införa fiskestopp eller ha lägre kvoter av tillåten fångst än de EU fastställer,
26. att EU:s strukturfonder ska användas för socialt och ekologiskt hållbara ändamål,
27. att EU:s fiskeriavtal med fattiga länder ska omförhandlas så att de inte konkurrerar ut det lokala fisket eller leder till överfiske,
28. att kemikalieanvändningen inom EU kraftigt minskas,
29. att EU:s kemikaliepolitik ytterligare ska skärpas och även omfatta utsläpp till vatten av kemikalierester och medicinrester,
30. att EU verkar för ett miljöriktigt omhändertagande av elektronikavfall,
31. att EU:s energipolitik ska inriktas på kraftiga satsningar på koldioxidneutrala energikällor som vind, sol och vatten.
Mänskliga rättigheter och medmänsklighet
I ett EU där Italien tar fingeravtryck på romer, Polen förbjuder homosexuella att demonstrera och Lettland diskriminerar sin ryska minoritet, vill vi ha ett EU som står upp för mänskliga rättigheter. En av EU:s prioriterade uppgifter måste vara att garantera alla människors grundläggande rättigheter. Mänskliga rättigheter kan inte vara en lyxvara, de måste vara grunden som vi bygger vårt samhälle på, såväl i Sverige och i EU, som på globalt nivå.
Den gröna rösten i EU-parlamentet ska motverka det kontrollsamhälle som alltmer breder ut sig. EU går hand i hand med USA och inför allt strängare regler utan att hänsyn tas till den enskilda människans rättssäkerhet och utan demokratisk kontroll. Den alleuropeiska organisationen för mänskliga rättigheter, Europarådet, har kraftigt kritiserat EU för detta, och Miljöpartiet instämmer i kritiken. Vi anser att åtgärder för att stoppa miljöförstöringen och ett oberoende från fossila bränslen är mer effektivt för ökad säkerhet än integritetskränkande lagar.
Den nya informationsteknologin för med sig fantastiska möjligheter, men den möjliggör också införandet av ett övervakningssamhälle där enskilda människors rättigheter kränks och sätts på undantag. Miljöpartiet kommer med kraft motverka varje förslag i EU som hotar integriteten.
Diskriminering i alla former måste motverkas. Ansvaret är i första hand en fråga för medlemsstaterna, men EU får inte sätta upp hinder för detta. Full delaktighet för alla är en rättighet. Diskriminering av personer med funktionshinder måste förbjudas. Homo- och bisexuella och transpersoners rättigheter måste säkerställas i EU. Vi ser i dag en situation där homo- och transfobi går hand i hand med rasism och främlingsfientlighet. Det krävs krafttag också från EU:s sida för att få bukt med dessa problem.
Miljöpartiet vill med kraft motverka människohandel/trafficking. Vi menar att den svenska sexköpslagstiftningen har varit framgångsrik, och vi kommer att arbeta för att sprida information om denna i EU och i EU-länderna.
Miljöpartiet vill införa ett jämställdhetsperspektiv i all lagstiftning på EU-nivå. EU är i dag fortfarande tyngt av män på de flesta viktiga poster och det krävs att jämställdhetsanalyser genomförs i EU-byråkratin för att råda bot på mansdominansen. Varannan damernas bör gälla på alla toppositioner i EU.
Alkohol och droger innebär stora sociala problem både för missbrukare och anhöriga, i synnerhet för barnen. Missbruket medför också stora samhällskostnader. Miljöpartiet vill verka för att EU höjer minimiskatterna på alkohol och tobak och sänker de tillåtna införselkvoterna mellan länderna. Samtidigt ska enskilda länder kunna införa lägre införselkvoter. Vi vill att varje medlemsland ska ha rätt att införa gränskontroller för att motverka smuggling av bland annat alkohol, vapen och narkotika.
Miljöpartiet anser att rätten till fri abort är viktig. Vi vill därför att den ska föras in i EU:s rättighetsstadga.
Miljöpartiet anser att barn har rätt att slippa bli utsatta för våld. Det svenska förbudet mot barnaga har varit mycket framgångsrikt, och 23 länder har redan följt vårt exempel. FN:s generalförsamling har utsett en särskild representant mot barnaga, och vi vill att även EU ska ta ställning för att alla former av våld mot barn ska förbjudas.
