Det är tydligt för oss att internet bidrar med mycket positiv utveckling i samhället, inte minst när det gäller kontakter mellan människor. Samtidigt finns stora utmaningar och problem, som vi inte kan ducka för.
Problemen handlar särskilt om personer som utsätts för brott, unga människor som agerar och interagerar kränkande eller rent av brottsligt mot varandra och en samfälld bild av att samhället inte finns på internet där saker händer och när de händer. Vi föreslår därför nu ett antal åtgärder som vi sammantaget bedömer kan leda till ett tryggare och säkrare internet för alla.
Nedan kan du läsa hela pressmeddelandet om våra förslag.
Miljöpartiet de gröna, Riksdagskansliet
2014-03-19 (Reviderad 2014-04-15, §4b)
Pressmeddelande:
Förtydligande efter inslag i Sveriges Radio om anonyma bloggar http://news.cision.com/se/miljopartiet-de-grona/r/fortydligande-efter-inslag-i-sveriges-radio-om-anonyma-bloggar,c9569541
Bakgrundsbeskrivning
Sociala medier på internet har inneburit en revolution för människors möjligheter att mötas utan att vara på samma fysiska plats. Framför allt unga lever en stor del av sitt sociala liv på nätet. Den här utvecklingen har gått fort, och en stor del av samhället har inte hängt med. Det gäller vuxnas närvaro i de ungas sociala liv, kunskapen hos pedagogisk personal och arenor för brottslighet.
Enligt organisationen Friends har var tredje ung person blivit utsatt för kränkningar på nätet det senaste året. Hårdast utsatta är tonårstjejer som spenderar mycket tid i sociala medier. I den gruppen har varannan blivit utsatt det senaste året. Flest kränkningar sker på Facebook och de är ofta kopplade till barnets utseende eller intresse. Facebook är det forum där flest unga blir kränkta. Utöver Facebook blir tjejer oftare kränkta på Instagram och KiK och killar oftare kränkta på spelsajter.
1. Ökad vuxennärvaro
De vuxna som har ansvar för de unga behöver bli bättre på att befinna sig där de unga befinner sig. Ofta är det en blandning av livet på nätet, i skolan och i hemmet som är en ung persons vardag. Gränserna för vem som har ansvar för den ungas välbefinnande blir flytande och otydliga. Skolan måste ha en bra dialog med föräldrarna om när ansvaret är skolans respektive föräldrarnas, samt gemensamma förhållningssätt gentemot elevernas internetanvändande. Vi vill utöka de föräldrakurser som finns inom exempelvis Rädda barnens regi samt ge permanenta resurser till projekt som förebygger och motverkar näthat, till exempel Nätvaro och Nätvandrarna.
2. Utbildning och kompetens
Det är viktigt att pedagogisk personal i skolan och på fritidsverksamheter har den kunskap och kompetens som krävs för att möta vardagen för dagens ungdomar. Den pedagogiska personalens inflytande ska vara lika självklar på nätet som IRL. Det handlar också om att anpassa den traditionella undervisningen efter den nya tekniken och nya sorters relationer. Vi vill utbilda lärare i normkritisk pedagogik, vilket är användbart för att motverka traditionella könsroller oavsett ämne, och modernisera sex- och samlevnadsundervisningen så att den passar de ungas verklighet. Vi vill också satsa på elevhälsans kvalitet och tillgänglighet.
3. Ställ om rättsväsendet
Allt större andel av anmälda brott sker via internet eller e-post. I stället för att en person hotas, förtalas eller misshandlas på gatan eller torget, sker övergreppet via internet. Trots att polisväsendet tillförts tusentals extra poliser och att stora summor lagts ned på utveckling av it-stöd, är det tydligt att polis och åklagare inte ställt om verksamheten för att möta förändringarna från fysiska brott IRL till digitala brott online. Vi vill därför ge polis och åklagare ett uppdrag att ställa om rättsväsendet för att bättre kunna hantera ökningen av brott via internet. Det handlar om att polisen ska finnas där brotten begås och helst innan de begås. Detta kräver bättre utbildade poliser genom en högskoleutbildning, fler it- och telekomexperter inom polis och åklagare och en klar uttalad strategi om att ställa om rättsväsendet. Detta krävs för att polisen ska kunna minska brottsligheten på internet och öka allas trygghet där. Det spelar ju ingen roll om den fysiskt upplevda tryggheten ökar, om den minskar online. I vår budget gör vi detta möjligt genom att renodla polisarbetet och ta bort administrativa uppgifter, motsvarande 300 miljoner kronor.