Miljöpartiet vill
32. att integritetskränkande lagstiftning stoppas,
33. att gemensamma lagar om signalspaning, trafikdata, bloggregistrering, fildelning och liknande lagar som kan kränka den personliga integriteten motverkas,
34. att Sverige ska prioritera arbetet för full delaktighet, tillgänglighet och rörelsefrihet för alla människor inom EU, särskilt för dem med funktionsnedsättning,
35. att insatser görs för att förhindra den växande sexhandeln där människor, främst kvinnor och barn, illegalt och ofta ovetande om sitt framtida öde förs över gränserna,
36. att Sverige ska verka för att de enskilda EU-länderna kriminaliserar sexköpare,
37. att jämställdhetsanalyser och barnkonsekvensanalyser ska göras innan beslut fattas inom EU-organen och att "Gender Budget" införs,
38. att könskvotering ska införas på de högre posterna inom EU,
39. att diskrimineringen av ursprungsbefolkningar och etniska minoriteter motverkas,
40. att en av EU:s prioriterade uppgifter ska vara att garantera alla människors grundläggande rättigheter,
41. att EU garanterar rätten till fri abort,
42. att alla barns rättigheter stärks samt att EU bör verka för att alla former av våld mot barn, inklusive barnaga, förbjuds,
43. att varje enskilt medlemsland i EU ska tillåtas införa skärpta gränskontroller för att förhindra smuggling, bland annat av alkohol, tobak, vapen, narkotika och radioaktivt material,
44. att EU ska höja minimiskatterna på alkohol och tobak och att varje enskilt medlemsland i EU ska kunna införa lägre införselkvoter än de EU lagstiftar om,
45. att EU:s regler för reklam riktad till barn skärps och att medlemsstaterna ska ges möjlighet till ytterligare skärpningar.
Demokrati och mindre makt på EU-nivå
I EU finns allvarliga demokratiproblem. Det är mycket svårt att ställa någon till svars för fattade beslut. Människor känner, med rätta, att besluten fattas långt borta och att det är svårt att göra sin röst hörd. Saker förvärras av att EU:s styrelseskick har en rad brister som ökar maktkoncentrationen och försvårar det folkliga inflytandet. Ett grundläggande fel är att fördragen, som bara borde ange spelreglerna för beslutsfattandet, också i stor utsträckning anger vilken politik som ska föras. Ett annat allvarligt problem är att lagstiftningsmakten delas mellan det folkvalda EU-parlamentet, regeringarnas representanter i ministerrådet, och EU-kommissionen. Ytterligare ett demokratiproblem är att EG-domstolen, enligt fördragen, ska verka för ytterligare integration i sitt uppdrag när de tolkar EG-rätten.
En demokratisering av EU kräver en genomgripande förändring av allt detta. Miljöpartiet anser att ju längre bort besluten fattas, desto viktigare är det att beslutsprocesserna är öppna och lättbegripliga och att beslutsfattarna är representativa för väljarna. De grundläggande fördragen måste inriktas på hur beslut ska fattas, och inte på vilken politik som ska föras.
Öppenheten måste öka i EU-byråkratin och möjligheten att få tillgång till handlingar måste utökas. Offentlighetsprincip och meddelarskydd enligt den kraftfulla svenska modellen bör införas i EU. Viktigt är också att man ska ha tillgång till handlingarna på sitt eget språk, annars spelar det ingen roll vilka öppenhetsregler som gäller.
EU-kommissionen bör omvandlas från att vara en politisk maktfaktor till ett rent administrativt och utredande organ, som arbetar på uppdrag av EU-parlamentet och ministerrådet. Vi ser inget behov av någon EU-president. EU-parlamentet måste förändra sina arbetsformer för att kunna ta ett reellt ansvar för de beslut man fattar. EG-domstolen ska tolka EU-lagarna utifrån lagstiftarnas avsikter och inte utifrån en egen politisk inriktning.