4. Täpp igen lagstiftningens kryphål
Redan i dag ser vi att reglerna kring vad som är tillåtet och otillåtet agerande på internet, har brister. Det brister också i ansvarstagande från centrala aktörers sida. Det handlar om att stora aktörer bakom Facebook, Youtube, KiK och andra forum inte tar eller kan utkrävas ansvar men det handlar också om att exempelvis lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor tillåter förtal i kommentarsfält eller inlägg i kommentarsfält och att personer och företag under skyddet av ett så kallat utgivningsbevis kan samla in och sprida djupt personliga och förtalande uppgifter o enskilda utan att kunna straffas. Vi föreslår därför att tre luckor täpps igen.
4a. Förtal olagligt enligt BBS-lagen
Idag kan en person skrivs de mest vidriga osanningar om en annan person i kommentarsfält på internet, utan att innehavaren av sidan har en skyldighet att övervaka kommentarerna eller ens ta bort dem. Vi anser att den som har ett facebookkonto eller en blogg eller hemsida ska kunna hållas ansvarig för vad som skrivs på personens sida fullt ut. I dag finns ingen skyldighet att ta bort inlägg som kan vara brottsliga och utgöra förtal. Vi vill att denna skyldighet ska införas. Det blir då kontoinnehavarens eller sidinnehavarens skyldighet att ha kontroll på vad som sker på sidan.
4b. Ökat ansvar för uttryck på internet
Dagens lagstiftning kring hemsidor medför att ansvaret för sidans innehåll faller på ägaren av sidan och i vilket land denna bedriver sin verksamhet. Detta innebär att den som vill sköta olagliga saker via internet lätt kan komma undan ansvar. Det innebär också att det blir mycket svårt för enskilda att veta vilka rättigheter och skyldigheter de har, när de besöker hemsidan och vem som är ansvarig om brott begås.
Även i framtiden ska man kunna blogga anonymt, men vi uttalar att det behövs ett större ansvarstagande från de som uttrycker sig på nätet, inte bara åtstramning för internetleverantörer. Därför följer vi utvecklingen till ökat ansvar genom frivilliga koder som stora aktörer som Facebook och Instagram har. Vi verkar även för internationell praxis som underlättar för rättsväsendet att samverka kring hur man stävjar brottslig verksamhet genom internet.
4c. Inga databasbevis till trollen
Under senare tid har tjänster framkommit som gömmer sig bakom det grundlagsskydd ett så kallat utgivningsbevis medför och därför kan samla in och sprida djupt kränkande och känsliga uppgifter om enskilda människor. Det kan handla om tidigare brottslighet eller misstänkt brottslighet, om ekonomi eller andra personliga förhållanden. Vi anser att detta nu medför att tiden är mogen att införa en regel som gör att utgivningsbevis kan återkallas om det missbrukas och används för att skydda ett agerande som annars skulle strida mot lag.
5. Stäm näthatarna
Ett av de effektivaste medlen för att få personer eller företag att upphöra med hetsande eller olagligt beteende på internet, är att stämma dem vid domstol och begära skadestånd. Det är lättare att få rätt i domstol i ett civilrättsligt skadeståndsmål än ett brottmål. Vi tycker därför att Datainspektionen eller Barnombudsmannen ska kunna stämma enskilda hatare vid tingsrätt och begära skadestånd åt enskilda. Privatpersoner behöver också i ökad grad upplysas om de möjligheter som finns att få skadestånd via domstol och att hur billigt ett rättegångsförfarande är, om det yrkade beloppet understiger 22 500 kr.