Miljöpartiet vill också öka det folkliga inflytandet genom att förenkla beslutsprocesserna. Vi vill att folkvalda organ, framför allt de nationella parlamenten, ska få mer makt i EU. Däremot anser vi inte att en EU-regering ska inrättas, en sådan behövs bara om EU ska bli en stat, inte om EU ska vara ett samarbetsorgan för olika medlemsstater. Miljöpartiet säger bestämt nej till en EU-stat.
Lissabonfördraget kan ge EU mer makt inom ett 60-tal nya politiska områden. Det innebär att EU kan få både en president och en utrikesminister, att små medlemsländer – som Sverige, kan få mindre politiskt inflytande både i ministerrådet och genom att inte garanteras en EU-kommissionär. Lissabonfördraget ökar också takten på EU:s militarisering och innebär strängare asylregler som befäster EU som en fästning mot övriga världen. Samtidigt har förbättringar på miljö- och klimatområdet i princip totalt uteblivit. Miljöpartiet har därför aktivt motarbetat fördraget och krävt att en folkomröstning ska hållas om det. Den svenska regeringen har talat mycket om vad de kallar ett smalare men vassare EU, men den har inte gjort något i praktiken. I stället har de aktivt medverkat till ett EU som blivit fetare och bredare. Det irländska folket sade nej till Lissabonfördraget i en folkomröstning och därmed ska förslaget ha fallit. Många ledare inom EU har dock svårt att acceptera ett nej från folket, så risken är stor att fördraget kommer att drivas igenom.
Utvecklingen gör att EU blir allt mer likt en statsbildning, ett Europas Förenta Stater. Miljöpartiet anser att centraliseringen av makt till EU är ett steg i fel riktning och att den innebär att människors möjligheter att påverka minskar. Klåfingrigheten och detaljstyrningen från EU måste bekämpas. Framtida fördragsändringar i EU måste föregås av en folkomröstning i Sverige.
Miljöpartiet anser att den svenska folkomröstningen om EMU ska respekteras. Vi förespråkar att Sverige ska stå fritt från EMU och inte införa euro.
EU:s budget omfattar mer än 1 000 miljarder kronor årligen. Vi kräver att EU:s budget klimatsäkras; medel får alltså inte gå till åtgärder som förvärrar klimatproblemen. De ekonomiska stöden till jordbruket, strukturfonder, sammanhållningsfonden och olika regionalpolitiska stöd måste begränsas, dels för att de inte är samhällseffektiva och dels för att de ofta går till investeringar som motverkar en aktiv klimatpolitik. Ett krav är givetvis att EU:s totala budget ska minska. Miljöpartiet kommer att fortsätta arbeta för att oegentligheter, bedrägerier och korruption i EU ska upphöra.
Det är ett enormt slöseri med två stora parlament – ett i Bryssel och ett i Strasbourg. Frågan om ett säte för EU-parlamentet måste lösas en gång för alla.
Det är uppenbart att den svenska modellen med kollektivavtal får allt svårare att passa in i EU:s övergripande krav på fri rörlighet för tjänster. Frågan ställdes på sin spets i den uppmärksammade Laval-domen december 2007. Det stod då klart att rätten att vidta fackliga rättigheter kan underkastas vissa begränsningar, såsom EU:s krav på fri rörlighet för tjänster. Miljöpartiet anser att utländska företag som verkar i Sverige ska följa samma regler som svenska företag. Vi kan inte acceptera social dumpning och fördraget måste därför omarbetas i enlighet med detta.
Miljöpartiet vill
46. att alla fördragsändringar ska underställas folkomröstningar i Sverige,
47. att den övergripande principen ska vara att varje medlemsland ska ha vetorätt när beslut fattas i EU,
48. att EU får fatta överstatliga majoritetsbeslut endast i fråga om att minska gränsöverskridande miljöproblem, inklusive klimatkrisen, och för att skydda hotade arter och biotoper, samt stärka mänskliga rättigheter,
49. att EU:s överstatliga beslutsfattande demokratiseras genom att EU-parlamentet och de nationella parlamenten stärks på bekostnad av EU-kommissionen och ministerrådet,
50. att EU-kommissionen fråntas all politisk makt och ersätts med ett rent administrativt organ,
51. att EU:s alla institutioner inför en offentlighetsprincip och ett meddelarskydd,
52. att Sverige även i fortsättningen ska stå fritt från EMU,
53. att EU:s budget totalt sett ska minska,
54. att EU-parlamentet enbart ska sammanträda i Bryssel,
55. att utländska företag som verkar i Sverige ska följa samma regler som svenska företag, att kollektivavtalen ska skyddas och att EU:s utstationeringsdirektiv därmed omarbetas enligt detta.
Fred, internationell solidaritet och en generös asylpolitik
Ingen människa är illegal. EU har under senare år blivit allt mer brutal genom att man rest murar mot resten av världen. EU har en egen säkerhetsmyndighet, Frontex, som ska ansvara för bevakningen av EU:s yttre gränser. Behandlingen av båtflyktingar är under all kritik. Samtidigt ges EU nya befogenheter inom området asyl- och flyktingpolitik med det nya Lissabonfördraget, något som Miljöpartiet har kritiserat skarpt. Vi anser att varje land ska ha rätt att föra en mer generös flyktingpolitik och vi motsätter oss harmonisering som innebär motsatsen. Miljöpartiet kräver att muren runt EU ska rivas och att asylsökande ska behandlas humant. Transportöransvaret bör avskaffas och alla planer på särskilda asylläger måste genast avföras från dagordningen. De rika länderna, med Sverige i spetsen, kan och måste kunna ta emot hjälpsökande i större utsträckning än i dag.
EU:s militarisering fortsätter. Miljöpartiet anser att det är farliga och olyckliga steg för EU. Vi tror inte att världen gynnas av att det byggs upp ännu en stormakt med militära muskler och en enhetlig utrikes- och säkerhetspolitik. Miljöpartiet anser att varje land i EU självt ska förfoga över sitt försvar. Därefter kan länderna ställa sina kapaciteter till FN:s förfogande i de fall FN anser sig ha anledning att ingripa militärt i en konflikt.
Grön fredspolitik bygger på medling, diplomati och rättvis handel. En viktig del i detta är att Sverige, liksom andra EU-länder, måste kunna tala med egen röst i till exempel FN, och föra sin egen utrikespolitik. Samarbete i utrikesfrågor är positivt, men det får inte vara några diktat. Enskilda länder ska kunna samarbeta med tredje världens länder för en rättvis världsordning.
EU är i dag en viktig part i de internationella handelsavtal som sluts. Alltför ofta ser vi dock att EU motverkar rättvisa avtal med främst länder i tredje världen. Vi vill verka för global rättvisa genom rättvis handel med miljökrav och socialt ansvar.
Miljöpartiet vill
56. att EU:s länder utvecklar en human asyl- och migrationspolitik och motverkar murar mot omvärlden,
57. att flyktingar ska behandlas som medmänniskor på flykt, och inte som brottslingar,
58. att det så kallade Schengenområdet, med dess bestämmelser, ersätts med överenskommelser som garanterar fri rörlighet för alla människor inom EU och också underlättar för människor utanför EU att resa in i unionen,
59. att EU inte ska bedriva en egen utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik,
60. att Sverige motsätter sig EU:s militarisering och säger nej till varje steg i skapandet av en EU-armé,
61. att respekten för mänskliga rättigheter och miljö alltid ska ha företräde framför handelspolitiska intressen,
62. att EU:s handelspolitik läggs om så att den i högre grad bidrar till global solidaritet och fattigdomsbekämpning.
63. att alla barns rättigheter stärks, oavsett legal status, så att barn utan papper får tillgång till utbildning och sjukvård samt att barn inte sätts i förvar på grund av deras flykting- eller invandringsstatus
64. att EU bör införa etiska kriterier för sin offentliga upphandling,
65. att EU:s medlemsländer inför en s.k. Tobinskatt, dvs. en skatt på valutatransaktioner, som dels kan bidra till bättre valutastabilitet och dels kan användas för att förbättra situationen för människor i fattiga länder,
66. att alla atomvapen inom EU förbjuds inom tio år.
67. att EU tar ett större ansvar för en rättvisare världsordning genom att ta bort handelsbestämmelser som missgynnar fattiga länder.
